Fackspråksforskning har av tradition varit inriktad på studier av själva produkten, av texten och språket i den. Det man fokuserat har varit vad forskaren producerar, inte vad eller vem personen är. Under de senaste decennierna har intresset dock kommit att skjutas mera mot skrivprocessen och till följd av detta även mot författarindividen. Christer Laurén och Marianne Nordman, båda verksamma på institutionen för nordiska språk vid Vasa universitet, har redan länge varit intresserade av facktextförfattare och deras individualstil. Nu har de skrivit Två sociologer och två idiolekter, en skrift där de studerar två svenska sociologers vetenskapliga skrivsätt.

Laurén och Nordman har tidigare jämfört sex vetenskapliga teknolekter och ville nu gå över till mera kontroversiella vetenskaper och deras teknolekter. Författarna sökte sig till sociologins vetenskapliga texter och valde att göra en språklig granskning av de svenska sociologerna Johan Asplunds och Rita Liljeströms texter. Båda sociologerna är verksamma i Sverige, men har rötter i Finland. I sin studie granskar Laurén och Nordman de två sociologerna och deras texter från olika perspektiv. Laurén koncentrerar sig mest på Asplund, medan Nordman mestadels ägnar sig åt att jämföra de båda forskarna på olika nivåer. I den språkliga jämförelsen ser hon bland annat på manliga och kvinnliga markörer, metaforer och verbanvändning.

Förutom att sociologerna presenteras i varsin uttömmande biografi redovisar författarna också resultatet i en enkät som de skickade ut till svenska sociologer i Finland och Sverige. I enkäten fanns textutdrag av Asplund och Liljeström och informanternas uppgift var att kommentera innehållet och språket i texterna. De skulle också bedöma hurudana skribenter de själva är och hur de vill att de egna studenterna skall skriva inom vetenskaps­området.

Asplund karakteriseras allmänt som en utpräglad teoretiker, som gärna vill sätta en personlig prägel på sina texter, medan Liljeström anses vara empirikern som i regel följer det traditionella sättet att skriva vetenskapliga texter. I Två sociologer och två idiolekter får man se hur sociologerna själva uppfattar sina texter och vad andra inom samma forskningsområde anser om sociologernas skrivsätt. I och med att sociologerna representerar varsitt kön, diskuteras och granskas också deras texter utifrån vad man anser vara typiska skrivsätt för de båda könen. 

Skriften kan exempelvis rekommenderas för alla som är intresserade av individstudier, idiolekter eller sociologispråk.  

 

Christer Laurén och Marianne Nordman: Två sociologer och två idiolekter. Vaasan yliopiston julkaisuja.Tutkimuksia 249. Språkvetenskap 42. Vasa 2003. 135 s. ISBN 952-476-009-6.