I den nyutkomna antologin Varför språkvetenskap? Kunskapsintressen, studieobjekt och drivkrafter ger forskare från olika språkvetenskapliga fält sitt perspektiv på vad språk är, varför det är intressant att bedriva språkvetenskaplig forskning och vilken kunskap den ger.
Bland annat språkvetenskapens nytta hör till de teman som tas upp och i många av kapitlen får man svar på boktitelns fråga. Här ett litet axplock: Den sociala språkvetenskapen har uppmärksammat och lyft fram icke-privilegierade gruppers språk och visat på sociala orättvisor. Textforskningen ligger som grund för arbetet för ett begripligt myndighetsspråk, klarspråk. Textforskningen bidrar också till förståelse för hur vissa texter försöker manipulera, och gör oss därmed mindre lätta att manipulera. Att svenska med didaktisk inriktning gör nytta i språkundervisningen är inte svårt att förstå. Interaktionsforskning i sin tur bidrar till en bättre förståelse av mänskliga relationer. Att det behövs är ju uppenbart.
Boken består av sexton kapitel skrivna av sammanlagt tjugosex författare. Skribenterna representerar olika språkvetenskapliga ämnen, men flertalet har sin bakgrund inom nordiska språk och svenska. Trots det gäller diskussionerna språkvetenskap i vid mening.
Anna W. Gustafsson och Victoria Johansson (Lunds universitet) frågar sig vad språkvetenskap egentligen är och visar på språkvetenskapens komplexitet. De börjar sitt kapitel Finns det någon gräns för språkvetenskapen? med något så grundläggande som att diskutera om språkvetenskap är human- eller naturvetenskap. Humanvetenskaperna är inriktade på att förstå mänskligt handlande och beteende för att klarlägga mönster i samhällen och hos individer. Naturvetenskapernas kunskapsmål är att förklara verkligheten för att kunna förutsäga kommande händelser. Vi brukar ju räkna språkvetenskapen till humanvetenskaperna, men Gustafsson och Johansson påpekar att en del traditioner inom språkvetenskapen snarare har naturvetenskapligt orienterade kunskapsmål och använder sig av experimentella metoder. De föreslår också en definition av språkvetenskap: ”språkvetenskap ska innebära ett metodiskt och systematiskt sökande efter ny kunskap om språk i vid bemärkelse, d.v.s. om språket i sig självt och språkanvändningen”.
De lyfter även fram paret grundforskning och tillämpad forskning. Grundforskning är sådan forskning som systematiskt och metodiskt söker efter ny kunskap och nya idéer utan någon bestämd tillämpning i sikte, medan tillämpad forskning har en bestämd tillämpning av kunskapen som mål.
I dag lever vi tydligen igen i ”nyttans tidevarv” och samhällsnytta talar vi ofta om i dag. När samhällsnytta diskuteras nämner man ofta tillämpad forskning som exempel på nyttig forskning; den som ger upphov till innovationer som kan säljas och skapa ett nytt Nokia-fenomen. Nyttan är säkert lättare att se när man förstår att forskningsresultatet kan användas rent praktiskt. Men grundforskning är inte mindre nyttig för att man sällan kan tillämpa resultaten direkt i samhället. Oavsett disciplin är det ju grundforskningen som den tillämpade forskningen behöver stå på, använda som grund.
Boken är tänkt att användas som kursbok på högre nivåer i alla språkvetenskapliga ämnen men den är också intressant läsning för alla som ägnar sig åt språkvetenskap i någon form. Själv fick jag många insikter under läsningen och konstaterar att boken är, just det, nyttig.