Hör du till dem som på skoj brukar göra det svenska högskoleprovets ordförståelseprov varje år för att testa hur många ord du kan? Brukar du klara det bra? Vet du vad tjänlig, burdus, varsko och pådrag betyder?
En forskningsstudie från Lunds universitet och Uppsala universitet som baserar sig på ordförståelseprovet visar att den här typen av ord har blivit svårare att förstå för unga. De ord som visar en minskning i ordförståelse är framförallt sådana som förekommer i dagspress och i det offentliga samtalet.
I studien undersöks cirka 900 000 svar från ordförståelsedelen på högskoleprovet mellan åren 2000 och 2011. Under 2005 börjar de ungas resultat försämras.
Undersökningen är gjord av Anna W Gustafsson från Lunds universitet och David Håkansson från Uppsala universitet och presenteras i boken Ord på prov. En studie av ordförståelse i högskoleprovet (Lundastudier i nordisk språkvetenskap A 75).
Det är ord med inhemskt eller germanskt ursprung som minskat mest i förståelse, medan ord med latinsk eller engelskt ursprung i stort sett ligger kvar på samma nivå.
Förklaringen till den nedåtgående trenden är komplex. Bland annat sammanfaller den med digitaliseringen och globaliseringen i samhället.
– Under den undersökta perioden slutar folk att läsa dagstidningar i den utsträckning man tidigare gjort och de yngsta provdeltagarna tillhör den första generationen som vuxit upp med internet, säger Anna W Gustafsson.
Eftersom ordförståelsedelen på högskoleprovet utformas för att hålla samma svårighetsgrad från år till år, tycks försämringen inte bero på att högskoleprovet blivit svårare över tid.
Ytterst innebär förändringen ett demokratiskt problem, menar forskarna, eftersom en minskad ordförståelse kan höja tröskeln att delta i det medborgerliga samtalet.
(Källa: Forskning.se)