Ny upplaga av synonymordbok

Norstedts svenska synonymordbok. Norstedts 2009, 896 sidor.

Norstedts har gett ut den femte upplagan av sin svenska synonymordbok, Norstedts svenska synonymordbok (i fortsättningen NSS5). Utgåvan är enligt förord och baksidestext kraftigt reviderad och aktualiserad. Dess föregångare har gått under namnet Ord för ord och den benämningen står kvar som undertitel på föregående upplaga. Det handlar alltså om ett ”välkänt standardverk”, som det sägs i introduktionen, och det är egentligen synd att det gamla namnet nu fallit bort. Man har kanske velat markera att så mycket förändrats att den gamla ordboken inte längre finns, och förvisso har den senaste upplagan inte mycket gemensamt med åttiotalsutgåvan utseendemässigt, men förändringen har gått stegvis, så den gamla titeln kunde gott ha fått hänga med. Vi som fortfarande har Ord för ord från slutet av sjuttiotalet i hyllan kunde rentav ”triggas” till inköp. I själva verket framkommer det ingenstans i den femte upplagan att ordboken är en efterföljare till Ord för ord. På copyrightsidan till fjärde upplagan finns det ett kort utdrag ur det gamla förordet där de ursprungliga upphovsmännen nämns (på den tiden var det uttryckligen män). Den texten kunde ha behållits.

Enligt förordet innehåller den nya ordboken 196 000 synonymer. Antalet uppslagsord anges inte, men enligt mina beräkningar skulle det röra sig om drygt 25 000 (huvud)uppslagsord. Ordbokens lemmalista (artikeldelen) omfattar 896 sidor. Denna föregås av åtta sidor förtext bestående av förord, användaranvisningar, teckenförklaringar och en förkortningsförteckning.

I förordet ges en definition av synonym: ”ord som är olika till formen men som har närliggande betydelser”. Det påpekas därtill att begreppet i ordboken används i sin vidaste bemärkelse. Det är en adekvat utgångspunkt för en synonymordbok, vars användare normalt kan antas vara ute efter alternativa sätt att uttrycka sig på. De måste själva kunna bedöma om de angivna synonymerna motsvarar den tanke de är ute efter eller inte. Användarna ska ha ordbokens språk som sitt modersmål eller i vart fall ha ytterst god kompetens i språket. En gängse synonymordbok är svår och lite riskabel att använda för den som inte har god känsla för språkets nyanser. I artiklarna ges inga betydelsedefinitioner (inte ens vid momentindelade artiklar) utan synonymerna står för sig själva.

För den som har en viss ordboksvana är Norstedts svenska synonymordbok lättanvänd. Typografin är tydlig och klar och artikelutformningen följer i hög grad normal ordbokspraxis. Den är ett exempel på att moderna ordböcker går mot en allt överskådligare och luftigare layout. Förkortningarna är inte oöverstigligt många och de särskilda tecken som används är tämligen få och lätta att förstå. Piggparenteser, dvs. hakparenteser med en extra hake i mitten, används för fjärrsynonymer och underordnade begrepp. En ouppmärksam användare kunde förstås tänkas blanda samman markeringen med hakparenteser, men informationsinnehållet i de två parentestyperna är så olika, att det knappast spelar någon roll; hakparenterser används kring uttalsangivelser och kring optionella ord eller orddelar. Motsatsord anges med vinkelparenteser och angivelserna föregås dessutom av ett explicit MOTS.

Kursivering av synonymer fungerar som hänvisning. Ibland föregås den kursiverade synonymen av se eller jfr. Vilken skillnaden är mellan de olika hänvisningssätten förklaras inte i anvisningarna. Synonymer ges också till fraser, och uppslagsfraserna är behandlade som sublemman (underuppslagsord). De står på ny rad i halvfet kursiv och förgås av en liten boll. Artikeln sjunga får tjäna som exempel.

Av artikeln sjunga framgår det tydligt att det handlar om synonymer i mycket vid bemärkelse. För många av de angivna synonymerna får man tänka sig en tämligen specifik kontext för att ett utbyte ska fungera, och ett par av synonymförslagen är jag rätt skeptisk till. Jag har svårt att tänka mig att jag skulle vilja byta ut sjunga mot musicera, eftersom det senare verbet åtminstone i min föreställningsvärld är starkt förknippat med traktering av instrument. Någon lämplig kontext där verben puttra och sjunga vore utbytbara har jag inte heller lyckats komma på.

I princip är synonymerna ordnade inbördes så att de allmänna kommer först. Att den första synonymen till sjunga är uppstämma en sång är mindre lyckat, för det neutrala uttrycket i modern svenska är stämma upp en sång. De båda alternativen borde definitivt kastas om.

Som nämnt anges hänvisningar med kursiv; man kan alltså slå upp det kursiverade ordet för att hitta fler synonymer till uppslagsordet i den aktuella betydelsen. Men också okursiverade synonymer kan återfinnas som uppslagsord, och det här är problematiskt. I princip är det säkert så att hänvisning görs bara till förhållandevis synonymrika artiklar som det faktiskt kan löna sig för användaren att kontrollera, men vad som ”lönar sig” är inte alltid givet. De första synonymerna i artikeln hederlig är ”ärlig, respektabel, rättänkande, rättrådig, ’rakryggad’, aktningsvärd, präktig, oförvitlig, redlig, redbar …”. (Enkla anföringstecken för synonym anger att det handlar om en överförd betydelse.)

Det är alltså orden ärlig och rättrådig man som användare i första hand uppmanas att slå upp för att hitta ytterligare synonymer. Artikeln ärlig innehåller tillsammans med redbar de flesta synonymerna eller arton stycken, men den första synonymen under ärlig är en hänvisning till hederlig. De övriga synonymerna är dock inte gemensamma, så man hittar faktiskt några synonymer till för hederlig, även om alla synonymer i artikeln inte är utbytbara mot hederlig. Också under artikeln rättrådig, som innehåller tolv synonymer, möts man först av en hänvisning, närmare bestämt till rättskaffens. De övriga, okursiverade synonymerna i artikeln ärlig ska det enligt ordbokens angivelsesystem inte löna sig att slå upp, alltså inte t.ex. redbar (18 synonymer), oförvitlig (17) och rakryggad (13). Av de tio första synonymerna under hederlig är det bara rättänkande som inte återfinns som uppslagsord.

Artikeln vedertagen ser ut så här: ”allmänt förekommande, traditionell, etablerad, se fastslagen under fastslå”. Synonymen etablerad är alltså inte kursiverad, men återfinns som sublemma under etablera med hela elva synonymer, varav flera är goda synonymer till vedertagen. En kursivering hade definitivt varit på sin plats.

Man kan visserligen som modersmålstalare ha en viss känsla för vilka okursiverade synonymer det inte lönar sig att slå upp, t.ex. rättänkande (under uppslagsordet hederlig), degformad (under plastisk) och uppslagsända och invention (under idé), men ett klarare system skulle öka ordbokens användarvänlighet. Förslagsvis kunde alla synonymer som också återfinns som uppslagsord vara kursiverade och sådana som leder till huvudsynonymer anges i halvfet kursiv. Att bestämma vilka som är huvudsynonymer är i och för sig ingen enkel uppgift, men uppenbarligen försöker det nuvarande systemet göra det, så ett steg till kunde tas. I varje fall borde missar som vedertagen − etablerad rättas till.

Av de olika synonymordböcker jag tittat på är NSS5 överlägsen i fråga om hanteringen av fraser. Som vi ser av illustrationen med artikeln sjunga utgör de tre fraserna sjunga om’, sjunga på sista versen och sjunga ut tydliga sublemman med sina egna synonymer. Föregångarna från sjuttiotalet och nittiotalet anger också fraserna i halvfet stil men utan radbyte. I Stora synonymordboken (Strömberg 1998) ser fraserna närmast ut som metaspråkliga förklaringar:

rum S… 6 (äga rum) hända, ske, inträffa …

Det är inte så rekommendabelt, för den lexikografiska tolkningen blir att verben hända och ske osv. är synonymer till substantivet rum. Visserligen kan ju användare utnyttja sitt sunda förnuft, men ologiska strukturer kan vara störande. NSS5:s entydiga system är definitivt att föredra. I Synonymer.se är ingångsfraserna kursiverade och blir därmed lexikografiskt jämställda med exempel. Någon enstaka ordklassmiss finns det också i NSS5; under tung är t.ex. första synonymen väga mycket.

Vissa typer av synonymer blir lite oegentliga i NSS5, t.ex. typen av [första] klass, av [högsta] rang som motsvarighet till prima, där ju positionen i relation till huvudordet är olika. Likaså är fall som må som en pärla i guld som synonym till prima en aning oortodoxa, även om verbet må är finstiltare och fungerar som en kontextförklaring. För modersmålsanvändare vållar sådana inkongruenser inte något större huvudbry, och angivelsesätten används förstås i utrymmesbesparande syfte. Det sistnämnda uttrycket är för övrigt lite oväntat som synonym; åtminstone hade jag väntat mig det mycket vanligare må som en prins [i en bagarbod] som första alternativ. Under må (sublemma må gott) och trivas finns bägge uttrycken med.

Nyord

Man skulle förvänta sig en att nyutkommen synonymordbok innehåller nyord. Dels står ju nyetablerade ord ofta för nya nyanser som det kan vara svårt att komma på synonymer för, dels skulle ju förekomsten av nyord vara en konkurrensfördel. Språket förändrar sig så pass långsamt att det är vanskligt för en synonymordboksredaktion att vara nyskapande i fråga om största delen av ordförrådet. Synonymerna till ord som hederlig, tanke och dö skiljer sig inte så mycket från sjuttiotal till tiotal eller från ordbok till ordbok att man skulle behöva störta till affären för att skaffa den absolut färskaste ordboken. I all synnerhet som synonymordböcker överlag använder sig av ett vidsträckt synonymbegrepp är det i stort sett samma synonymlista man hittar.

Att döma av det stickprov på tio nyord som jag kontrollerat utmärker sig NSS5 dock inte i fråga om nyord. Av orden dissa, flashig, hjärnsläpp, maggkänsla, pucko, snippa, suga, sunkig, trigga och äga finns tre med som uppslagsord: dissa, hjärnsläpp och suga ’vara mycket dålig’. Innehållet i artikeln dissa, ”noncha[s], nonchalera[s], se strunta i under strunta”, stämmer inte överens med Svensk ordboks definition av ordet, ”bemöta eller bedöma på ett nedvärderande sätt”. Denna ligger i sin tur helt i linje med hur verbet används av ungdomar. Verbet äga finns självfallet med som uppslagsord, men den nya betydelsen ’vara mycket bra; vara överlägsen’ noteras inte med några synonymer i NSS5.

Orden flashig och snippa förekommer som synonymer under artiklarna flott respektive vagina och mus. Det kan ju hända det finns fler fall som jag inte hittat för att jag har inte kommit att tänka på rätt uppslagsord som ingång.

En jämförelse med andra synonymordböcker

För att få en uppfattning om var NSS5 står i relation till andra synonymordböcker har jag gjort vissa kvantitativa jämförelser. De ordböcker jag jämför med är föregångaren (Norstedts svenska synonymordbok, 4 upplagan, NSS4), Stora synonymordboken (Strömberg 1998, SSS) och Synonymer.se. Antalet uppslagsord i NSS4 är enligt uppgift 33 500 och synonymerna ”hundratusentals”, i SSS är antalet uppslagsord 26 000 och synonymerna 310 000. Synonymer.se innehåller 30 000 uppslagsord med 190 000 synonymer. I NSS5 anges bara antalet synonymer, 196 000. Enligt mina beräkningar är antalet uppslagsord ca 25 000 (genomsnittligt antal uppslagsord per sida gånger antal sidor). I själva verket kan de fyra ordböckerna anses vara rätt likvärdiga, för antalet uppslagsord brukar i allmänhet uppges lite i överkant.

Utifrån ett stickprov på nitton ord (sex adjektiv, sex verb, sex substantiv och ett adverb) verkar antalet synonymer per artikel vara rätt likvärdigt för de tre tryckta böckerna (16−18 synonymer). Synonymer.se ligger lite efter med tio. Då har jag räknat bara synonymerna till själva uppslagsordet, inte till de fraser det ingår i. SSS innehåller inga hänvisningar.

Större antal fraser förekommer i Norstedts ordböcker än i de andra, men eftersom fraser redovisas så pass olika är jämförelsen svår. Vanliga fraser som i allmänhet, i stort sett, stå klart och äga rum återfinns i alla ordböckerna. Överraskande nog ligger väldigt många fraser oåtkomliga i Synonymer.se, för de hittas bara på ingående huvudord. Frasen äga rum kan alltså inte sökas som fras utan måste sökas på äga eller på rum (finns under rum). De förekomster av äga rum som ingår som synonymer till exempelvis hända, ske och inträffa kommer inte med som sökträffar. På den punkten fungerar Synonymer.se alltså inte bättre än en tryckt ordbok. Däremot är den naturligtvis vida överlägsen i fråga om hänvisningar, eftersom de synonymer som utgör hänvisningar (markerade med understrykning) fungerar som länkar.

Avslutningsvis kan det konstateras att Norstedts svenska synonymordbok är en trevlig ordbok både till innehåll och till layout. Man förses med många synonymer per ord. Fraserna är många och frassynonymerna behandlas på ett överskådligt sätt. Synonymbegreppet är vidsträckt (liksom i andra synonymordböcker) men en användare med hög kompetens i svenska kan välja och vraka.

I våra dagar kan en tryckt synonymordbok ha lite svårt att konkurrera med de elektroniska, och särskilt Synonymer.se är en allvarlig konkurrent, då webbversionen är fritt tillgänglig på nätet och baserar sig på en ordentlig ordbok. Eftersom så gott som allt skrivandet sker vid dator nuförtiden är det så mycket enklare att ty sig till en elektronisk synonymordbok än en tryckt. NSS5 kommer jag själv antagligen främst att använda för att leta efter frassynonymer och som andrahandskälla om jag inte tilltalas av någon av de synonymer jag hittar i Synonymer.se. Förhoppningsvis kommer dock NSS5 snart ut i elektronisk version med bra sökfunktioner. I det ögonblicket är den ett ytterst beaktansvärt förstaalternativ för min del.

Diskuterade synonymordböcker
Norstedts svenska synonymordbok – Ord för ord. Redaktion: Lillemor Swedenborg. Stockholm: Norstedts Ordbok 1992.

Ord för ord – svenska synonymer och uttryck. Redaktion: Johan Palmér, Herbert Friedländer, Gert Bergman, Nils Hänninger. Stockholm: P A Norstedt & Söners förlag 1977.

Stora synonymordboken. Redaktion: Alva Strömberg och Robert Strömberg. Stockholm: Strömbergs 1998.