Kreti och pleti
Fråga: Vad betyder uttrycket kreti och pleti och vad har det för ursprung?
Kreti och pleti betyder ’blandat sällskap, vem som helst’ och används i allmänhet lite nedsättande: Du ska inte behöva sitta bland kreti och pleti på en vårdcentral , beställ tid hos en privatläkare i stället (Svenskt språkbruk).
Uttrycket kreti och pleti kommer ursprungligen från hebreiskan och har i äldre svenska bibelöversättningar använts som benämning på två folkslag i kung Davids livvakt. I nyare översättningar talas det om kereteerna och peleteerna.
Titlar på visitkort
Fråga: Ska titlar på visitkort skrivas med stor eller liten bokstav?
Enligt Svenska skrivregler skrivs titlar på visitkort, i sidfoten på brev osv. normalt med liten bokstav: fil.mag. Karl Karlsson. Titlarna kan dock också skrivas med stor bokstav om de betraktas som en rubrik som inleder en rad.
Klockslag
Fråga: Måste man sätta ut nollorna i ett klockslag, som i kl. 08.00–09.30, eller går det att skriva kl. 8–9.30?
Båda varianterna är korrekta. Om en tidsuppgift endast innehåller jämna klockslag, t.ex. kl. 8–9, fyller man normalt inte alls ut med nollor.
Lättsamt
Fråga: Finns det någon svensk motsvarighet till loppukevennys i betydelsen ’lättsam slutkläm t.ex. i nyhetssändningar’?
Det finns faktiskt ett ord som används i tv-jargong i Sverige: rundis, som definieras som ’en glad, humoristisk eller annorlunda nyhetsom placeras sist i en nyhetssändning’. Men det ordet är säkert inte allmänt känt hos oss, så det kan vara bäst att omskriva och säga t.ex. just lättsam slutkläm, lättsamt slutinslag e.d. Man skulle säkert också kunna tala om avrundning eller lättsam avrundning.
Stödjande
Fråga: Hur ska jag översätta vertaistukija till svenska?
I Sverige används kamratstödjare en hel del. Ordet används i synnerhet inom skolvärlden, om elever som har till uppgift att hjälpa kamrater, men också t.ex. Synskadades Riksförbund i Sverige och vissa svenska bussbolag har kamratstödjare som fått en kort utbildning för att kunna vara till stöd för andra.
Prinsar och prinsessor
Fråga: Varför heter det prins Carl Philip med ordet prins i obestämd form men prinsessan Sofia med prinsessan i bestämd form?
Att det heter prinsessan Sofia med titeln i bestämd form beror på att feminina titlar av hävd står i bestämd form. Det heter också t.ex. grevinnan X, flygvärdinnan X, professorskan X. Undantag är fru, fröken, drottning som står i obestämd form (fru X, drottning Silvia).
Stämning i Tallinn
Fråga: Heter det ett stämningsfullt Tallinn eller en stämningsfull Tallinn?
Namn på städer är i allmänhet t-ord (neutrum), så det heter ett stämningsfullt Tallinn.
Stolar och bord
Fråga: Vilken form av adjektivet är korrekt i följande fall: varken stolen eller bordet var begagnad/begagnat/begagnade?
Din fråga handlar om kongruens vid samordning. I princip ska ett adjektiv som beskriver två led samordnade med varken … eller stå i singular, men det förutsätter att de samordnade leden har samma genus (varken stolen eller soffan var begagnad). I ditt exempel har leden olika genus; ordet stol har n-genus och ordet bord har t-genus. Då passar ingen av de föreslagna böjningsformerna, utan det är bäst att välja en helt annan formulering, t.ex. stolen och bordet var begagnade.
Mer eller mera
Fråga: Ska det heta mer information eller mera information?
Det kan heta både mer information och mera information. Orden mer och mera är i många sammanhang utbytbara, men mer är numera vanligasti bruket och är också första uppslagsform i Svenska Akademiens ordlista och Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien. I vissa fasta fraser som med mera och vad mera är kan dock endast mera användas.
Höra och låta
Fråga: Ska det heta det låter konstigt eller det hörs konstigt?
Det är korrekt att säga det låter konstigt men inte *det hörs konstigt. Verbet höra betyder bl.a. att uppfatta ljud med hörselsinnet (hon hörde steg i trappan, det hörs ingenting). Verbet låta betyder bl.a. att ge ifrån sig ljud (väckarklockan låter för mycket), att göra visst hörselintryck (pianot låter hemskt) eller att verka vara något (det lät som ett pistolskott, han låter ledsen). Som en kuriositet kan nämnas uttrycket det låter höra sig, som betyder detsamma som det låter bra.
Ministerier
Fråga: Ska namn på ministerier skrivas med stor eller liten bokstav?
Namn på centrala myndigheter och offentliga organ som verkar i hela landet skrivs med stor bokstav i allmänspråket. Det gäller ministerierna, t.ex. Inrikesministeriet och Social- och hälsovårdsministeriet, men också bl.a. Utbildningsstyrelsen och Riksarkivet. I lagtext skrivs namn på ministerier med liten bokstav.
Steka under lock
Fråga: Heter det bräsera med ett s eller brässera med två?
Bräsera skrivs med ett s. Ordet betyder ’steka eller koka under lock på svag värme’.
För allergiker
Fråga: Är det verkligen korrekt att tala om allergivänliga ingredienser i kosmetika? Det låter inte så värst logiskt. Borde det inte heta allergikervänliga?
Ordet allergivänlig används en hel del i synnerhet när det gäller hundraser, men också i andra sammanhang. Ett annat ord som används mycket är allergianpassad, och det ordet passar bra när det gäller kosmetika. Allergikervänlig och allergikeranpassad används däremot inte så mycket.
Luthersk
Fråga: Hur förkortas evangelisk-luthersk? Blir det ev. luth. eller ev.-luth.?
Vi rekommenderar att ev.-luth. skrivs med bindestreck, eftersom det utskrivna uttrycket skrivs med bindestreck. Dessutom står förkortningen ev. i allmänhet för eventuell(t), så det blir tydligast att sätta ut bindestrecket när det gäller evangelisk-luthersk.
Lätt och underhållande
Fråga: Vilken är den svenska motsvarigheten till kevyt musiikki?
Det svenska ord som används om lättillgänglig och allmänt omtyckt musik är populärmusik.
Signera
Fråga: Heter det digital signatur eller elektronisk signatur? Och borde man tala om underskrift eller namnteckning i stället för signatur?
Den term som rekommenderas är elektronisk signatur. Både underskrift och namnteckning för tanken till ett handskrivet namn, och därför är det bäst att använda signatur.