Det är inte bara datorer och andra elektroniska prylar som det kan vara bra att ha med sig på resa. Också ordböcker behövs i mer hanterliga format än de tunga band som man ogärna släpar med sig många meter från deras givna plats på skrivbordet.

Mellanstor ordbok från Gummerus

Det här behovet av storleksdifferentiering har bokförlaget Gummerus varit på det klara med bl.a. i fråga om sin finsk-svensk-finska ordbok, som har förekommit i flera olika storlekar – dock med samma innehåll fotografiskt förstorat och förminskat, så att ”storordboken” snarast har verkat gjord för synhandikappade och fickordboken för folk med förstoringsglas eller specialglas­ögon.

Nu har förlaget kommit ut med en ny och utökad utgåva av ordboken i behagligt mellanformat. På ordbokens drygt tusen sidor i en storlek något mindre än A5 ryms drygt 70 000 uppslags­ord (35 000 i bägge riktningarna) – enligt förordet över 10 000 fler än i den första utgåvan. Det är tillräckligt för de flesta som inte har professionella ambitioner, även om det är något färre än i konkurrenten WSOY:s så kallade studieordböcker i motsvarande storleksklass.

Ordförrådet är som sig bör utökat med nya ord och uttryck som hänför sig till ny teknik och nya samhällsföreteelser, men också de gamla ord­artiklarna har i många fall omarbetats och utvidgats med nya fraser. Att detta till stor del har skett utifrån materialet i Stora finsk-svenska ordboken (WSOY och Forskningscentralen för de inhemska språken) märks rätt tydligt. Men ordboks­redaktörer har alltid lånat av varandra, och gränsen för plagiat är svår att dra.

En snabb genomgång av några ord inom informations- och datateknik visar att området är rätt väl representerat, även om utvecklingen under de senare åren inte alltid har beaktats. I den finsk-svenska delen ges t.ex. bara bläddrare för selain, inte det numera allmänna (och rekommenderade) webbläsare. I den svensk-finska delen finns dock webbläsare – om man hittar det. Av någon anledning har man nämligen valt att frångå principen att v och w samsorteras i svenskan, så att orden på w- är sorterade för sig efter orden på v-. Till ny men numera alldaglig teknik hör också textmeddelanden, men här har redaktionen missat. Den som vill veta vad tekstiviesti är på svenska eller textmeddelande på finska får inget svar på sin fråga.

För svenska ord som antas kunna vara svåruttalade ges uttalsuppgifter, som ofta hänför sig till bara en del av ordet. Före den egentliga ordboksdelen finns korta anvisningar om ordböjning och en nyttig förteckning över tidsuttryck, och i slutet finns som bilagor listor över starka och oregelbundna svenska verb, förkortningar och ortnamn.

Det allmänna intrycket av den nya utgåvan är att det visserligen inte är någon större konst att hitta smärre brister av olika slag (vilket som bekant gäller snart sagt alla ordböcker), men att ordboken i övrigt verkar tillförlitlig och tämligen användbar för sitt format. Att den dessutom är lätthanterlig och behaglig att slå i är ett plus.

Liten tjocking för stora fickor

Nästan lika tjock som Gummerus ordbok (närmare tusen sidor) men i övrigt i fickformat är WSOY:s nya finsk-svensk-finska fickordbok. Den omfattar enligt baksidestexten 40 000 uppslagsord, och bygger i huvudsak på förlagets medelstora finsk-svenska och svensk-finska s.k. studieordböcker, som har bantats ned till mindre än hälften av omfånget genom strykning av uppslagsord och nedskärning av exempelfraser.

Också här finns ett antal nyord, men många saknas också. I den finsk-svenska delen hittar man tekstiviesti men inte selain, och i den svensk-finska delen saknas både textmeddelande och alla ord på webb-.  Men det finns ju faktiskt många saker som är viktigare att tala om än de senaste tekniska landvinningarna.

I början av boken finns ett avsnitt med enkla allmänna uttalsanvisningar. Uttalet (framför allt betoningen) markeras också i själva ordboks­delen. Som bilagor i slutet av boken finns ett kort avsnitt om svensk grammatik, en förteckning över tidsuttryck, listor över mat och drycker och en  svensk bokstaveringslista.

En trevlig detalj är kartorna över Finland och Sverige i början och slutet av boken, med ortnamnen återgivna på bägge språken.

Trots det kompakta formatet är ordboken relativt lättläst för en person med normal syn.

 

Lea Köykkä, Marianne Saanila, Marianne Saari, Kirsti Tirkkonen och Kari Viljanen, Gummeruksen suomi- ruotsi- suomi sanakirja finsk- svensk- finsk ordbok. 2 utgåvan 1999. 1 149 s.

Ilse Cantell, Nina Martola, Birgitta Romppanen, Anja Sarantola, Tauno Sarantola och Mats-Peter Sundström,  Suomi- ruotsi -suomi taskusanakirja. WSOY 1999. 962 s.