Artiklar
I släkten flödar den språkliga kreativiteten
Artiklar
Bianca Holmberg
Vet du vad en slarvmoster är? Och vem är egentligen gammelmormor? När det gäller släktförhållanden varierar benämningarna stort och det förekommer både regionala och rent hemmagjorda ord.
Svenska och finska elever möts virtuellt
Artiklar
Åbo Akademi i Vasa har utvecklat en tandempedagogisk modell som går ut på att svenska och finska skolklasser som på grund av långa avstånd inte kan träffas fysiskt möts på nätet för att öva sig på att tala varandras språk.
Ny referensgrupp för lättläst
Artiklar
För första gången finns det en referensgrupp för lättläst på svenska i Finland. Referensgruppen leds av Camilla Lindholm, professor i nordiska språk vid Helsingfors universitet.
Språkrådet gav ut svensk-finsk omsorgsordlista
Artiklar
Språkrådet i Sverige har publicerat en svensk-finsk ordlista med användbara ord och fraser som anställda inom vård och omsorg i Sverige kan ha nytta av.
Svenskan saknas i kommersiella sammanhang
Artiklar
Väinö Syrjäläs doktorsavhandling ”Namn – språk – ställe: Språkbrukarna i Svenskfinlands offentliga rum” visar att svenskan i städerna i Finland i hög grad är beroende av den officiella språkpolicyn.
Extremväder
Artiklar
Henrik Hu
Parasoll och solglasögon, mössa, draperi, dukar, persienner, rullgardiner, pappershattar, kladdig kräm med skyhög faktor i, …
1800-talsprojekt med målet i sikte
Artiklar
Bodil Rosqvist
Svenska Akademiens ordbok beskriver svenskan under 500 år. I ordboken finns både vanliga ord som skratta och armbåge och okända ord som velnas. När ordboken är komplett, om fem till sex år, börjar revideringsarbetet.
”Hurja kiva” eller ”grymt bra”?
Artiklar
Sara Rönnqvist, Therese Leinonen
Jätteliten, rysligt bra och grymt gott är fraser som man med stor sannolikhet kan få höra på olika håll i Svenskfinland. Gradadverbial och förstärkande prefix används för att förstärka adjektiv och på så sätt uttrycka förhållanden utöver det vanliga.
Överföring från ett skriftsystem till ett annat
Artiklar
Stefan Nordblom
Ельцин, Yeltsin, Eltsine, Jelzin och Jeltsin kan alla syfta på samma person i texter skrivna på olika språk. Att på det här sättet överföra från ett skriftsystem till ett annat kallas transkribering eller translitterering.
Tempusfrågor i svenskan
Artiklar
Monica Äikäs
Svenskan har flera olika tempus, tidsformer av verb. När det gäller tempusbruket i svenskan är det ofta viktigt att hålla sig till samma tidsplan i en text eller åtminstone i en mening.