Språkbruk utförde sommaren 2007 en enkät där vi bland annat frågade vad våra läsare vill ha mer av i tidningen. Kring 40 läsare besvarade enkäten. 73,7 % av läsarna vill ha mer språkfrågor, och drygt 60 % vill ha mer konkreta skrivtips och korta språkfrågor och ordlistor.
Cirka 30 % av läsarna vill ha fler språkvetenskapliga artiklar. När det gäller Språkbruks utseende var medeltalet 3,2 av 5. När läsarna fick bedöma Språkbruk som helhet var medeltalet 3,8 av 5. I enkäten frågade vi också vad som är bäst i Språkbruk, vad läsarna eventuellt saknar och vad man eventuellt skulle vilja ändra på. Här ett litet axplock ur kommentarerna:
”Bäst är sakligheten, kanske på bekostnad av det verkligt medryckande. För folk som arbetar i t.ex. skolvärlden skulle ett mera konkret, tillämpningsvänligt innehåll vara välkommet.”
”Det bästa är råd och rekommendationer i språkfrågor, språkriktighet o. dyl. Artiklar om ordförråd, grammatik osv. Gillar inte särskilt mycket intervjuer, kulturfrågor och annat som inte direkt har med språkriktighet el. dyl. att göra. Jag skulle vilja läsa artiklar om uttal och fonetik (rekommendationer osv.) Jag vet många svensklärare som skulle läsa Språkbruk om det innehöll lite ”nyttigare” artiklar (hjälp med språkfrågor, finlandismer osv.).”
”Artiklarna är mångsidiga och temat i varje nummer fungerar som helhet. Recensionerna har varit till stor hjälp. Jag tror också att språkfrågorna är sådant som folk gärna läser. Innehållet erbjuder något för var och en! Ombrytningen är tydlig och tillräckligt luftig, men den visuella helheten kunde man fräscha upp (utan att nödvändigtvis bli tvungen att trycka i färg).”
”Frågor & svar och ”ledaren” är bäst. Mera illustrationer och bilder behövs, alternativt kortare texter.”
”Dere kunne skrevet mer om nordiske nabospråk og nordisk språksamarbeid.”
”Språkbruk har utvecklats och blivit mångsidigare under de senaste åren. Den har säkert en bred läsekrets så det måste finnas något för var och en. Språkbruk är bra på språkfrågor. Recensioner är det roligt att läsa, der får gärna finnas fler sådana, också som korta notiser. Det vore roligt med litet fler språkvetenskapliga artiklar, dvs. litet mer kontakt med universitetsvärlden. Vi vet inte alltid vad andra sysslar med, men vi läser alla Språkbruk.”
”Som vuxenstuderande som inte har svenska som modersmål och som lever i en helt finskspråkig miljö har jag haft mycket nytta av de artiklar som handlar om språkfrågor, i synnerhet finlandismer, svenska motsvarigheter osv. Tidskriftens utseende och layout är tyvärr rätt motbjudande jämförda med t.ex. Kielikello.”
”Oftast blir det så att det man läser (noggrannast) i Språkbruk har att göra med det konkreta: språkfrågor, rekommendationer, aktuell litteratur etc. Också intervjuer med språkvårdare, översättare och andra språkmänniskor intresserar. Där får man ta del av hur andra i branschen arbetar eller upplever diverse saker. Om jag alltså ändrade på något, skulle det handla om att införa lite mer konkretion, lite mindre filosofiskt grubblande, och kanske lite fräschare layout.”
”Många av artiklarna är onödigt långa. Om man har knappt om tid låter man bli att läsa de långa artiklarna. Kortare texter kan man läsa “i förbifarten”. Fler kortare texter om t.ex. språkriktighet skulle vara bra.”
”Det absolut bästa med Språkbruk är dess fokus på svenskan i Finland mycket viktigt! Av innehållet är Språkfrågor-spalten den jag ser mest fram emot. I så gott som varje nummer finns ändå trevliga överraskningar i form av intressanta kolumner, reportage eller studier. Språkbruks styrka är dess mångsidighet och det är skäl att bibehålla och rent av utvidga. Layouten är kanske lite grå, men det är nog en bisak. Om läsbarheten kunde förbättras med bättre (prisvärd) layout, skulle det vara riktigt bra.”
”Bäst för mig: I min egenskap av eremit-översättare, strandsatt på en öde ö i Finska Oceanen, är jag starkt beroende av de vitaminer som flyter i land med Språkbruk. Jag saknar: 1. Språkbruk i elektronisk form med sökfunktion, (eller alternativt en digital innehållsförteckning över artiklar i Språkbruk genom tiderna) 2. En förteckning över svenska (både SWE och FIN) nyord med gångbar finsk motsvarighet. Och varför inte ”sama suomeksi”? 3. En svartlista över finlandismer. (—) Men jag saknar artiklar om gammalt språk. Det moderna språkbruket är mindre intressant och i all synnerhet undersökningar om språkets (dåliga) utveckling. Praktiska frågor är alltid intressanta.”
”Jag gillar Språkbruks artiklar som är väldigt intressanta och temana mångsidiga. Jag tycker också om recensioner och språkfrågor. Språkbruks pärm är kanske lite tråkig, men innansidorna ser bra ut.”
Vi tackar för alla kommentarer och tips och försöker framöver göra en ännu bättre tidskrift. Läsarna får gärna också i fortsättningen kommentera tidningens innehåll och utseende på e-postadressen sprakbruk@focis.fi