På samma sätt som deltagarna representerade många inriktningar var också utbudet av föredragshållare digert. Flera av föredragshållarna berörde den brytningstid som massmedierna befinner sig i: hur så kallade gammelmedier och nymedier förhåller sig till varandra och hur de samsas om utrymmet i dagens värld, broadsheet och tabloid, tidningarnas tryckta material i förhållande till nättjänsterna osv. Konferensen behandlade både form och innehåll, och samspelet mellan de två.

Marit af Björkesten från Hufvudstadsbladet talade i egenskap av chef för tidningens ledaravdelning om dagsläget när det gäller ledare och vilka frågor som väcker debatt. Peter Fellman, chefredaktör för Dagens Industri, redogjorde dels för affärstidningens sätt att lyfta fram fenomen i näringslivet, dels för olika slag av satsningar och ekonomins inflytande på journalistiken.

En person som varit med om att hjälpa olika tidningar ta ett steg vidare formmässigt är grafiska designern John Bark. Han tog i sitt föredrag fasta på förändringsbenägenheten och delade med sig av både positiva och negativa erfarenheter av redaktionella förändringsprocesser.

Vad gör lingvisterna egentligen åt det språkliga förfallet? Kring den retoriska frågan diskuterade Mikael Parkvall, lingvist och lektor vid Stockholms universitet. Han pekade både bakåt och framåt i tiden, och tog upp vissa argument som vanligen dominerar när skallen kring det "språkliga förfallet" ljuder som högst. Han konstaterade att språket har förändrats i alla tider. Utveckling är inte per definition av ondo, men det gäller samtidigt att vara uppmärksam på att vissa uttryckssätt kanske innebär att man inte gör sig förstådd bland alla.

Språkforskaren och docenten Lars Melin belyste perspektivets och vinklingens effekt genom att återge en passus ur en Nalle Puh-berättelse med olika fokus. Utgående från de olika vinklingarna tog Melin närmare upp utformningen av rubriker och ingresser. Chefen för Språkrådet i Sverige, Lena Ekberg, behandlade å sin sida fasta uttryck i ledartexter och den möjlighet till variation eller allusion som de kan erbjuda. Ekberg gav exempel på hur en lek med metaforer kan utfalla på mer eller mindre lyckat sätt.

Bloggaren och författaren Alex Schulman talade om bloggosfären och kom lite närmare in på förhållandet till de traditionella medierna. Schulman påpekade att det finns en allmän tro på att den egentliga debatten förs i de nya medierna, t.ex. i bloggar, men han konstaterade att bloggarna faktiskt ofta hakar på ämnen som redan varit uppe till behandling i gammelmedier. Schulman ansåg att de traditionella medierna på det viset inte har någon orsak att buga sig för djupt för de nyare medierna.

På Mediespråk 2010 fick deltagarna vidare en närmare presentation av FST:s nya morgonprogram Min morgon. Producenten Henrik Lindberg och programledaren Sonja Kailassaari berättade om hur man gör morgon-tv utan att fokusera på nyheter och politik och om den känsla som programmet vill skapa och förmedla. En annan aspekt på teveprogram och språket i rutan stod översättarna Siv Almark och Catrine Paro för. De gav deltagarna en inblick i hur det går till när utländska animationer får finlandssvensk språkdräkt.

På konferensen behandlades också medierna i skolvärlden när Joakim Bonns, ombud för Tidningen i skolan, gick närmare in på elevernas uppfattningar om t.ex. tidningsläsande. Bonns konstaterade att unga kräver kvalitet och att de uppskattar de möjligheter till direktkontakt och dialog som medierna erbjuder.

Utöver direkta kopplingar till teve, radio, tidningar och webben fick deltagarna också en inblick i arbetet inom den finlandssvenska tankesmedjan Magma. Chefen för Magma, Nils Erik Forsgård, reflekterade kring tankesmedjan och de utredningar den låter göra. Forsgård gjorde också vissa internationella jämförelser, bl.a. med amerikanska tankesmedjor.