Svefix är ett hjälpmedel för språkgranskning av svenska och kanske speciellt finlandssvenska exter. Enligt manualen för programmet är det allmänsvenska syftet att hjälpa skribenten att undvika ”en del små språkfel som lätt kan slinka in”. Det finlandssvenska syftet är att identifiera och göra författaren uppmärksam på finlandismer, det vill säga språkliga drag som är typiska för finlandssvenskan. Programmet innehåller tre språkverktyg: stavningskontroll, grammatikkontroll och finlandismkontroll.  Stavnings­kontrollen finns i modulen Orthografix och grammatik- och finlandismkontrollen (Finlandifix) i modulen Grammatifix.

Målgrupp

Målgruppen för Svefix kan definieras som var och en som skriver texter på svenska. För ovana skribenter kan förklaringarna till fel och finlandismer vara upplysande och lärorika. För vana skribenter och yrkesarbetande textproducenter torde den grammatiska kontrollen vara till nytta, om inte annat så för att undvika slarvfel.

Till mitt arbete hör bland annat att producera och föra in svenska texter på ett tusental webbsidor vid biblioteksportalen Biblioteken.fi. Många av mina texter är översättningar av finska förlagor, andra texter producerar jag själv. En del texter skrivs av andra författare.

Svefix fun­gerar med Microsoft Word 2000, Microsoft Word 2002 (Office XP) eller Word 2003 (Office.NET.). I tidigare versioner av Word, så som Word 97, fungerar Svefix inte. Trots att Word är ett dominerande program inom sin nisch, är det här en nackdel. En version som kan integreras med andra ordbehandlare eller allmänna webbredigerare (så som FrontPage) vore givetvis önskvärd.

Jag brukar föra över texterna till Word och kontrollera dem med Svefix och sedan föra tillbaka dem. Det är trots allt ett förhållandevis litet besvär i väntan på smidigare alternativ.

Installation

Installationen av programmet gick enkelt och anvisningarna i installationsprogrammet var lätta att följa. Svefix integrerar sig i Word och i menyn Verktyg kan man i efterhand gå in i inställningarna under valet Alternativ. Svefix finns under sin egen flik Språkkontroll.

I testsyfte har jag tillämpat Svefix på texter som rör mitt arbete, som jag ibland utför på distans. Därför installerade jag Svefix på två datorer, datorn på arbetet och datorn hemma. Efter installationen på hemdatorn uppstod vissa märkliga problem. Word kraschade, låste dokumenten för endast läsning och stängde automatiskt grammatikkontrollen. Problemet löste sig när jag installerade Svefix på nytt, även om Word blev långsammare. Samma problem förekom inte på den mer effektiva arbetsdatorn. Felet kan bero på hemdatorns bristande kapacitet (300 Mh processor, 64 Mb arbetsminne), eller på kombinationen av en engelsk version av Windows och en finsk version av Office. Hemdatorn har operativsystemet Windows 98 SE, arbetsdatorn Windows 2000. Svefix fungerar också med Windows 95, Windows ME, NT 4.0 (märk att Servicepack 3 krävs) och Windows XP. Andra systemkrav anges faktiskt inte i manualen.

I sammanhanget kunde man efterlysa en version för Macintosh, som torde användas av yrkesverksamma textproducenter, till exempel på en del tidningsredaktioner.

Arbetsgång

Textkontrollen fungerar så att Svefix först går igenom rättstavningen i en sats via modulen Ortho­grafix och sedan kontrollkategorierna för grammatik och finlandismer i modulen Grammatifix. Svefix fungerar i princip som tidigare versioner av text­kontroll i Word. Stavningskontrollen och grammatikkontrollen är två separata moduler som kan tillämpas var för sig, men det bästa resultatet uppnår man genom att först köra stavningskon­trollen på texten.

Språkvalet skall vara Svenska (Sverige). Enligt manualen skall man för säkerhets skull alltid markera den text eller det textavsnitt som skall kontrolleras och sedan ange språkval. På så sätt undviker man att Word eventuellt byter till något annat språkval, vilket är lätt hänt om man hanterar texter som producerats eller klistrats in med andra språk­inställningar. Nog så viktigt att beakta med tanke på alla automatiska och ohanterliga funktioner Word ibland tvingar på en. (Vilka man för all del också kan stänga av.)  Svefix meddelar i så fall att texten innehöll partier som inte var markerade för kontroll.

Om man ställer in Orthografix för fortlöpande kontroll (Kontrollera stavningen medan du skriver), så markeras de ord som stavningskontrollen reagerar på med ett rött streck.  Man kan också låta Grammatifix arbeta fortlöpande (Kontrollera grammatik medan du skriver). Då markeras de ord, ordbildningar och meningar som Grammatifix reagerar på med ett grönt streck. Genom att klicka på ordet med musens högerknapp tar man fram en kortfattad dialogruta med förklaring och rättelseförslag. En klickning på knappen Grammatik i dialog­rutan ger mer detaljerad information i en dialogruta med ett meningsfönster och ett förslagsfönster.

Om man arbetar med bakgrundskontroll och den enkla dialogrutan för Grammatifix, har man två alternativ vid feldetektioner. Antingen kan man ändra felet eller ignorera hela meningen. Då reagerar Grammatifix inte på fler fel i meningen. I en viss mån tycker jag det är svårt att i detalj förstå följderna av att ignorera ett ord eller en fras och hur det egentligen påverkar språkkontrollen. Det förefaller som om en ignorerad feltyp registreras så att den inte längre noteras framöver. I nyskriven inskjuten text, eller omarbetade meningar, reagerar Grammatifix åter på den ignorerade feltypen, vilket ju är helt logiskt och bra. Det tog en stund att märka att knappen Kontrollera dokumentet i fliken Språkkontroll i inställningarna raderar registret över ignorerade ord, så att programmet meddelar att det återställer detektionen. Men jag tycker att återställningen inte är konsekvent i alla sammanhang. Återställningen av kontrollinställningarna finns under knappen Inställningar i samma flik.

I ett exempel som ”ett eventuellt annan markering” reagerar Grammatifix på kongruensfelet i den obestämda artikeln, men inte i det samman­hörande adjektivet, oavsett om man väljer bak­grunds­­kontroll eller kontroll i efterhand. Det vore väl konsekvent att Svefix också upptäckte genusfelet i eventuellt.

Det är enklast att följa manualens råd och låta Orthografix sköta stavningskontrollen medan man skriver och köra grammatikkontrollen i efterhand. Då får man också automatiskt den mer omfattande dialogrutan med menings- och förslagsfönstret, där man dessutom kan ta fram hjälptexter med detaljerade förklaringar till de olika kontrollkategorierna. Hjälptexterna är verkligen omfattande och upplysande.

Inställningar

Kontrollnivån i Grammatifix kan ställas in enligt tre förinställda alternativ. I Standardkontroll ingår alla kontrollkategorier, och om det känns för omfattande­ kan man välja att utesluta stilnivån och låta Grammatifix kontrollera grammatik, finlandismer och teckenanvändning. Det tredje alternativet är kontroll av grammatik och finlandismer. Ett fjärde alternativ är att själv definiera kontrollnivån under Egna inställningar.

Att själv kunna välja omfattningen av språkkontrollen är givetvis en fördel och eliminerar onödiga markeringar för språkliga drag som man anser sig förtrogen med.

Kontrollkategorier och avvägning

Ett program för svensk språkkontroll måste med dagens tekniska lösningar utformas enligt tekniken för teckenavkänning. Någon artificiell intelligens som kunde bidra till betydelse- och satsanalys­ finns antagligen inte att tillgå. Ett ord kan ha flera betydelser och en sats flera syften, som programmet inte klarar av att förstå.

Därför måste språkkontrollprogram som Svefix programmeras med lexikon och feltyper, som tillämpas vid detektionen. Urvalet måste göras så att programmet inte reagerar på alla tänkbara fel, men å andra sidan så att det väsentliga upptäcks. Jag tycker att balansgången utfallit tämligen väl vid programmeringen av Svefix.

Manualen och hjälptexterna innehåller detaljerade förklaringar till de olika kontrollkategorierna.­

Stavningskontroll

I Orthografix har vissa finlandismkontroller adderats, såsom finska ortnamn för orter med officiella svenska namn. Det är paradoxalt nog nyttigt för skribenter i Sverige. Ett typiskt exempel är väl operafestspelen i Savonlinna (> Nyslott).

Grammatifix kontrollerar grammatik med olika aspekter på bestämdhet och kongruens i substan­tiv­fraser samt verbformer, ordföljd och prepositionsbruk i verbfraser. En kunnig skribent tycker säkert att många av kategorierna här är självklarheter, och att feltyperna närmast är avsedda för dem som inte har svenska som modersmål. Å andra sidan markeras här typer av misstag som ofta uppstår då man ändrar ord och byter till exempel genus eller tempus. Det finns säkert en del skribenter som kunde ha nytta av att kontrollera till exempel bisatsordföljden i sina översättningar.

Svefix missar här på några punkter. En felaktig verbkombination som skall fungerar framkallar en anmärkning om att ett adjektiv som styrs av determineraren ”skall” i regel bör stå i bestämd form. Det är missvisande. I satsen Experten N.N. fungerat som utredningsman tycker man att Svefix borde reagera på det utelämnade hjälpverbet har i en huvudsats. Uttrycket några plock gav en anmärkning om att determineraren några skall ha samma numerus som substantivet plock. Problemet är att substantiv av typen plock givetvis har identisk numerusform för singularis och pluralis. Vid en senare kontroll med samma inställningar reagerar Svefix inte på uttrycken några plock, några hus och några beslut.

Finlandismkontroll

Finlandismkontrollen är omfattande och visar på ett gediget avvägningsarbete. Urvalet av inkluderade finlandismer baserar sig på Finlandssvensk ordbok. Utöver det finns en inprogrammerad kontextkänslighet, för att determinera fraser eller sammanhängande uttryck som klassas som finlandismer. Finlandismkontrollen skulle jag nog våga påstå att varje finlandssvensk skribent har nytta av och att den utgör kärnpunkten i Svefix.  Men alla former av finlandismer kan inte programmeras för detektion utan att följden vore onödigt många larm.

I en konstruerad mening som Jag lämnade bort att berätta att stegringen har minskat fast det är ganska kiva, har kontrollavvägningen resulterat i att endast kiva noteras. Lämna bort används i finlandssvenskan ofta i stället för utelämna, stå över, liksom stegring i stället för lätt feber. Men orden är acceptabla i andra sammanhang.

Adjektivet kiva är en vardaglig finlandism och ersätts helst med rolig, skojig, bra, kul etc. Men kiva är också ett helt gångbart verb med betydelsen tvista, gräla, käbbla (SAOL), vilket också nämns i Words synonymlexikon. Om man stänger av Svefix och kör Words egen grammatikkontroll ber den en faktiskt i vissa sammanhang att granska verbet kiva, eftersom infinitiv som styrs av en preposition bör föregås av infinitivmärket ”att”. Det senare missar man tydligen när finlandismkontrollen är påkopplad.

Det finns eventuellt uttryck som kunde inprogrammeras för detektion utan att orsaka alltför många falska larm. I biblioteksbranschen kommer jag att tänka på räcka en stund (kontra ta en stund) och öppethållningstider (i stället för ’öppettider’) samt de mer branschspecifika avskriva material och biblioteksbuss. För att inte tala om begreppet allmänna bibliotek.

En märklighet är att Svefix i texten till den här artikeln inte reagerar på sträva till, men nog föreslår en ändring till sträva efter i de textavsnitt som jag klistrar in ur webben i ett annat Word­dokument.

Teckenanvändning

Kontrollen av teckenanvändningen omfattar t.ex. onödiga mellanslag, parenteser, sifferformatering, datumuttryck, special- och skiljetecken. Den här kontrollen sparar mycken möda i rutinkontroll av texter. Själva användningen av skiljetecken analyseras inte, till exempel regler för kommateringen eller detaljerade anvisningar för hur man använder kolon eller semikolon anges inte.

Ett tvingat radbyte mitt i en mening tolkas av Grammatifix som inledning på en ny mening, vilket oftast resulterar i en anmärkning om att meningen har inletts med liten bokstav. Här handlar det väl om en kompromiss, oftast inleder man ju ett nytt stycke och ny mening med tvingat radbyte. En annan egenhet vid detektion av punkt och stor eller liten bokstav är att förkortningar avslutade med punkt mitt i en sats ger en anmärkning om satsinledning utan stor bokstav. Det här gäller av allt att döma om man har kopplat ifrån Words automatiska korrigering av stor bokstav efter punkt.

En något störande funktion är att kontrollen av teckenanvändningen ber en kontrollera antalet parenteser eller citattecken, så fort de anges. Kontrollkategorin kan lyckligtvis stängas av. En käll­angivelse som Språkbruk 2002:4 resulterar i beskedet att fast mellanslag skall användas som tusentalsavgränsare och kommatecken som decimaltecken.

Stilmarkerade ord

Kontrollen av stilmarkerade ord omfattar aspekterna byråkratiska ord, talspråkliga ord och ålderdomliga ord, som avviker i neutrala texter. Kategorin är säkerligen till nytta för till exempel dem som skriver protokoll och andra offentliga handlingar.

Bestrida anges som ett invecklat och byråkratiskt ord i vanlig text. I betydelsen tillbakavisa, förneka är det väl gångbart i neutral text, men i betydelsen ansvara för kostnad får det nog ses som byråkratiskt.

Praktiska exempel 

Att grammatikkontrollen är nyttig visar några plock i till exempel biblioteksportalen Biblioteken.fi och länkar kring den. Materialet torde vara rätt representativt för finlandssvenska textkällor.

en egen användarnamn rekommenderas …

En inledning av en mening med liten bokstav och ett genusfel som följd av ändrat ordval upptäcktes omedelbart. 

I en annons om lediga tjänster i Fackkalendern används kompetenskrav, som hellre kunde ersättas med behörighetsvillkor.

I några summariskt valda ledare ur Finlands svenska biblioteksförenings tidning Infobladet reagerar Svefix på bl.a. följande uttryck:

... och det nya skapelsen Vasa vetenskapliga bibliotek, Tritonia  (Infobladet 2001:1)

 Föreningen har beslutit ansöka om ...(Infobladet 2002:3)

Ämnesindexet Länkbiblioteket vid Biblioteken.fi förtecknar kvalitetskällor på webben. En sådan är Utbildningsstyrelsens webbplats med t.ex. ett dokument på adressen www.edu.fi/svenska/SubPage.asp?path=499;549 (hämtat 21.1.2003), där Svefix reagerar på sträva till och föreslår sträva efter:

I arbetet strävar vi till regional och lokal jämlikhet samt jämlikhet mellan olika befolkningsgrupper

Sträva till återfinns också på Kulturfondens presentation av sin förvaltning (www.kulturfonden.fi/forvaltning/) (hämtad 23.1.2003).

På Svenska folkpartiets webbplats på adressen www.sfp.fi/extra/square/?id=606&language=2&instance=1 (hämtad 21.1.2003) återfinns en ny­hets­­notis där följande mening förekommer:

I samband med den har flere länder, dock okänt hur många, efterlyst ändrade regler för märkningen av ekoprodukter ...

Här anmärker Svefix på att formen flere inte används i modern svenska och bör ersättas med flera eller fler.

Folktinget har på adressen www.folktinget.fi under länken ”Vad är folktinget?” (hämtad 23.1.2003) en presentation där Svefix reagerar inför följande ord:

... och vid behov kontakta ifrågavarande instans. Under den senaste tiden har Folktinget kontaktats vid fall av allt från enspråkigt finska blanketter och skyltar till situationer där barndagvård på svenska saknas i kommunen.

Ifrågavarande anger Svefix som ålderdomligt och eventuellt främmande i modern svenska, medan barndagvård är en officiell term i Finland, som kräver en förklaring i allmänsvenska sammanhang, där termen är barnomsorg. (Finlandism gångbar i Finland, inte i Sverige.)

I verksamhetsberättelsen för 2002 vid Svenska studiecentralen (www.ssc.fi/info/plan02.html, hämtad 22.1.2003) används ordet befrämja, som Svefix anmärker på som byråkratiskt och ålderdomligt. I dokumentet återfinns också frasen:

Redskap : SSC - Mentora stöder lärandet ...

där Svefix anmärker på mellanslag före kolon.

Ekenäs stad har en presentation på sin första­sida (www.ekenas.fi) under länken ”Allmänt”  (hämtad 22.1.2003), där följande finlandism återfinns:

... friluftsområde med spånbanor, vandringsleder, skidspår och konstsnöspår.

Här meddelar Svefix att spånbanor är en oriktig finlandism och bör ersättas med mer gångbara termer som sågspånsslinga eller motionsslinga.

Man kunde säkert fortsätta listan i oändlighet. Anmärkningarna ovan gäller ju i de flesta fall finlandismer, men om man går in på webbsidor producerade av organisationer med en mindre kvalitativ svenska, träder betydligt fler av Svefix kontrollgrupper i bruk. Man kan också konstatera att vissa texter skulle kräva en ännu mer utvecklad grammatikkontroll:

Biblioteket ingår i WEB-biblioteket, som bildats tillsammans med grannkommunerna. Förutom Lappträsk hör till biblioteket Liljendal, Lovisa, Mörskom, Pernå och Strömfors.

Från den gemensamma förteckningsdatabasen kan du söka verk eller bläddra för att undersöka, vilket utbud överhuvudtaget finns. Reservering eller förnyande kan behändigt göras per telefon ... (www.lapinjarvi.fi/, Service, Biblioteken, hämtad 22.1.2003)

Här reagerar stavningskontrollen på WEB-bibliotek och förteckningsdatabasen, medan grammatikkontrollen inte finner någonting att anmärka på.

Nyttigt program

Svefix verkar fylla ett behov för den som producerar svenska texter för allmän distribution. Vad man kunde efterlysa är en tydligare logik i detektionen av feltyper efter att man valt att ignorera ett ord. Nu känner man sig osäker när Svefix i vissa fall reagerar på feltyper som det i andra fall förbigår. Innehållsmässigt kunde en synkronisering av hjälptexterna med Svenska skrivregler vara nyttig, även om meddelandena i sig är tydliga och utförliga. Felen i besked som ”meningen tycks sakna tembusböjd verbform” (i stället för ’tempusböjd’) eller ”fast mellanrum används” (i stället för ’mellanslag’) är säkert rättade i nästa version. Som redan nämnts finns det säkert en efterfrågan på en version som kan integreras med fler ordbehandlare än Microsoft Word.

För det nedsatta priset på 61 euro (med rabatt på fleranvändarlicenser) får man ett verktyg som möter de flesta behov av språkkontroll som en finlandssvensk textproducent kan ha. Jag vill tro att ingen av oss är så perfekt att man kan undvara en enkel hjälpreda som bidrar till ett tydligare språk. Svefix upptäcker inte alla former av misstag eller fel, men tillräckligt många för att spara tid och möda för viktigare uppgifter.

 

Programmet Svefix presenterades av Mikael Reuter i Språkbruk 2002:4. En närmare presentation finns också på adressen www.kotus.fi/svenska/svefixpresentation.shtml. Se även sid. 26.

Svefix har producerats av Lingsoft AB i samarbete med Svenska avdelningen vid Forskningscentralen för de inhemska språken med stöd av Svenska kulturfonden.