Arkiv

Både då och när kan uttrycka orsak, men det finns skillnader i användningen. Monica Äikäs reder ut dessa skillnader.

För forskare ger den digitala världen nya möjligheter att förstå hur människor känner i olika samhällsaktuella frågor. Genom att studera vaccinrelaterade diskussioner i sociala medier kan vi öka vår förståelse för såväl vaccinattityder som värderingar i frågan.

Vi betraktar dialekternas ymnighetshorn genom ett par progressiva glasögon (finskans moniteholasit heter faktiskt så, lärde …

Jannika Lassus arbetar som universitetslektor i svenska språket vid Finsk-ugriska och nordiska avdelningen vid Helsingfors universitet. Hon är ordförande för Svenska språknämnden i Finland sedan den 1 juni 2021.

Språket är nyckeln till det vi kallar intelligens och kollektivt kunnande, skriver Jörg Tiedemann. Därför häpnar han över att vi till synes kritiklöst har överlåtit hanteringen av språkliga data till globala teknologijättar.

När Sveriges Radio var ungt var nålsögat till posten som hallåa extremt smalt. Veteranen Åke Jonsson guidar läsaren från tiden när kvinnor och skåningar var portförbjudna till dagens radiospråk.

Finlandssvenskar kommer snabbare till saken och sverigesvenskar har en tendens att använda sig av mer positiva tillrop. Det är några av skillnaderna mellan svenskan som talas på de olika sidorna om Östersjön.

Jan-Ola Östman recenserar slutrapporten för projektet Interaktion och variation i pluricentriska språk.

Klar och tydlig myndighetskommunikation är mycket viktig särskilt i en kris. Arbetet med statsrådets kanslis coronaordlista gjorde det här ännu tydligare för Niina Elomaa och Henna Eronen.

Målet en lättläst utgåva med det viktigaste alla behöver veta.