Vill du veta hur många Björnholmar det finns, var Väderskär ligger, eller hur det lokala uttalet av bynamnet Andiala i Vörå egentligen låter?

Svar kan du få i ortnamnsarkivet. Ortnamnsarkivet omfattar de under en lång tid insamlade ortnamnen från hela det finlandssvenska språkområdet och det s.k. namnledsregistret, där varje namnbelägg är inordnat. Ortnamnsarkivet finns på adressen Svenska litteratursällskapets arkiv, Sörnäs strandväg 25, 00500 Helsingfors. Det finns i tredje våningen i samma hus som Forskningscentralen för de inhemska språken.

Ortnamnsarkivet består främst av ortnamnsbelägg samlade ur levande namntradition. Namnen har tecknats upp av forskare och studenter hemma hos namnkunniga ortsbor. Uppteckning av ortnamn inleddes redan på 1880-talet av Svenska litteratursällskapet i Finland. Isak Smeds (1856– 1936) var den första stipendiaten som tecknade upp dialektord och ortnamn i Sastmola, Vittisbofjärd och Norrmark i Satakunta sommaren 1888. Härefter anslogs varje år ett stipendium för insamling av ortnamnen i en socken. Fram till år 1933 hade man samlat in namn i mer än hälften av de svenska socknarna, eller sammanlagt omkring 170 000 ortnamn. Stora samlarinsatser gjordes av Eilif Othman, Hugo Ekholm, Väinö Solstrand, V.E.V. Wessman och Birger Jansson.

När lantmäteriet började ge ut sockenkartor togs kartorna till hjälp vid insamlingen och namnen blev inprickade med motsvarande nummer på kartorna. De första kartfästa samlingarna kom till på 1930-talet, då Holger Wikström i Degerby och Åke Granlund i Pernå samlade in nyländska ortnamn. Under 1940- och 1950-talet fortsattes namn-insamlingen främst av Lars Huldén och Per-Erik Beijar i Österbotten och under 1950- och 1960-talet av Per Henrik Solstrand på Åland och Kurt Zilliacus i Åboland. Storinsamlare i Österbotten blev på 1960- och 1970-talet också Peter Slotte och i Nyland Gunilla Harling-Kranck, för att nämna några namn i den långa raden av nordister som under studietiden eller senare kommit att ägna sig åt ortnamnsinsamling. 

Namnsamlingar och register

De insamlade ortnamnen från det finlandssvenska språkområdet är ca 300 000. Namnsamlingarna utnyttjas av forskare, studerande och andra allmänt intresserade. De är också riktgivande för namnskicket på våra grundkartor. Samlingarna är i allmänhet ordnade sockenvis och har arkiverats i ursprunglig form, de kartfästa samlingarna som inbundna volymer med namnen i kartnummerföljd. I volymerna är samlingarna i gott förvar, och också tämligen lättillgängliga för den som vill ha reda på namnet på en viss ort eller namnförrådet inom ett bestämt område. I väntan på ett datoriserat namnregister är det nu namnleds­registret som man först går till för att slå upp ett ortnamn. Namnledsregistret, som är uppställt landskapsvis (Österbotten, Åland, Åboland, Nyland), omfattar omkring 700 000 namnledsbelägg.

I registret upptas samtliga namnleder och namnelement som förekommer i de ortnamn som ingår i samlingarna. S.k. förleder och efterleder registreras i alfabetisk följd så att man kan slå upp alla namn på t.ex. efterleden -holm/en lika väl som alla namn som börjar på Holm-. Här finner besökaren alltså samtliga belägg för ett bestämt namnelement, oberoende av hur det är placerat i namnen.

I anslutning till namnarkivet finns ett fotografiregister, som omfattar ca 10 000 bilder av namngivna lokaliteter, tagna under ett femtiotal forskningsexpeditioner i synnerhet till sjöss på 1960–70-talet. Då det handlar om likhetsnamn, t.ex. att en sten eller ett grund har fått sitt namn på grund av likheten med ett föremål, ett djur osv., kan fotografierna på ett utmärkt sätt illustrera namngivningsgrunden.

Projektet Finlands svenska ortnamn

Forskningscentralen för de inhemska språken och Svenska litteratursällskapet inledde på 1980-talet ett samarbetsprojekt kallat Finlands svenska ortnamn. Syftet med projektet var att bearbeta och redigera det insamlade ortnamnsmaterialet till publikationer med sammanfattande beskrivningar av olika kategorier av hela det finlandssvenska namnförrådet. De hittills publicerade verken i serien är Kurt Zilliacus Skärgårdsnamn (1989) och Gunilla Harling-Krancks Namn på åkrar, ängar och hagar (1990). Översikter av namnförråd i olika socknar och ortnamnsartiklar ingår också i Svenska litteratursällskapets skriftserier Studier i nordisk filologi och Meddelanden från Folkkultursarkivet samt i Folkmålsstudier, utgiven av Föreningen för nordisk filologi.