Tidig ordförrådstillväxt ser olika ut hos pojkar och flickor och flickornas språkliga försprång brukar lyftas upp i jämförelse med pojkars språkliga utveckling. Men det finns faktorer som tyder på att det inte enbart finns en könsskillnad i tidigt ordförråd utan att tidig ordförrådsutveckling påverkas av olika faktorer om man är pojke eller flicka. Resultaten i min avhandling tyder på att skillnader i vilka faktorer som påverkar flickors respektive pojkars ordförrådsutveckling också kan ses inom ordförrådsutvecklingen av olika lexikala ordkategorier mellan 13 och 24 månaders ålder.
Det finns faktorer som tyder på att tidig ordförrådsutveckling påverkas av olika faktorer om man är pojke eller flicka.
Barnet tar de största språkliga kliven under sina första levnadsår. Det är under den här perioden som grunden för senare språkförmåga läggs. Man brukar särskilja mellan expressivt och receptivt ordförråd, där den receptiva förmågan föregår den expressiva. Det receptiva ordförrådet består av de ord barnet förstår. Redan under fosterstadiet lär sig barnet uppmärksamma ljud och den auditiva förmågan fortsätter att utvecklas snabbt under barnets första månader. Spädbarnet börjar efter hand lära sig att särskilja det omgivande språkets språkljud, att segmentera ljuden i bekanta ord och samtidigt koppla ihop dessa ljud till betydelsebärande enheter.
Fyra stadier i språkutvecklingen
Barnet brukar säga sina första ord ungefär vid sin ettårsdag. Det här har föregåtts av en period då barnet lekt sig fram i ljudproduktionen från ljudande till stavelsejoller. Även de första orden kan i någon mån vara onomatopoetiska (det vill säga ljudhärmande såsom bää för lamm eller brnbrn för bil).
Den tidiga ordförrådsutvecklingen kan delas in i fyra stadier, där det första stadiet innehåller rutinord och ordlekar, såsom hejhej och kom. Den här typen av ord minskar proportionellt då barnet kommer in i substantivfasen, en period då barnets ordförråd ökar markant. Under nästa stadium ökar barnets användning av verb och beskrivande ord och den sista fasen karakteriseras av att barnet börjar använda olika funktionsord.
Analys av ordförrådstillväxten
I min doktorsavhandling som ingår i en pågående kohortundersökning med namnet Nycklarna till en god uppväxt (The STEPS-Study) i sydvästra Finland undersökte jag ordförrådets tillväxt under de två första åren i fyra olika studier, där antalet barn varierade mellan 462 och 719. Jag analyserade tidig ordförrådsutveckling i relation till bland annat luftvägsinfektioner, akuta mediaotiter, föräldrars utbildning och yrkesstatus, pappans närvaro i barnets liv under det första levnadsåret och daghemsvistelse. Ordförrådstillväxten hos barnen mättes genom ordförrådsenkäter som föräldrarna fyllt i när barnen var 13 och 24 månader.
Jag analyserade också tillväxten av ordförrådet inom olika lexikala klasser. Dessa klasser var djurljud och ljudeffekter (dvs. mera onomatopoetiska ord), substantiv, personord (inklusive egennamn men också till exempel mamma och pappa), lek- och rutinord (såsom kom, hej, bada), verb, beskrivande ord och funktionsord.
Flickor kan fler ord än pojkar redan i ettårsåldern
Resultaten i avhandlingen visade att man redan efter det första levnadsåret kunde se en skillnad mellan pojkars och flickors språkutveckling. Skillnaden höll i sig också vid 24 månaders ålder då medeltalet av flickornas ordförråd var 340 ord och pojkarnas 262 ord. Skillnader mellan pojkar och flickor, till flickornas fördel, kunde ses i ordförrådstillväxten under det andra levnadsåret och också inom de lexikala kategorierna. Flickornas ordförrådstillväxt var större än pojkarnas i alla lexikala kategorier utom den med djurljud och ljudeffekter, vilket kan förklaras med att det är en av de första kategorierna barn utvecklar och som de flesta barnen antagligen redan hade tillägnat sig när enkäten fylldes i.
Hos pojkar kunde man också se ett samband mellan ordförrådet storlek vid 13 månaders ålder och ordförrådstillväxten det andra levnadsåret.
Hos pojkar kunde man också se ett samband mellan ordförrådet storlek vid 13 månaders ålder och ordförrådstillväxten det andra levnadsåret. Ju rikligare ordförråd vid 13 månaders ålder, desto större var tillväxten under det andra levnadsåret. Det här kan tyda på att pojkars språkliga utvecklingskurva etableras tidigt.
Deltidsjobbande pappor positivt för pojkarna
I en av avhandlingens delstudier studerades pappans betydelse för tidig ordförrådsutveckling. Faktorer som analyserades var den tid pappan tillbringade med sitt barn under det första levnadsåret, i vilken mån pappan utnyttjade pappa- eller föräldraledighet, om pappan jobbade heltid eller inte, samt pappans utbildning och yrkesstatus. Resultaten visade att pojkar vars pappor jobbade heltid under barnets första levnadsår hade en mindre ordförrådstillväxt under det andra levnadsåret jämfört med pojkar vars pappor jobbade mindre. Motsvarande samband kunde inte ses hos flickorna i studien. Det är möjligt att pojkar är mer beroende av pappans närvaro i hemmet, och pappan har förstås möjlighet att vara mer närvarande om han inte jobbar heltid.
Föräldrar som delar på arbetsbördan i vardagen kan skapa en mindre stressig hemmiljö. Det kan i sin tur ge möjligheter till mer verbal växelverkan mellan barn och föräldrar.
En annan förklaring kan vara att en pappa som är hemma är ett större stöd i vardagen för hela familjen. På det sättet frigörs mer vuxenresurser, vilket stöder pojkars tidiga språkutveckling. Det finns tidigare studier som visar att pappor som är mera hemma är mera involverade i sina barns liv, men också att mammor är mindre stressade ju kortare pappans arbetsvecka är. Föräldrar som delar på arbetsbördan i vardagen kan skapa en mindre stressig hemmiljö. Det kan i sin tur ge möjligheter till mer verbal växelverkan mellan barn och föräldrar, vilket stöder den tidiga ordförrådsutvecklingen.
Flickor kan dra nytta av mer avancerad kommunikation
Flickor med en pappa som hade en högre yrkesstatus hade en större ordförrådstillväxt jämfört med flickor med en pappa med lägre yrkesstatus. Pappor tenderar att använda ett mer avancerat språk med sina barn och utmana dem språkligt mer än mammor. Det här gäller särskilt pappor med högre socioekonomisk bakgrund. Det är möjligt att flickor under det andra levnadsåret i medeltal är längre hunna språkligt och därför kan ha större utbyte och mera stöd av en lingvistiskt mera krävande språklig växelverkan än pojkarna i studien.
Dagis stöder särskilt flickors språkutveckling
I en annan delstudie analyserade jag sambandet mellan bland annat barnets daghemsvistelse och ordförrådsutvecklingen mellan 13 och 24 månader inom de olika semantiska lexikala kategorierna. Resultaten tydde också i den här studien på att pojkar och flickor inte drar nytta av daghemsvistelse på samma sätt. Tillväxten hos flickorna märktes i flera lexikala kategorier medan pojkarnas tillväxt enbart märktes i kategorin med ljudeffekter. De kategorier där flickorna hade en signifikant ökning var huvudsakligen de som utvecklas mest under det andra levnadsåret. Det indikerar att daghemspersonal kan stödja ordförrådsutvecklingen på den här nivån och att flickor kan ta till sig det språkliga stödet. Däremot verkar det som om pojkar ännu under det andra levnadsåret inte kan tillgodogöra sig språklig stimulans i grupp på samma sätt som flickor. Det är möjligt att pojkarnas språkliga utveckling fortfarande i det här skedet gynnas mer av kommunikation på tumanhand än av stimulans i grupp.
Resultaten tydde också i den här studien på att pojkar och flickor inte drar nytta av daghemsvistelse på samma sätt.
Studieresultaten väcker frågor om det vore bättre att i tidigt språkstöd och språkliga utredningar följa könsspecifika kriterier i stället för gemensamma språkkriterier för pojkar och flickor och samtidigt beakta att den tidiga ordförrådsutvecklingen hos pojkar och flickor kan gynnas av olika stödformer.
Doktorsavhandlingen hittas på adressen https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-12-4256-4(siirryt toiseen palveluun).