Forskningsprojektet Intersubjektivitet i interaktion vid Helsingfors universitet är en av de spetsforskningsenheter som Finlands Akademi valt ut för perioden 2012–2017. I projektet forskas i hur samtal och annan social interaktion bygger på, men också föder intersubjektivitet mellan människor och hur de gör det möjligt att dela upplevelser. Intersubjektivitet är nödvändigt för social organisering och för individens utveckling och välmående. Med en djupare förståelse av intersubjektivitet kan man utveckla multikulturella, institutionella och kliniska interaktionssituationer; intersubjektivitetsforskning hjälper oss alltså att komma tillrätta med flerspråkig kommunikation eller förbättrar förståelsen i samtal mellan läkare och patient, klient och myndighet.

Forskningsprojektet leds av professor Marja-Leena Sorjonen och bedrivs vid Helsingfors universitet.

Intersubjektivitet kräver förståelse av språk, handling och känsla. De drygt 40 forskare som samlas i projektet representerar därför flera olika vetenskapsgrenar: lingvistik, socialvetenskap och beteendevetenskap. Samtalsanalys är en central metod och en teoretisk referensram för alla. Med hjälp av samtalsanalys är det möjligt att fördjupa förståelsen av hur intersubjektiviteten uppkommer i interaktion och vad som kan hota intersubjektiviteten. Även andra metoder, t.ex. interaktionslingvistik, konstruktionsgrammatik och psykofysiologi, används inom enheten.

Ämnet nordiska språk är väl företrätt inom enheten, med professor Jan Lindström som ledare för teamet ”Verbala och icke-verbala resurser för handlingskonstruktion”. Institutionen för finska, finsk-ugriska och nordiska språk vid Helsingfors universitet är även i övrigt väl företrädd inom enheten. Övriga forskare från ”Nordica” är doktoranderna Sofie Henricson och Martina Huhtamäki, universitetslektor Helga Hilmisdóttir, professor Hanna Lehti-Eklund och akademiforskaren, docenten Camilla Lindholm.

Spetsforskningsenheterna representerar den absoluta toppen inom sina respektive vetenskapsgrenar. Eftersom det sammanlagt finns ungefär 50 spetsforskningsenheter i hela landet, varav under 10 kan placeras inom något av områdena humaniora, samhällsvetenskap och teologi, är Språkbruks redaktion stolt över att en av dessa enheter finns inom just vårt område.