Har du någon gång funderat över varför man kan säga den gamle mannen men inte den äkte mannen eller varför satsen ”Luckan öppnas genom att vrida om handtaget” låter mindre bra? Eller har du kanske någon gång grubblat över om det är korrekt att skriva tredubbelt så stor? Har du gjort det så är du i gott sällskap, för den här typen av språkfrågor ställer sig många andra skribenter också.
Gösta Åberg, förlagsredaktör, förlagschef och bokförläggare (i Sverige), har granskat stora mängder manuskript och har kunnat konstatera att samma typer av språkfel återkommer i text efter text. För att hjälpa manusförfattarna (och också andra som skriver) har Åberg samlat de vanligaste problemen i lexikonet Hur ska det heta? Språkriktighetslexikonet vänder sig först och främst till dem som inte är särskilt vana skribenter, men också mer rutinerade textförfattare kan ha glädje av det som ingår. Lexikonet gör inte anspråk på att vara heltäckande på något sätt – författaren konstaterar i förordet att den som har läst igenom boken åtminstone kan undvika de allra vanligaste felen.
Hur ska det heta? tar upp språkriktighetsfrågor av olika slag, allt från stavning och böjning av ord till skrivregler och förklaringar av grammatiska och språkliga termer. Det är en rätt brokig samling ord och uttryck som ingår, men frånsett vissa fall såsom t.ex. stavningen av en del personnamn, handlar det mest om språkriktighetsfrågor som dagligen dyker upp också i språkbyråns telefonrådgivning.
För att hitta i boken gör man klokt i att först läsa igenom den från pärm till pärm. Boken består nämligen av tämligen slumpmässigt valda ord och fraser som är alfabetiskt ordnade. Problemet ligger i att artiklarna ofta innehåller exempel-satser med ord och formuleringar som inte uppträder som uppslagsord. Den som använder boken måste t.ex. veta att han skall leta på uppslagsordet fira om han vill kontrollera om det fortfarande är gångbart att använda orden hedra och högtidlighålla. Likaså måste han förstå att slå upp ordet brev för att kunna kontrollera om han kan avsluta ett brev med frasen högaktningsfullt eller med utmärkt högaktning. Varken ordet högaktning eller högaktningsfullt förekommer nämligen som uppslagsord.
Skribenter som inte har de vanligaste svenska ordböckerna såsom Svenska Akademiens ordlista, Svenska skrivregler, tidskriften Språkvård och Statsnamn och nationalitetsord på sitt skrivbord (eller inte orkar slå upp i dem) kan säkert ha stor glädje av Åbergs språkriktighetslexikon. Också andra textförfattare som inte regelbundet följer diskussionerna i svenska språkspalter och inte har studerat Erik Wellanders Riktig svenska ingående kan hitta ett och annat matnyttigt.
Lexikonet är fackgranskat av Åke Jonsson, f.d. språkvårdare på Sveriges Radio.
ES
Gösta Åberg, Hur ska det heta? Tidens lilla språkriktighetslexikon. Tidens förlag. ScandBook AB, Falun 1994. Delupplaga i Finland, Söderströms & C:o Förlags Ab. 176 sidor.