Aktivitetsarmbandet på handleden känner av dina rörelser i sängen när du sover. När din förinställda väckningstid närmar sig börjar armbandet vänta in att du ska komma in i en lämplig sömnfas för väckning. När du gör det börjar armbandet vibrera så att du vaknar. Därefter skickar det över nattens sömndata till hälsoappen i din mobiltelefon. Hälsoappen upplyser en hemstyrningsapp som finns i någon annan apparat i ditt hem om att du nu är vaken. Hemstyrningsappen kommunicerar i sin tur med sänglampan att den ska tändas, med badkaret att det ska fyllas och med kaffebryggaren att kaffe ska bryggas.
För inte så många år sedan skulle detta ha betraktats som science fiction men i dag är det verklighet, eller kommer mycket snart att bli det.
Saker som agerar självständigt
Internet, det världsomspännande datornätet, har hittills använts främst för kommunikation mellan datorer, servrar och mobila apparater som mobiltelefoner och datorplattor. Gemensamt för dessa apparater är att de styrs och övervakas av människor.
Det som benämns internet of things innebär att det just är ”saker” som kommunicerar.
Men detta håller nu på att förändras. Det som benämns internet of things innebär att det just är ”saker” som kommunicerar, och att de liksom sköter sig själva – utan direkt inblandning av människor. Detta ställer nya krav på både hårdvara, programvara och nätkommunikation. Det finns många olika definitioner eller beskrivningar av begreppet bakom uttrycket internet of things, som just nu verkar vara väldigt inne, och olika intressenter lägger tyngdpunkten på olika aspekter av begreppet – utifrån olika utgångspunkter och olika användarfall. Men kontentan verkar vara att internet of things helt enkelt är internet när det används för kommunikation med saker som vi inte brukar betrakta som datorer, och där saken agerar självständigt och antingen samlar data (registrerar rörelser, ljud, temperatur etc.) eller agerar på kommando (tänder en lampa, låser upp en dörr osv.).
Detta öppnar förstås en ny marknad, som förväntas bli väldigt stor. Möjligheterna är många, alltifrån att övervaka tågväxlar (och varna om reparationsbehov innan de går sönder) eller registrera väder och luftkvalitet (via sensorer på transportfordon och cyklar) till att energioptimera fastigheter eller dygnet runt-bevaka patienters hälsodata (för att ge större rörelsefrihet och bättre behandlingsbeslut).
Sakernas internet är etablerat
Internet of things står alltså för en viss sorts användning av internet. Då är den engelska termen inte idealisk – internet for things eller things’ internet hade kanske varit bättre. Likaså vore grejinternet eller internet för prylar bra motsvarigheter på svenska. Men sakernas internet får betraktas som ett redan etablerat uttryck, trots att det är lite olyckligt med den här typen av direktöversättning av en engelsk benämning. En mer idiomatiskt svensk ordbildning vore en sammansättning på svenska (jämför modulus of elasticity som motsvaras av elasticitetsmodul); sakernas internet för snarare tanken till litterära uttryck som ”sakernas tillstånd” och ”Flugornas herre”.
Sakernas internet får betraktas som ett redan etablerat uttryck.
Olika termer för wearable
En annan term som har med sakernas internet att göra är wearable. När ett stort jeansföretag och ett stort elektronikföretag år 2000 tillsammans lanserade en jacka med insydd mobiltelefon, mp3-spelare och headset fick det ganska stor uppmärksamhet. I dag vet vi att det inte var där framtiden låg, men det finns numera en uppsjö av annat som på engelska ofta kallas wearables: aktivitetsarmband, smartklocka, glasögon med någon form av projicering av en bild osv.
Termen i sig, ett substantiverat adjektiv, är ett exempel på hur den viktigaste egenskapen blir termens huvudbeståndsdel. På svenska fungerar det dock i detta fall inte riktigt lika bra: ”en bärbar” är inte ett vettigt språkligt alternativ.
Vill man specifikt tala om kläder eller accessoarer kan förledet smart användas.
Svenska datatermgruppen har behandlat begreppet och rekommenderat flera svenska termer: kroppsburen teknik för själva tekniken (’datorteknik integrerad i kläder, accessoarer och liknande föremål som bärs på kroppen’) och kroppsburen dator eller kroppsburen datorkomponent (’dator eller datorkomponent integrerad i kläder, accessoarer och liknande föremål som bärs på kroppen’). Vill man specifikt tala om kläder eller accessoarer kan förledet smart användas, som för telefoner: smart klädesplagg (’klädesplagg med integrerad dator eller datorkomponent’) eller smart accessoar (’accessoar med integrerad dator eller datorkomponent’).
Mot slutet av dagen räknar hälsoappen i din mobil fram ett lämpligt klockslag för ditt sänggående, grundat på sömndata för de senaste nätterna och på data från mobilens sensorer om de eventuella trötthetssymptom du uppvisat under dagen. Vad som händer när aktivitetsarmbandet ivrigt vibrerar för att upplysa dig om att du ska gå och lägga dig – likt Skalmans mat- och sovklocka – är dock oklart. Till skillnad från invånarna i sakernas internet svarar vi i människornas värld inte lika förutsägbart på kommandon.