Forskningsprojektet om sydsamiskan i Sverige, förlagt till Hugo Valentin-centrum och nyligen slutrapporterat till forskningsfinansiären Riksbankens Jubileumsfond, visar att det går att få kraftigt försvagade språk att återfå sitt fäste bland användare. Det konstaterar professor Leena Huss, som har lett projektet Revitalisering mot alla odds? Sydsamiskan i Sverige(avautuu uuteen ikkunaan, siirryt toiseen palveluun) och tillsammans med docent Satu Gröndahl undersökt sydsamiskans ställning och användning, och följderna av den nya minoritets- och språklagstiftningen. Projektresultaten tyder även på att det finns en ökande förståelse för språkets betydelse i sydsamiska organisationers verksamhet och utbud.
Sydsamiska talas av allt fler unga, till stor del tack vare den nya minoritetspolitiken som har börjat träda i kraft under 2000-talet. Det är särskilt lagstiftningen till skydd för nationella minoriteter och minoritetsspråk från 2009 som haft en gynnsam effekt på sydsamiskan. Många sydsamisktalande upplever i dag att det har blivit lättare att använda sydsamiska, och minoritetspolitiken och de insatser som har genomförts i dess följd har gett nytt hopp till många sydsamer.
Utöver intervjuer och enkäter till lärare och föräldrar till barn som läser sydsamiska har projektet också undersökt sydsamiskans användning i litterär aktivitet och annan kulturverksamhet. Projektet visar att det finns en ökad medvetenhet bland sydsamiska organisationer då det gäller språkval och språkstrategier. Den samiska/sydsamiska identiteten är nära sammankopplad till språket, men intervjuerna visar också att definitionen av "samiskhet" varierar, och att det finns en utbredd förståelse för att många sydsamer har assimilerats språkligt. Språkets betydelse för individers och gruppers självdefiniering är ofta fundamental, vilket i hög grad gäller också för sydsamiskan. Förutsättningar för en språklig revitalisering går ofta hand i hand med ett kulturellt uppvaknande och en vilja att påverka och stärka den egna identiteten.