Språkmöten i skönlitteratur är ett välkommet tillskott till den litterära flerspråkighetsforskningen, och boken är det första samlingsverket på svenska i sitt slag. Den är uppdelad i tre delar: Den första delen består av teori, presentationer av metod och en redogörelse för centrala termer och begrepp som används inom flerspråkighetsforskningen. Den andra delen av boken består av tre empiriska undersökningar av litterär flerspråkighet i finlandssvensk skönlitteratur, och den tredje delen redovisar för de metoder och grepp översättaren använder när hen ska översätta språkväxling.
Den skönlitterära översättningen presenteras ur flera olika perspektiv; Julia Tidigs redogör till exempel för hur två romaner, Kim Weckströms Sista sommaren och Kjell Westös Drakarna över Helsingfors mottogs då de utkom 1996, dvs. hur recensenterna reagerade på språkvariationen i de två romanerna. Gustaf Widén skrev exempelvis i Hufvudstadsbladet 1996 att dialogen i Sista sommaren på sina ställen är obegriplig för en ålänning, österbottning eller sverigesvensk.
Boken avslutas med ett njutbart efterord av författaren Lars Sund: ”En bra författare måste vara fullkomligt skamlös i sitt skrivande. Hen ska utnyttja alla de språkliga verktyg som står till förfogande, och fräckt låna från främmande verktygslådor när det behövs. Då kan det bli riktigt bra.”
En klar fördel är att boken även finns tillgänglig som pdf på nätet.