Pilotprojekt
Fråga: Är det korrekt att använda pilotera som motsvarighet till finskans pilotoida, alltså i betydelsen ’genomföra ett pilotprojekt’?
I Finland används pilotera i någon mån i den betydelse du nämner, men det tycks inte vara fråga om något allmänsvenskt bruk. Därför är det bäst att undvika pilotera i denna betydelse och i stället tala till exempel om att starta ett pilotprojekt, genomföra ett pilotprojekt, införa något på prov eller provanvända något.
Fråga eller frågan?
Fråga: Vilket är korrekt: det är fråga om något eller det är frågan om något?
Ordböckerna Svensk ordbok och Svenskt språkbruk nämner bara det är fråga om något, så det är bäst att använda den formen om man vill vara säker på att skriva korrekt. I bruket är dock också det är frågan om något vanligt förekommande, och man kan knappast utdöma den formen som helt felaktig.
Sagoväsen
Fråga: Finns det en svensk benämning på det sagoväsen som på finska kallas kratti eller skratti?
Svenska Akademiens ordbok nämner ett mytiskt väsen som kallas skratt eller skratte. Dessa ord och de motsvarande finska orden har ett samband med det svenska verbet skratta.
Bakverk
Fråga: Hur böjs petit-chou i plural på svenska?
Den pluralform av petit-chou (ett slags bakelse) som rekommenderas i Svenska Akademiens ordlista är petit-chouer. Som andrahandsform nämns den franska pluralformen petit-choux.
Fordon
Fråga: Vad kallas de tvåhjuliga och självbalanserande fordon som man framför stående?
Ett lämpligt ord för fenomenet är ståhjuling. Det finns inte i t.ex. Svenska Akademiens ordlista, men det tas upp på Språkrådets nyordlista för 2012 och tycks användas ganska mycket i praktiken.
Ta färjan
Fråga: Heter det färjeförbindelse eller färjförbindelse, färjetrafik eller färjtrafik?
Svenska Akademiens ordlista (SAOL) ger färjeförbindelse och färjetrafik. Alla sammansättningar på färja i SAOL har förledet färje- utom färjkarl. I själva verket rekommenderar SAOL uttryckligen förledet färje-. Det står nämligen ”sammansättningsfog färje- äv. färj-”. Förkortningen ”äv.” betyder att det som följer är en andrahandsform. Det är alltså bäst att använda färjeförbindelse, färjetrafik, färjebiljett osv. Ett e i fogen underlättar ju också uttalet. Färjkarl tycks vara det enda undantaget.
Faktum
Fråga: Jag undrar över meningen Vi får inte glömma det faktum att priset har stigit. Varför står ordet faktum inte i bestämd form, faktumet?Det heter ju till exempel Jag är av den uppfattningen att …, där uppfattning står i bestämd form.
Formen faktum i uttrycket det faktum att kan sägas vara en bestämd form trots att bestämd slutartikel saknas. Att ordet faktum ofta används utan bestämd slutartikel beror på att det är ett latinskt lånord. Sådana ord har av hävd använts utan slutartikel i svenskan, eftersom latinet saknar slutartikel. Den bestämda formen faktumet är av nyare datum och används därför inte i fasta uttryck av typen det faktum att. Andra latinska eller grekiska lånord som ofta används utan bestämd slutartikel är t.ex. plenum, kulmen, basis, praxis. Av dessa saknar kulmen och basis fortfarande helt en form med bestämd slutartikel, medan plenum har formen plenumet och praxis formen praxisen. Också rektor används som känt ofta utan slutartikel.
Utom, förutom
Fråga: Utom och förutom klassificeras som prepositioner i ordböcker. Varför använder man ändå subjektsform och inte objektsform efter dem? Ex.: alla utom jag. Efter preposition borde man ju skriva objektform. Ex.: titta på mig.
Förklaringen till subjektsformen är enligt Svenska Akademiens språklära att utom och förutom ofta används som en konjunktion som inleder en fras motsvarande en förkortad sats. Då är pronomenet efter utom och förutom knutet till subjektet och står i nominativ: Nästan alla är sjuka utom jag (utom jag betyder ungefär ’men inte jag’). Om pronomenet är knutet till objektet används utom och förutom som preposition, och då blir det objektsform: Hon har ingen utom mig.
Producerat i närheten
Fråga: Är närmat som motsvarighet till lähiruoka en finlandism?
Ja, närmat kan betraktas som en finlandism. Uttryck som kan användas i stället är lokalt producerad mat, närproducerad mat, närodlat, närproducerat, lokalproducerat.
Förkortad tid
Fråga: Vilken är den svenska motsvarigheten till tiivistetty työaika, som innebär att man arbetar längre dagar för att förkorta sin arbetsvecka?
På svenska talas det om komprimerad arbetstid och komprimerad arbetsvecka.
VVS eller vvs?
Fråga: Ska jag skriva VVS-montör eller vvs-montör?
Vi rekommenderar vvs med små bokstäver i enlighet med Svenska skrivregler, där det står att initialförkortningar som blivit vanliga i språkbruket skrivs med små bokstäver.
Livshjul
Fråga: Vilken stavning är riktig, chakra eller cakra, och hur böjs ordet? (Det är fråga om ett livshjul inom hinduismen.)
Stavningen chakra och böjningen ett chakra, chakrat, (flera) chakran är vanligast.
Skosträckning
Fråga: Jag undrar vilket som är det rätta svenska ordet för "skosträckare", shoe stretchers på engelska – sådana man kan lägga i sina skor när man inte använder dem?På svenska kallas de skoblock. Ett skoblock definieras så här i Svensk ordbok: 'delvis fotformad anordning som placeras i sko för att den ska hålla formen'.
Registernummer
Fråga: Hur förkortar man registernummer (för en fastighet) på svenska?
Enligt Svenskt lagspråk i Finland förkortas registernummer Rnr, även i fastighetsbeteckningar.
Månadsskifte
Fråga: Jag undrar vad man ska använda för skiljetecken i samband med månadsskifte. Jag har sett att både månadsskiftet augusti/september och månadsskiftet augusti–september används.
Vi rekommenderar månadsskiftet augusti/september.
Mandel
Fråga: Vilken stavning är riktig: pistasch eller pistage?
Man kan skriva både pistasch och pistage.
Värda förtroende
Fråga: Heter det förtroendemansval eller förtroendemannaval?
Det heter förtroendemannaval. Sammansättningar med förtroendeman får i allmänhet förledet förtroendemanna-. Exempel: förtroendemannalagen, förtroendemannaroll, förtroendemannauppdrag, förtroendemannaregister.
Hennes eller sin
Fråga: Jag stötte på följande formulering i en svensk veckotidning: Jag blev glad när hon bjöd mig till hennes sons bröllop. Mitt öra säger att det borde vara sin sons bröllop. Har jag rätt?
Ja, du har rätt. Det ska vara sin. Det är visserligen svårt att ge heltäckande regler för valet mellan sin och hans/hennes, men en tillförlitlig princip är enligt Språkriktighetsboken att sin reserveras för syftning inom satsen. Denna princip fungerar bra så länge satsen endast innehåller en tänkbar kandidat som sin kan syfta på, och så är det i ditt exempel. Ibland kan det till och med bli missförstånd om man använder hans/hennes i sådana fall Det är möjligt att det är engelskan som har gett upphov till formuleringar med hans/hennes i fall av detta slag. Engelskan saknar ju motsvarighet till sin och måste alltid ha his/her.
Klingande tyska
Fråga: Ska man säga att ett namn är tyskklingande, tysktklingande eller tyskt klingande?
Det heter tyskklingande. Detta ord finns visserligen inte i vanliga ordböcker, men man kan jämföra med det motsvarande ordet svenskklingande. Man kan också jämföra med andra sammansättningar med tysk-, t.ex. tyskfödd, tyskspråkig och tysktalande.
Generationer
Fråga: Ska jag skriva hon är skådespelare i tredje generationen eller hon är skådespelare i tredje generation?
Skriv i tredje generationen. I allmänhet används bestämd form i uttryck med ordningstal: andra våningen, första försöket, fjärde gången. Frasen i tredje generationen är också vanligast i bruket.
Kyrka och opera
Fråga: Ska det heta kyrko-opera med bindestreck eller kyrkoopera utan?
Det heter kyrkoopera utan bindestreck. På svenska sätter man inte ut bindestreck vid s.k. vokalmöte, vilket man gör i finskan (kirkko-ooppera).
Lätt att läsa
Fråga: Vad är det för skillnad på lättläst och klarspråk?
Lättläst (LL) är termen för olika slag av texter som är enkelt skrivna för att kunna förstås av personer med någon form av läs- och skrivsvårigheter osv. Med klarspråk avses däremot ett klart och tydligt myndighetsspråk. (Läs mer om lättläst litteratur i Camilla Lindholms artikel i detta nummer av Språkbruk.)