Statsrådet utfärdade i december ett principbeslut om en nationalspråksstrategi. Nationalspråksstrategin är ett projekt som tas upp i regeringsprogrammet och som utarbetats under ledning av statsministern. Strategin är statsrådets första språkstrategi. Nationalspråksstrategin har utarbetats för att de finskspråkiga och svenskspråkiga medborgarnas grundläggande språkliga rättigheter ska kunna tillgodoses fullt ut. Visionen är ett Finland med två livskraftiga nationalspråk, där båda språken syns, hörs och accepteras. Inte bara den samhälleliga nyttan lyfts fram i strategin, utan även nyttan för den enskilda individen.
Strategin avser finska och svenska språken som modersmål, som andra nationalspråk och som landets gemensamma språk för invandrare. Språken kräver användning och utveckling. Till exempel finska språkets framtid finns inom Finlands gränser, eftersom det bara är i Finland som det finska språket vårdas och utvecklas. Svenska språket behöver å sin sida samhällets stöd för att kunna användas också i offentligheten och inom alla samhällsektorer.
I strategin presenteras åtgärder på lång sikt och regeringens åtgärder för den pågående regeringsperioden. Det finns över 20 åtgärder som kan indelas i tre grupper: ökad synlighet för nationalspråken och en systematisk tillämpning av språklagstiftningen i förvaltningsprocesserna, stärkande av kunskaperna i finska och svenska språket och värdesättande av den språkliga kulturen, samt statsrådets rekommendationer för kommunerna, samkommunerna och högskolorna.
I strategin kritiserar man beslut som fattats de senaste decennierna och som gett långsiktiga effekter för landets tvåspråkighet, t.ex. minskningen av antalet undervisningstimmar i språkundervisningen samt beslutet att göra det andra inhemska språket frivilligt i studentexamen. Man understryker behovet av långsiktigt strategiskt tänkande.
Till regeringens åtgärder hör bl.a. att öka synligheten för de båda nationalspråken och att informera om möjligheterna till inlärning av språk och till kontakter mellan språkgrupperna.
Till åtgärderna hör även ett mer omfattande ibruktagande av språkbadsverksamheten. För att kunna säkerställa en tillräcklig utbildning av språkbadslärare utarbetar man en läroplan för språkbadet och utreder det kvantitativa behovet av språkbadslärare. Barns och ungas läs- och skrivfärdigheter och läsning på fritiden främjas för att stärka modersmålet. En nationell termbank skapas för allmänt bruk för att värna, utveckla och upprätthålla det finska och svenska språkets ordskatt.
De två nationalspråken ska tas med i all framtidsplanering. Därför ska man som ett led i förvaltningsreformer och lagstiftningsprojekt göra en utvärdering av de språkliga konsekvenserna, och konsekvensbedömningens resultat ska sedan beaktas när reformerna genomförs.
I bilagan till nationalspråksstrategin ingår praktiska verktyg som underlättar tillämpningen av språklagstiftningen i praktiken. Verktygen gäller bland annat att språklagstiftningen ska beaktas bl.a. i myndigheternas arbetsgrupper, vid upphandling och publikationsprocesser. Även kommunerna och samkommunerna rekommenderas att ta i bruk redskapen.
Varje ministerium ska utse en kontaktperson för nationalspråksfrågor som stöd för ledningen, och dessa bildar statsrådets nätverk för kontaktpersoner i nationalspråksfrågor. Kontaktpersonerna har bl.a. till uppgift att bistå vid genomförandet av strategin och informera om de praktiska verktyg som finns i strategin.
Nationalspråksstrategin kan laddas ned från Statsrådets kanslis webbplats(avautuu uuteen ikkunaan, siirryt toiseen palveluun).