Chattandet som kommunikationsform ligger någonstans mellan skriven och talad kommunikation. Man för en skriftlig dialog där endast verbala medel kan användas. Dialogen förs i realtid, takten är snabb och det krävs koncentration att kunna skriva sina egna inlägg och samtidigt följa samtalet på datorskärmen. Detta för sin del påverkar hela sättet att kommunicera på Internet. På chattkanalen kan inte deltagarna tala i munnen på varandra, utan var och en måste vänta på sin tur. De kan inte heller använda t.ex. gester för att nämna följande talare utan de måste alltid använda direkt tilltal vilket också syns i exemplen i denna artikel. Inläggen brukar vara relativt korta och dessutom används ofta talspråkliga reduktioner för att diskussionen ska löpa smidigare, t.ex. hur e d? i stället för hur är det? Eftersom man måste skriva allt man vill säga utan att kunna använda andra än verbala hjälpmedel ser inläggen ofta ut som om de var transkriberade från vanliga samtal.  Detta för sin del kan ge intressant material för t.ex. dialektforsk­are.

Deltagarna på chattkanaler har skapat ett stort antal olika visuella signaler vars syfte är att imitera icke-verbala reaktioner i ansiktet samt känslor och skiftningar i intonation, betoning, rytm, kvantitet och övriga längdförhållanden (prosodin). Dessa drag samt vissa språkliga egenskaper kommer jag att presentera nedan i korthet. Exemp­len är tagna ur det material jag använde i mitt pro gradu-arbete. Materialet består av fyra olika diskussioner. Alla inlägg är återgivna i exakt den form de förekom i på Internet, dvs. med eventuella skrivfel.

Smilisar

De tecken som oftast används på Internet för att uttrycka känslor och miner är de s.k. smilisarna. En smilis är ett ansikte som ”ritas” med hjälp av tangenterna på tangentbordet och oftast har den två ögon, näsa och mun, som t.ex.:

🙂  glad
🙁  ledsen
😮  överraskad

Smilisen kan stå helt ensam och utgöra ett inlägg men ofta används den också i slutet av inlägget. Till exempel en vitsig smilis 😉 i slutet av yttrandet betyder att talaren skämtar, eller kanske är ironisk, och då ska mottagaren inte ta yttrandet på allvar. I exemplet nedan används den vänliga smilisen, med vilken man signalerar att uttalandet är vänligt menat:

Ax: Cura har nog ätstörningar om han lever på gröna kulor!
Cura: Axis:nåh, snart ska jag äta ordentlig mat. På Hesburger, alltså 🙂
Iza: hesa e inte ordentli mat. Juh 🙂
Ax: Ordentlig? Mat? på hesburger?
Cura: Axis: mmm... gott! 🙂

Smilisarna kan också fungera som kommentar och respons till det sagda och enligt min egen erfarenhet används de också i textmeddelanden, e-post och t.o.m. i vanliga brev.

Handlingsmarkörer

I chattandet beskriver man ofta olika handlingar, dvs. sådana fysiska aktioner man brukar utföra i det vardagliga livet, som t.ex. att gråta, skratta eller koka kaffe. Dessa handlingar markeras med asterisker (*) som jag kallar för handlingsmarkörer eftersom deras syfte är att markera gränsen mellan handlingen och det övriga yttrandet. Exempel:

Pysson: Junia: åtminstone har int jag fått ngt mejl...*gråter*
Junia: Pysson: jamen det är inte mitt fel *hmppffh* kan väl inte rå för om det är ngt serverproblem el ngt..:) *erbjuder en näsduk*

Kännetecknande för handlingar är också att de alltid beskrivs som om talaren skulle stå utanför situationen, vilket syns bäst när det bara står ett verb efter namnet, t.ex. Junia: *gråter*. Jag antar att detta beror på att man på detta sätt beskriver handlingar som vi vanligen visar utan ord eller beskrivningar. Först och främst visar dessa handlingar att den sociala omgivningen i den s.k. cyberrymden liknar den vi har i verkligheten och att kanalens stämning kan vara varm. Det är ju omöjligt att erbjuda en näsduk på riktigt på chattet men här är det tanken som är det viktiga.

Ljudimiterande uttryck

Med ljudimiterande uttryck kan deltagarna imitera ljud och ändringar i röststyrka, som t.ex. snarkning (zzzz), ropande (NEJ!!!) eller skratt (hahahaa). Dessa uttryck känner vi igen från serier och det känns naturligt att den unga chattgenerationen, som säkert är van vid att läsa serier, också använder dessa uttryck i ett skriftligt medium. I följande exempel används de för att betona olika emotionella aspekter:

NSB: rasrrädare suger
WooDMaD: e Emil hääääär?????
Jamaicaman: jag är från Jamaiva vil nån chata me meg
2Pac: NSB: jävla kosovo-ALBAN!!!!Fa hejm ti kosovo,
ja tycker it om tå ni komber hiid!!!!
WooDMaD: EEEEEmil

Man kan alltså höja den emotionella intensiteten t.ex. genom att använda utropstecken även om antalet tecken i rad oftast är större än grammatiska regler tillåter. Denna överanvändning av tecken tycks vara speciellt för yngre chattare.

Dialektala inslag

Mitt material består av fyra diskussionsavsnitt som är tagna ur fyra olika finlandssvenska chattjänster på följande adresser: www.city.fi, www.vasabladet.fi, www.yle.fi/gogo och www.yle.fi/x3m. Den lokala fördelningen mellan två av dessa sidor är klar. Www.city.fi besöks mest av ungdomar som bor i större städer, med andra ord i de städer där tidningen City ges ut. Www.vasabladet.fi däremot hittar sina besökare i Vasaområdet. Yles två chattkanaler hittas lätt av ungdomar som tittar på FSTs ungdomsprogram gogo eller som lyssnar på Radio Extrem (x3m). Mest dialektala inslag kunde jag hitta på diskussionerna på Vasabladets och Extrems kanaler medan de var ovanligast på Citys kanal. Det är ingen överraskning att deltagarna i de två förstnämnda kanalerna är betydligt yngre än deltagarna på City. Det har ju bevisats i tidigare undersökningar att ju yngre talaren är, desto mera använder han/hon dialekt oberoende av den situation där talaren befinner sig i. Forskare har också kommit fram till att dialektens roll i Österbotten är starkare än i Nyland, där dialekten mest används som hem- och gruppspråk. Mitt material tycks förstärka detta påstående.

Samtalet nedan är taget ur Radio Extrems chattkanal och det sker mellan två tonåriga flickor (BG och SH) som bor i Borgåområdet.

BG: aiijaa...ja känner int rikit nån från Tolkis...ska du å siia ti borgbackan nu i freda?
SH: va e di?
BG: vet du int...alltså ja mena sen i Borgå!!
SH: va e det fö kiva att va di?
BG: nå alltså ja ska bara dii å siia men jaa...sen ska man ti stan!!
BG: vet du någårs som de e fest??
SH: nä
BG: de e ju riki skit då de!!
BG: hur siir du ut då? snygg ful eller mitt imellan??
SH: mitt emellan tror jag. du då?
BG: ehh..min ex. Säjjer att ja e snygg å smal...men han e no den enda... Själv tycker ja att jae så satans fuuler!!
SH: jooo nå vi syns å hörs
BG: tack hejj...nu far ja!!

I exemplet ovan finns många drag som är typiska för Borgådialekten som t.ex.: siia (se), di (det), säjjer (säger) och fuuler (ful). Kortstavighet och överlånga stavelser är typiska i denna dialekt men endast den sistnämnda kan uttryckas skriftligt. Enligt min personliga erfarenhet använder finlandssvenska ungdomar mycket mera dialekt i sitt chattande än sverigessvenska ungdomar. Svenskspråkiga ungdomar i Finland är kanske starkare medvetna om sin egen dialekt och om den grupp de hör hemma. En annan viktig orsak är enligt min mening finlandssvenska ungdomars kunskap om både de finska och de svenska skrivreglerna. De kan uttrycka sig med hjälp av två grammatiksystem, vilket syns speciellt i långa och korta konsonantljud samt olika o-, å- och u-ljud.

Utländska lånord

Ungdomarna i mitt material lånar in ord både från finskan och engelskan. Det finns lån också från några andra språk men de är enstaka fall och består mera av fasta fraser, som t.ex. Sieg Heil. Det finns färre finska än engelska lånord och de finska lånen tycks höra ihop med vissa samtalsämnen. Till exempel i ett avsnitt om bilar används ord som: sämpylä (Saab), kupla (VW ‘folkabubbla’), tipparellu (Renault) och rättisitikka (Citroen).Engelska lån består bl.a. av fraser som talarna antagligen lärt sig i tv och filmer, som t.ex. go ahead sis’, the one and only och only six to go. Enstaka engelska lånord har oftast med ungdomskultur (datorer, musik, filmer) att göra. Denna fördelning mellan finska och engelska lån kan kännas överraskande. Det är dock naturligt om man tar hänsyn till hur informationsteknologin har fört folk runt om i världen närmare varandra trots att världen geografiskt sett inte har blivit mindre. Ungdomar är aktiva konsumenter av olika subkulturer och med hjälp av Internet är det lätt att hitta information om nästan vad som helst. Då är engelskan det språk som öppnar dörrar till den virtuella världen.

Chattandet, ett språkligt och socialt fenomen

I denna artikel har jag bara kunnat presentera en bråkdel av de olika drag som är typiska för chattandet i Finland och i viss mån också i övriga världen. Deltagarna förenar skickligt drag från både skrivet och talat språk och har därtill skapat en hel del egna tecken och sätt att uttrycka sig. Allt detta visar tydligt hur starkt den sociala och den språkliga omgivningen hör ihop. Trots att cyberrymden ger talarna chansen att vara anonyma och uttrycka sig friare än i verkligheten håller deltagarna samtidigt medvetet i de samtalsregler som används i vanliga samtal. Detta är enligt min mening otroligt intressant speciellt ur språksocio­logisk synvinkel: att kunna vara gränslös men ändå skapa sig gränser. Internet är en värld där det uppenbarligen hela tiden kan finnas någonting nytt att uppleva och att undersöka.