Våren 2009 startade Kommunförbundet och tankesmedjan Magma ett gemensamt projekt med målet att samla tankar om framtidsutsikterna för det svenska i Finland. På samma gång ville initiativtagarna också starta en dialog kring hur det svenska i Finland kunde stärkas. Allmänheten fick bl.a. möjlighet att svara på en uppsättning frågor som lades ut på Magmas webbplats, och sammanlagt uppemot 300 personer ville dela med sig av sina synpunkter. Som ett led i projektet utgavs i början av året en rapport om det svenska i Finland år 2030.
  
Förvaltningsreformerna och den avtagande befolkningstillväxten tas i rapporten upp bland de politiska utmaningar som berört svenskan och Svenskfinland på sistone. I rapporten behandlas också utmaningar av annat slag, t.ex. det ekonomiska läget, miljöfrågor och finlandssvenska identitetsutmaningar. De specifikt finlandssvenska förhållandena speglas mot större sammanhang: landet som helhet, Europa och till och med den globala utvecklingen.
  
Under projektets gång arbetade man för att ta fram fyra framtidsscenarier. De fyra scenarierna baserade sig på de diskussioner som fördes och de teman som då utkristalliserades. Här en mestadels språklig överblick:
  
Scenario A, Navigatorn, fokuserar på den tekniska utvecklingen, som skapar tillväxt och välstånd. För svenska språkets del anger scenariot följande: "Svenskan är ett nationellt konkurrensmedel. Finlandssvenskarna bor och lever allt mer i de urbana miljöerna bland de finskspråkiga.". Till scenariot hör också att det finlandssvenska stärks både individuellt och institutionellt.
  
Scenario B, Ekomosaiken, genomsyras av miljöaspekten. I beskrivningen konstateras bl.a. att Svenskfinland är aktivt när det gäller alternativa energikällor. Samhället upplevs vara mångkulturellt och relativt konfliktfritt. "Språket har en mer funktionell betydelse. Man har rätt att födas, leva och dö på svenska. Man samarbetar över olika språkgränser", uppges det.
  
I scenario C, Smörgåsbordet, ligger huvudvikten på det mångkulturella och globala inflytandet. Utmärkande är att individen plockar åt sig av det som är mest attraktivt. Finlandssvenska regioner får enligt scenariot en specialstatus. Om svenska språket anges följande: "Svenskan är ett minoritetsspråk då andra språkgrupper vuxit. Det har uppstått invandrarmotstånd och motkrafter mot det multikulturella.". Enligt scenariot anpassar sig finlandssvenskarna lätt till det mångkulturella, och också skolan satsar på internationell undervisning.
  
Scenario D, Reservatet, utgår från en allt starkare skyddsinstinkt på samarbetets bekostnad, och i och med det ser människor också svenskan som en privatsak. Svenskans betydelse minskar, och enligt scenariot känner sig finlandssvenskarna allt mer undanträngda. Situationen präglas av knappa resurser och en ekonomi som inte återhämtat sig efter finanskrisen, och detta gör också att den svenska utbildningen ifrågasätts.
  
I rapporten uppges att de fyra scenarierna är alternativa framtidsbilder som är ämnade att egga läsarens egen fantasi.
  
Rapporten kan laddas ner på Magmas webbplats www.magma.fi.
  
Fotnot: Språkbruk påminner i detta sammanhang om Svenska språknämndens handlingsprogram Tänk om ... (2003) där läsaren ges en mer språklig synvinkel på finlandssvenskans framtidsutsikter.