Under första veckan i maj 2011 stod forskarkollegiet vid Helsingfors universitet (Helsinki Collegium for Advanced Studies) värd för ett internationellt, tvärvetenskapligt symposium kring temat Urbana symboliska landskap. Symposiet hade underrubriken makt, språk och minne vilket ger en fingervisning om de ämnen som dryftades. Drygt femtio forskare som företrädde varierande discipliner kom från olika håll i världen för att föra gemensamma diskussioner och hitta skärningspunkter mellan sina forskningsområden. Under symposiet berördes frågor om urbanisering och maktstrukturer och vilka symboliska uttryck de kan få inom t.ex. arkitektur, stadsplanering, gatunamn och gatuskyltar, men också i form av språklig variation som uttryck för mångfaldiga identiteter. Det gemensamma språket på symposiet var engelska.
Under symposiet hölls plenarföredrag av två internationellt kända forskare: professorn i lingvistik Barbara Johnstone (Carnegie Mellon University) och professorn i geografi Maoz Azaryahu (University of Haifa). Barbara Johnstone talade om uppkomsten av språkliga symboler för att uttrycka tillhörighet i staden Pittsburgh ”Yinzburgh: Place, Language and Semiotic Order”. Maoz Azaryahu talade om hur gatuskyltar kan förmedla politiska maktstrukturer och framför allt hur de kan visa på maktförhållanden mellan språkgrupper vid regimskriften. Rubriken för hans plenarföredrag, som kändes som en symbolisk resa världen runt, var ”Street Signs and the Politics of Language”.
De parallella sektionerna var tematiskt uppbyggda kring teman som språk och ideologi, språklandskap och identitet, diskurs och identitet, staden och marknadsföring, det sociala minnet och byggnader samt det urbana arvet och konfrontationer. Flera finländska forskare lyfte fram intressanta aspekter kring det symboliska landskapet i Helsingfors; bl.a. utifrån stadsbilden och planeringen av nya bostadsområden (Jani Vuolteenaho och Emilia Palonen) eller ur språklig synpunkt. Språkforskarna Terhi Ainiala och Hanna Lappalainen talade om uppfattningen av nytt och gammalt i stadsdelen Nordsjö och Mia Halonen och Johanna Vaattovaara om hur en dynamisk språklig Helsingforsidentitet kan konstrueras i varierande uttal av s-ljudet i finskan. Jan-Ola Östman och Leila Mattfolk diskuterade i sitt gemensamma föredrag engelska inslag i namn på affärsföretag i Närpes i Österbotten.
Fördelarna med att sektionerna var tematiskt uppbyggda var att forskare som arbetade med närstående ämnen kunde mötas och föra ingående diskussioner. Men det medförde den nackdelen att de tvärvetenskapliga mötena mellan forskare från olika vetenskaper blev färre. Symposiet var dock uppbyggt så att det fanns rikligt med pauser och socialt program där de forskare som deltog i symposiet gavs möjlighet att knyta kontakter och bygga upp gemensamma nya forskningsidéer.