Svenskan är ett så kallat analytiskt språk där ordens förhållande till varandra anges med hjälp av fristående element som prepositioner, inte med hjälp av ordböjning som till exempel i finskan. Därför innehåller svenskan en mängd prepositioner. Prepositionsbruket är inte alltid stabilt utan kan variera och förändras. Här ska jag ta upp ett fenomen som jag fäst mig vid en längre tid: att prepositionen till används där man traditionellt har använt andra prepositioner, i synnerhet för.
Först lade jag märke till fenomenet i finlandssvenskt tal. Det var fråga om exempel av typen förklara något till någon i stället för förklara något för någon. Jag fick intrycket att det var främst yngre personer som använde till på detta sätt.
Sedan hittade jag exempel också i skrift. Det följande exemplet är taget ur finländsk tidningstext:
Det är mycket viktigare att fråga sig hur offren till sexuella trakasserier ska få hjälp.
Ett liknande exempel hittade jag i finländsk propositionstext:
Genom den föreslagna bestämmelsen förbättras rättsskyddet för offren till dessa grova våldsbrott.
Enligt ordböckerna (Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien och Svenskt språkbruk) konstrueras ordet offer med prepositionen för, alltså offren för sexuella trakasserier; offren för dessa grova våldsbrott.
De tre följande exemplen är tagna ur finländsk tidningstext.
Vi ville visa solidaritet till dem som drabbas av lagförändringen.
Hon känner också en viss samhörighet till andra företagare.
Det kändes som man måste bevisa något till läkaren.
I de två första exemplen skulle den gängse prepositionen enligt ordböckerna vara med: solidaritet med dem som drabbas; samhörighet med andra företagare. I det tredje exemplet är den gängse prepositionen för: bevisa något för läkaren.
De två följande exemplen är tagna ur finländska studenttexter. Exemplen är något reviderade.
Uppgiften skulle presenteras till resten av skolan.
Det var en lämplig lösning till dessa problem.
Här skulle man traditionellt använda prepositionerna för och på: presenteras för resten av skolan; en lösning på alla problem.
På ett varuhus fäste jag mig vid följande text på en skylt med rabattpriser för stamkunder:
Kanta-asiakkaille – Till stamkunder.
Också här skulle den naturliga prepositionen enligt min mening vara för. Tanken är ju att priserna är avsedda för stamkunder eller att det är ett erbjudande för stamkunder.
Enkät om prepositioner
För att få mer klarhet i bruket av till satte jag ihop en liten enkät, som publicerades på tidningen Språkbruks Facebooksida samt på min egen och några andra personers Facebooksidor i oktober 2018. Enkäten bestod av nio exempelmeningar där deltagarna ombads placera in en eller flera av prepositionerna mot, åt, för, till, med. Meningarna var följande och prepositionen inom parentesen efter varje mening är det naturliga valet enligt gängse språkbruk, dokumenterat bland annat i ordböcker.
1. De skulle presentera projektet ________ resten av skolan. (för)
2. Hon sålde bilen _________ sin kusin. (till)
3. Vi ville visa solidaritet _________ dem som drabbas. (med)
4. Han sjöng en vacker sång _________ publiken. (för)
5. De ska fungera som handledare _________ yngre studenter. (för)
6. Jag fick lust att berätta historien _________ min granne. (för)
7. Det är viktigt att offren _________ jordbävningen får hjälp. (för)
8. Det var svårt _________ honom att lösa uppgiften. (för)
9. Jag ringer ofta _________ min bror. (till)
I de flesta fall är alltså prepositionen för det naturliga valet.
Enkäten besvarades av sammanlagt 356 personer. När det gäller resultaten måste man beakta att många av deltagarna är språkligt intresserade och medvetna, eftersom enkäten publicerades på Språkbruks Facebooksida. Svaren återspeglar inte heller nödvändigtvis deltagarnas faktiska språkbruk till fullo, eftersom många säkert tänkte sig att det fanns ett rätt svar och bemödade sig om att fylla i detta.
Största delen av dem som svarade var finlandssvenskar, eftersom 334 personer (94 procent) hade svenska som modersmål och 257 personer (77 procent) av dessa var uppvuxna i Finland. Av personerna med svenska som modersmål hade 74 personer (22 procent) vuxit upp i Sverige och 2 personer i något annat land. Av personerna med finska som modersmål hade 15 personer vuxit upp i Finland och 1 person i Sverige. Dessutom fanns det 5 personer med ett annat modersmål än svenska eller finska som hade vuxit upp i ett annat land än Sverige eller Finland.
Den största åldersgruppen bland de som svarade var 36–50 år (132 personer). Den näst största gruppen var 51–70 år (125 personer) och den tredje största 20–35 år (69 personer). Gruppen personer över 70 år omfattade 27 personer och gruppen personer under 20 år endast 3 personer. I den äldsta och den yngsta gruppen hade alla svenska som modersmål, och i de tre mellersta grupperna hade 93 eller 94 procent svenska som modersmål. I de tre mellersta grupperna var mellan 72 och 83 procent uppvuxna i Finland.
Flest till bland yngre och finlandssvenskar
Det är inte möjligt att här redogöra för resultaten i detalj, men jag ska nämna de viktigaste.
De exempelmeningar som är av intresse är 1, 3, 4, 5, 6 och 7, där en del av de svarande valt till trots att det inte är det naturliga valet. I dessa meningar utgjorde svaren med till mellan 5 och 21 procent av alla valda alternativ. Störst var procenttalet för exempelmeningarna 6 och 7 och minst för exempelmeningarna 1 och 3.
En tydlig (och förväntad) trend var att yngre personer använde mer till än äldre. Detta gällde inte gruppen under 20 år, men den kan betraktas som försumbar eftersom den bestod av endast 3 personer. I alla de sex aktuella exempelmeningarna använde gruppen 20–35 år fler till än de äldre åldersgrupperna. Gruppen 36–50 år använde i sin tur fler till än de två äldre åldersgrupperna i alla exempelmeningar utom mening 1.
En annan trend var att personer uppvuxna i Finland använde fler till än personer uppvuxna i Sverige. Undantag utgjorde här exempelmening 5, där personer uppvuxna i Sverige använde något fler till än personer uppvuxna i Finland, och exempelmening 4, där personer uppvuxna i Finland och Sverige använde lika många procent till.
Ytterligare en trend var att personer med finska som modersmål använde fler till än personer med svenska som modersmål. Gruppen med finska som modersmål var dock så pass liten (16 personer) att man inte kan dra några säkra slutsatser.
Engelsk påverkan eller hyperkorrektion?
Det är svårt att avgöra vilka orsakerna till till-användningen kan vara. I vissa av fallen kan det handla om inverkan från engelskan, där prepositionen to används i flera fall som motsvarar enkätens exempelmeningar eller mina övriga exempel: present something to someone, explain something to someone, prove something to someone. Enkäten visar att yngre personer oftare använder till än äldre personer, och det kan ha samband med att yngre personer överlag är mer påverkade av engelska än äldre personer. Påverkan från engelska förklarar dock inte användningen av till i alla exempelmeningar.
I vissa av fallen kan det handla om inverkan från engelskan.
Enkäten visar att till används både i Finland och i Sverige, men betydligt mer i Finland, både av personer med svenska som modersmål och av personer med finska som modersmål. Detta kan ha att göra med en allmän språklig osäkerhet i Finland. Det kan också ha att göra med något slags finlandssvensk hyperkorrekthet. Finlandssvenskar har fått lära sig att ersätta prepositionen åt med till i fall som sälja något åt någon, ge något åt någon, ringa åt någon, hälsa åt någon osv. Då kanske man lätt använder till också i övriga fall. Detta skulle i viss mån kunna förklara fall som berätta till någon i stället för berätta för någon.
Det kan påpekas att det faktiskt finns en hel del åt i svaren från personer uppvuxna i Finland, och en deltagare bosatt i Stockholm har skrivit in följande kommentar i enkäten: ”Tänker mig att muminsvenskarna kryssar ’åt’ på det mesta.”
Till kan vara mer eller mindre acceptabelt
I exempelmening 5 (De ska fungera som handledare _____ yngre studenter) använde personer uppvuxna i Sverige procentuellt något fler till än personer uppvuxna i Finland, vilket kan tyda på att till är mer acceptabelt i denna mening än i de övriga. På detta tyder också att den äldsta gruppen, som bestod enbart av personer med svenska som modersmål, använde till i lika hög grad som den närmaste yngre åldersgruppen i mening 5. Konstruktionen handledare till någon i mening 5 påminner om vedertagna svenska konstruktioner av typen fadern till pojken, en bekant till min bror där till uttrycker relationer. En liknande funktion har till i vedertagna konstruktioner som nyckeln till garaget, bakgrunden till händelserna.
Prepositionsbruket i svenskan kan vara en utmaning för både inlärare och modersmålstalare.
I exempelmening 4 (Han sjöng en vacker sång _____ publiken) utgjorde till lika många procent av svaren från personer uppvuxna i Finland som från personer uppvuxna i Sverige. Det är möjligt att till också här är mer acceptabelt än i vissa av de övriga meningarna.
Prepositionsbruket i svenskan kan vara en utmaning för både inlärare och modersmålstalare. Missar när det gäller prepositionerna är ofta ett tecken på språklig osäkerhet. Å andra sidan är det ett faktum att språket utvecklas och förändras, och detta gäller naturligtvis också prepositionsbruket. Utifrån enkäten och andra exempel verkar det som om prepositionen till i viss mån håller på att vinna terräng åtminstone på bekostnad av prepositionen för, och detta sker i synnerhet i Finland.
PS Efter att ha skrivit denna artikel tittar jag på det sverigesvenska programmet Språkakuten. Där påpekar Sara Lövestam att högstadieelever i Sverige allmänt säger berätta till någon, inte berätta för någon. Hon tror att berätta till kommer att vara accepterat inom några år!