Manny: Hello, mrs Porterman, hello, Alex! Vad trevligt att se er!
Mrs Porterman: Trevligt att se dig också, Manny. Jag försökte ringa, men ingen svarade.
Manny: Hm, vad märkligt. Jag har inte hört er ringa. Ser ut som det är nåt fel på telefonen, mrs Porterman. Då så. Vad kan vi hjälpa dig med?
Mrs Porterman: Alex har haft sönder sin robot. Det är hans favoritleksak.
Manny: Ingen fara, Alex. Jag och verktygen kan säkert laga den soon.
Alex: Det hoppas jag, Manny.
Knipps: O ja! Ni har rätt! Vi kan laga den nu, eller hur Manny?
Manny: Jo, Knipps. Vi kan laga den på en gång.
Knipps: Jippiii!
Manny: Vet du vad, Alex. Om du och din grandmother sätter er ner, så fixar vi din robot på nolltid.
---
[Efter reparationen:]
Manny: Det var det. Like new. Så gott som ny.
Replikerna ovan utväxlas i ett avsnitt av barnserien Händige Manny (eng. Handy Manny) som riktar sig till barn i åldern 2–5 år. Händige Manny är en hantverkare med en brokig skara av talande verktyg. I den här scenen kommer mrs Porterman och hennes barnbarn Alex till Manny med en trasig robot som de vill ha fixad.
Vid första kontakten blir man lätt förvånad – här talas det inte bara svenska, utan också engelska. Vad grundar sig egentligen kodväxlingen på? Vi ringde till Disney Channel för att klargöra varför bolaget har valt detta grepp. Enligt pr-chefen Linda Andersson är tanken med Händige Manny framför allt att introducera barn till problemlösning. När det kommer till språket har valet att ta med lite engelska ord och uttryck sin grund i den multikulturella värld vi lever i. I den engelska originalversionen ingår på motsvarande sätt spanska ord och fraser, säger Andersson. Genom serien vill Disney låta barn stifta bekantskap med andra språk och hjälpa barnen att orientera sig i sin omvärld.
På vilket sätt sker då urvalet av ord och uttryck på engelska? Andersson uppger att de engelska inslagen genomgående utgörs av enkla uttryck, det får nämligen inte bli för komplicerat för tittaren att hänga med i handlingen. Händige Mannys språk är på det hela taget inte svårt, och tanken är att det ska kännas relevant för barnen. Linda Andersson säger att de engelska orden och fraserna oftast introduceras tillsammans med en översättning till det egna språket. Tittaren får på så sätt samtidigt en förklaring till de främmande orden, säger Andersson.
I de avsnitt som Språkbruk har bekantat sig med tycks de engelska inslagen mestadels utgöras av hälsnings- och avskedsfraser som har sina bestämda platser i en dialog, interjektioner av annat slag (t.ex. thank you), siffror och andra ord och uttryck som kan tänkas beteckna sådant som är bekant för barn överlag (såsom grandmother i utdraget ovan). De barn som Språkbruks redaktion har iakttagit har snappat upp många engelska fraser från programmet.
Det Disney bedriver med Händige Manny är ett exempel på det som i internationell språkplaneringsteori kallas inlärningsplanering (acquisition planning). Syftet med inlärningsplanering är att fler ska bli introducerade till ett visst språk, i det här fallet engelska.