Minna Nakari: Variation i kvinnors namnfraser i officiella dokument i Helsingfors 1780–1930. Socioonomastiska synvinklar på makt och identitet. Nordica Helsingiensia 25. Finska, finskugriska och nordiska institutionen, Helsingfors universitet 2011. 188 sidor.
Slagtaren Eklunds Hustru. Fru Lagmanskan Anna Catharina Antell, född Engman. Qvinnspersonen, Pigan Gustava HenricsDotter. Fröken Fredrika Adolfina Henriette von Kramer dotter till framlidne Majoren Nils Adolf von Kramer. Walborg Löppönen Kringelbagerska. Detta är exempel på namnfraser, dvs. ”olika kombinationer av förnamn, patronymika, yrkesbeteckningar, titlar, adressangivelser m.m.”.
Minna Nakaris doktorsavhandling Variation i kvinnors namnfraser i officiella dokument i Helsingfors 1780–1930: Socioonomastiska synvinklar på makt och identitet belyser utvecklingen i kvinnors titel- och tillnamnsbruk och betraktar både myndigheternas och kvinnornas eget val av namnfraser som uttryck för makt och identitet. Förutom att avhandlingen tar upp ett föga undersökt område inom den nordiska namnforskningen har den även koppling till såväl Finlands och Helsingfors historia som till kvinnans ställning i familjen och i samhället.
Också om släktnamnsbruket var så gott som helt etablerat mot slutet av 1800-talet omfattar materialet namnfraser för kvinnor ur lägre socialgrupper i vilka farsnamn anges i stället för fast tillnamn. Namnfraser med både farsnamn och tillnamn registrerades fortfarande i början av 1900-talet. I början av 1800-talet bar majoriteten av de gifta kvinnorna flicknamn i de officiella källorna. Den jämförande analysen av de gifta kvinnornas tillnamn i dagböcker tyder ändå på att giftasnamnen var ett mycket tidigare fenomen i privata sammanhang än i officiella dokument.