Språkfrågor

Skandinavien

Fråga: Vilket genus har Skandinavien? Heter det alltså det vidsträckta Skandinavien eller den vidsträckta Skandinavien?

Svar: Det heter det vidsträckta Skandinavien. Namn på länder och landområden är neutrum, t-ord. Skandinavien är ju dels ett samlingsnamn på några länder, dels en benämning på Skandinaviska halvön.
 

Ursprungligt skick

Fråga: Heter det återställa något i ursprungligt skick eller återställa något till ursprungligt skick?

Svar: Enligt ordböckerna heter det återställa något i ursprungligt skick.
 

Hyfs

Fråga: Heter det ingen hyfs eller inget hyfs? Båda formerna tycks användas.

Svar: Det heter ingen hyfs, för hyfs är ett n-ord enligt alla ordböcker.
 

Grön växt

Fråga: Vad är det för skillnad på sallad och sallat?

Svar: Både sallad och sallat existerar som ord. Ursprungligen är det fråga om ett och samma ord, och sallat är den äldsta formen. Numera är formen sallad vanligast, och den används både om växten och maträtten. Formen sallat används enbart om växten.
 

Pelletar

Fråga: Heter det pelletförråd eller pelletsförråd, dvs. ska foge-s användas i sammansättningar med pellet eller inte?

Svar: Rekommendationen är att foge-s ska användas i sammansättningar med pellet. Det blir alltså pelletsförråd. I Svenska Akademiens ordlista ingår sammansättningarna pelletsbrännare, pelletskamin och pelletspanna.
 

Inbyggarnamn

Fråga: Finns det några regler för när man ska använda ändelsen -are (som i helsingforsare) och när man ska använda ändelsen -bo (som i Pargasbo)?

Svar: Det är inte alltid lätt att veta om det ska vara -are eller -bo. En regel är att -bo kan fogas till vilket ortnamn som helst, medan det är besvärligare med ändelsen -are. Namn som slutar på vokal kan inte få -are, och därför måste det bli Borgåbo, Oslobo, Lovisabo, Pellingebo osv. Men inte heller alla ortnamn på konsonant kan få ändelsen. Man kan till exempel inte tala om *villmanstrandare, *kristinestadare eller *londonare, men nog om stockholmare, björneborgare och parisare.
Observera att orden på -are är avledningar och ska skrivas med liten bokstav, medan orden med -bo är sammansättningar och ska skrivas med stor bokstav.
 

Vederlag

Fråga: Jag har sett ordet bostadsvederlag användas, och nu undrar jag om det inte borde vara bolagsvederlag.

Svar: Du har rätt i att termen lyder bolagsvederlag. Ordet motsvarar ju den finska termen yhtiövastike. Termen bolagsvederlag är en finlandism som inte finns i standardsvenskan, men det är fråga om ett slags officiell finlandism som ingår i finländsk lagtext.
 

Röra eller beröra

Fråga: Är det någon skillnad om man använder röra eller beröra i följande exempel: kvitton som rör/berör ärendet?

Svar: Beröra har betydelsen ’vidröra’ (livsfarligt att beröra ledningen), ’kortfattat behandla’ (här ska bara ett par aspekter beröras) och ’ha inverkan på’ (konflikten berör flera parter). Därför passar ordet inte i detta fall. Röra kan betyda ’angå’, och det är därför möjligt att använda röra i exemplet. Naturligast vore dock kanske att använda gälla: kvitton som gäller ärendet.
 

Sköter sjuka

Fråga: Kan man faktiskt använda termen sjuksköterska också om en manlig vårdare?

Svar: I Sverige är den officiella titeln legitimerad sjuksköterska, och den gäller både män och kvinnor. I Finland används dock legitimerad sjukskötare som officiell term.
 

Hyra ut personal

Fråga: Vilken är den svenska motsvarigheten till finskans vuokratyöntekijä?

Svar: Uttrycket vuokratyöntekijä finns i finländsk lagtext och motsvaras där av hyrd arbetstagare. I bruket säger man dock oftare antingen uthyrd arbetstagare (ur bemanningsföretagets synvinkel) eller inhyrd arbetstagare (ur kundföretagets synvinkel). Man talar också om uthyrd/inhyrd personal och uthyrd/inhyrd arbetskraft. I Sverige finns en lag om uthyrning av arbetstagare.
Naturligtvis kan man också omskriva och säga att en person är uthyrd till ett företag eller inhyrd av ett företag.
 

Ortnamn

Fråga: Varifrån kommer -om i ortnamn som Östersundom, Haddom och Kuggom?

Svar: Ortnamn på -om som Östersundom är gamla dativformer. Det finns också andra ord som är gamla dativformer, t.ex. orden lagom och stundom.
 

Förlova

Fråga: Jag har sett ordet hemförlova användas när någon skickas hem från ett sjukhus. Är detta korrekt?
 

Svar: Hemförlova används oftast om soldater, men kan också användas i andra fall. Enligt Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien betyder ordet i första hand ’ge tillstånd att återvända hem, med avseende på soldater eller andra personer i tjänst utanför hemorten’, och de exempel som ges är armén hemförlovades hösten 1919; riksdagen hemförlovades i juni. Enligt ordboken kan hemförlova dock också användas ’med avseende på intagna på vårdanstalt e.d.’: patienten kan hemförlovas till jul.
 

Timtal

Fråga: Ska singular eller plural användas efter bråktal, dvs. heter det 2 ½ timme eller 2 ½ timmar?

Svar: Det är naturligt att använda singular efter bråktal, alltså 2 ½ timme (två och en halv timme), 4 ¾ timme. Också plural kan dock användas om hela talet är större än 2, som i exemplen. Det kan alltså heta 2 ½ timmar, 4 ¾ timmar osv. Om hela talet är mindre än 2 används enbart singular: ½ timme, 1 ¾ timme.
 

Berättelser

Fråga: Rekommenderas det att man använder årsberättelse eller verksamhetsberättelse när det gäller redogörelsen för en förenings verksamhet under året?

Svar: Årsberättelse och verksamhetsberättelse är i stort sett synonyma ord. Valet är alltså fritt, men om det t.ex. står årsberättelse i föreningens stadgar är det bäst att använda det ordet.
 

Sjukdomar

Fråga: Ska borrelios och borreliabakterie skrivas med stor eller liten bokstav?

Svar: Både borrelios och borreliabakterie ska skrivas med liten bokstav.
 

Dryg

Fråga: Heter det drygt 40 dagar eller dryga 40 dagar?

Svar: Det kan heta på båda sätten.
 

Bakgrund

Fråga: Vilken är den lämpligaste svenska motsvarigheten till maahanmuuttajataustainen?

Svar: Ofta passar det bra att skriva med invandrarbakgrund.
 

Gymnastik

Fråga: Vilket vardagligt ord för gymnastik är bäst, gympa, jumpa, jumppa eller något annat?

Svar: Man kan använda både gympa och jumpa (jumpa med ett p och uttal med u som i rund).
 

Inte så mycket

Fråga: Ska man använda formen litet eller formen lite till exempel i frasen röra på sig alltför litet/lite?

Svar: Numera är det lite utan t som är normalform. Det ska alltså helst heta röra på sig alltför lite.
 

Voice

Fråga: Vilken genitivform är att föredra, radiokanalen Voice:s eller radiokanalen Voices?

Svar: Den rätta formen är Voices utan kolon, liksom vid genitiv av andra ord på -ce som beteckning för /s/ (Alices, Provences, Green Peaces, services). Genitivformerna uttalas lika som grundformerna. Det är bara förkortningar som får kolon före genitiv-s, t.ex. vd:s.
 

Be om något

Fråga: Är det någon skillnad på en ansökan och en anhållan, eller är det olika ord för samma sak?

Svar: Man kan säga att anhållan är ett mer allmänt ord än ansökan. Anhållan betyder helt enkelt ’formell begäran’, medan ansökan är en ’formell (skriftlig) begäran ställd till myndighet e.d.’ Ett formellt ifyllt papper som skickas in till en myndighet är oftast en ansökan. Men i många sammanhang kan säkert båda orden användas.
 

Namn på krig

Fråga: Ska namn på krig (t.ex. första världskriget, stora nordiska kriget, stora ofreden) skrivas med stor eller liten bokstav?

Svar: Det finns en regel som säger att historiska händelser och perioder skrivs med liten bokstav. Regeln finns i Svenska skrivregler, och bland de exempel som nämns där finns andra världskriget, trettioåriga kriget, franska revolutionen och slaget vid Hastings. Också perioder som stenåldern och medeltiden skrivs med liten bokstav.