Bilder av svenska kungafamiljen som eleverna pysslat ihop hänger på väggen i en liten hemtrevlig bibliotekshörna i en stor entréhall. Flera av bibliotekets böcker har donerats av rektor Karin Ihalainen själv, men hon har gett skolan mycket mer än bara böcker. Hon har ägnat en stor del av de senaste tjugo åren åt att bygga upp skola och daghem, och tack vare henne har det svenska språket och kulturen funnit en plats i Lahtis.

– Jag är ingen fanatiker, men jag tycker helt enkelt att det är fint att det finns möjlighet att använda svenska, och att svenskan växer och sprider sig.

Det kan kännas som galenskap att flytta till en helt finsk ort och starta en svenskspråkig skola, men kärleken till svenskan och de små segrarna längs den långa vägen har drivit Ihalainen vidare.

– Det här har varit ett sätt för mig att få använda mitt modersmål. Jag kommer ursprungligen från Sverige och då du hamnar i en helt finskspråkig miljö så blir ditt modersmål väldigt mycket viktigare.

Enligt Ihalainen vinner alla på att det finns en svenskspråkig skola på orten. Hon har tidigare lyft fram idén om att man skulle kunna införa språkflagg, som visar att man är en språkvänlig kommun, på samma sätt som det finns miljöflagg för att visa att man är miljövänlig. Då kunde man ge ett certifikat åt en kommun som kan erbjuda undervisning på något annat språk än endast finska.

– Språk och kultur går hand i hand. Om du är språkvänlig så är du antagligen välvilligt inställd till mångkultur. Men det är också en signal till folk att vi förbereder dig för framtiden, för även om du bor i Pihtipudas och man kan tänka sig att du bara behöver finska, så är det ingenting som säger att du kommer att bo där hela ditt liv.

Från familjedaghem till språkö

Det hela började för över tjugo år sedan då Karin Ihalainen just hade flyttat till Lahtis. Hon var i affären med sina barn då en kvinna stannade henne:

– Du pratar ju svenska!

De började tillsammans fundera på om man skulle kunna ha någon sorts klubbverksamhet på svenska för barn, och så startade de en sagostund på biblioteket. Då deltog endast en handfull familjer i verksamheten.

– Sagostunden lockade väldigt olika personer: sverigesvenskar, finlandssvenskar och några som bara tyckte väldigt mycket om svenska. Den gemensamma nämnaren var någon slags kärlek till det svenska språket, säger Ihalainen.

Efter en tid märkte de att biblioteket inte var den bästa platsen för klubbverksamheten, för där måste man ju vara tyst. Men de var inte ute efter att ha tyst verksamhet, så de sökte sig till nya platser. En tid var de i en inomhuslekpark, en tid i kyrkans lokaler och det ordnades också babysim och bollklubbar på svenska.

– Jag ville att mina egna barn skulle få sjunga barnsånger och leka på svenska. Och då mammorna och papporna träffades så fanns hela tiden tanken om en svensk skola där.

Steg för steg byggde Karin Ihalainen tillsammans med andra svenskspråkiga föräldrar vidare på den svenska verksamheten, och en dag damp Folktingets broschyr ner i brevlådorna. Broschyren förklarade att det är kommunens skyldighet att erbjuda svensk undervisning om föräldrarna vill det.

– Vi började undersöka möjligheterna att starta en skola, men fick sedan ett tips om att det är rätt enkelt att starta ett gruppfamiljedaghem och beslöt oss då för att börja med det. Så föräldraföreningen startade ett daghem år 2003 med omkring fem barn.

Efter ett knaggligt första år började daghemmet växa sakta. Samtidigt hade processen för skolan kommit igång i staden och bland politikerna och 2006 startade Svenska skolan med en förskola och en etta. Karin Ihalainen, som är klasslärare till utbildningen, anställdes som lärare för en liten grupp på sju barn.

– Vi förlorade många potentiella skolbarn i början för att föräldrarna helt enkelt inte tordes satsa på ett alternativ som inte var riktigt färdigt än. Det krävs ganska mycket pionjärsanda innan man sätter sitt barn i en skola utan att veta hur nästa läsår kommer att se ut. Men då den en gång etablerar sig så verkar det som om behovet också ökar.

I dag kan Lahtis stoltsera med sin svenska lågstadieskola och sitt svenskspråkiga daghem, dessutom får de svenskspråkiga eleverna i högstadiet en del av undervisningen på svenska. Ihalainen är nöjd, hon har gett allt för svenskan i Lahtis och nu bär arbetet frukt. Men hon lutar sig inte tillbaka än. Nästa målsättning är att skapa en “svensk gård” med Svenska skolan, daghemmet och en språkbadslinje under ett och samma tak. Dessutom är skolans första elever snart i gymnasieåldern och det finns ingen svensk verksamhet på gymnasienivå ännu.

Lahtis lär sig svenska

I Lahtis har man nu börjat få upp ögonen för Svenska skolan också på finskt håll. Till exempel har Lahden runomaratons dikttävling för skolor i år riktats också till svenska skolor.

– Det känns fint att de tyckte att det var helt naturligt att inkludera oss, att de tycker det är självklart att vi ska få vara med.

Svenska skolan samarbetar också över språkgränserna, och inte bara för att de delar skolbyggnad med en finsk skola. Till exempel har skolan varit med i projektet TOKI (som startade våren 2007, och vars mål är att öka finskspråkiga elevers intresse för svenskan), och man hade som mål att öka antalet svenskstuderande på Lotila-skolan, som är den enda skolan i Lahtis där man kan läsa lång svenska. De ordnade gemensamt luciafirande och delade ut information till alla andraklassare, och genom sin insats lyckades de få fler elever att välja svenska än tidigare.

Karin Ihalainen arbetar hårt för att få finska skolelever att se det positiva med svenskan. Svenska skolan har genomfört kampanjer bland annat genom att fira Runebergsdagen tillsammans med finska klasser och genom att ordna en gemensam Svenska dagen-konsert.

– Jag har jobbat som svensklärare för finskspråkiga elever, och det har stört mig lite att eleverna bara har negativa saker förknippade med mitt språk och min kultur. Jag känner att jag vill försöka göra någonting åt den inställningen. För jag har skrattat, gråtit, gått på teater och lyssnat på musik på svenska, svenskan är mitt känslospråk, och det händer så mycket på svenska som är positivt och trevligt för vem som helst.

Språköarna skulle kunna få egen skoldirektör

En språkö i Finland kan definieras som små svenskspråkiga enklaver på finskspråkiga orter. Nätverket Vi10 består av tio olika svenska språköar och Lahtis är en av dem. Nätverket fungerar bland annat som ett forum för öarna och de kan stöda varandra eftersom de ofta tampas med liknande problem. På vissa orter, som i Lahtis, finns ingen svensk skola från tidigare och då händer det lätt att allting hänger på ett fåtal människor.

– Det är orimligt tungt att driva språköverksamhet, och det är väldigt mycket upp till personerna som gör det. Det finns ställen där eldsjälarna har dragit sig ur i något skede och jag har bara dragit mina egna slutsatser att det har blivit för mycket och för tungt.

Hon önskar att klickarna med svensktalande på helt finska orter verkligen skulle ses som en del av Svenskfinland och att man inte bara litar på att det säkert finns människor som orkar jobba för svenskan.

– För att språköarna ska blomstra måste man föra fram vår röst. Man måste komma ihåg oss, Utbildningsstyrelsen måste komma ihåg oss. Man måste ge oss hållbara strukturer, för ingen byggnad håller om inte grunden är ordentligt lagd. Det får inte vara så att om jag byter jobb så rasar hela verksamheten.

Enligt Ihalainen har det ändå blivit mycket bättre på senare tid. Det har börjat komma inbjudningar till utbildningar och seminarier. Man har börjat räkna med språköarna.

– En språkö är så mycket mera för Svenskfinland än att vi ger svensk undervisning åt hundra barn, vi sprider ringar på vattnet som är livsviktiga för svenskan och den svenska kulturen i Finland. En språköskola på en helt finsk ort kan göra enormt mycket för attityderna.

Ett problem för skolorna är att det inte finns någon svensk avdelning på skolverket och ansvaret för all administration faller på skolans rektor. Ihalainen föreslår att det skulle finnas en gemensam skoldirektör för språköskolorna.

– Då lagar och förordningar eller nya datasystem kommer in i skolvärlden så skulle det kunna skötas gemensamt, och detta skulle säkert lätta på arbetsbördan för språköarna. Kanske det också skulle vara möjligt att skapa en gemensam läroplan för skolorna på språköarna?

Under ett tak

Det finns två grupper i Svenska skolan, en sammanslagen etta–tvåa och klasserna tre–sex. Ihalainen är förutom rektor också klasslärare för den äldre gruppen som kräver en hel del extra planering på grund av de stora åldersskillnaderna. Det har inte funnits tillräckligt med elever för att dela upp grupperna, men skolans framtid ser ändå ljus ut. I de lägre klasserna finns betydligt fler barn, kring tio per årskurs, och ser man på situationen på daghemmet så kan skolan räkna med tio nya elever per år i framtiden också.

På bara några år har Svenska skolan etablerat sig i Lahtis och snart kan kanske skolan och daghemmet flytta till ”Svenska gården”. Planeringen är så gott som klar och finansieringen är fixad, mycket tack vare fonder. Nu väntar man bara på politiska beslut.

– Vi har haft som mål att samla den svenska verksamheten under samma tak, och även om vi inte nått det så närmar vi oss det med stormsteg.

I Lahtis finns ingen svenskspråkig tradition eller medvetenhet sedan förut, till skillnad från till exempel språkön i Björneborg. Enligt Ihalainen tvingas de i Lahtis uppfinna hjulet på nytt, gång på gång. Allting har byggts upp från grunden, och hon har satsat allt på skolan, för det är vad som krävs för en verksamhet där ingenting varit självklart. Men nu har någonting nytt börjat gro, de svenskspråkiga i Lahtis har fått någonting gemensamt, de har fått en skola att samlas kring.

– Ett par kvällar då jag gått hem från jobbet har jag till min glädje sett att den svenska verksamheten fortsätter i skolan. Daghemmet har samlats för föräldramöten, och det arrangeras familjecaféer i matsalen med mammor och barn. Och jag tänker för mig själv att nu åker jag hem och stänger dörren, men den svenska verksamheten fortsätter i min skola.

Svenska skolan i Lahtis

• I slutet av 1800-talet fanns en svensk skola i Lahtis i samband med att järnvägen byggdes.

• Skolan var i samma storleksklass som den som finns i dag, men stängde 1921.

• Föräldraföreningen i Lahtis r.f. startade daghemmet 2003. Folkhälsan tog över dagiset 2011.

• Lahtis stad grundade svenska skolan 2006 med en nolla–tvåa som bestod av elva barn.

• I dag har skolan kring 40 elever, men förväntas växa till att ha ungefär 60 elever inom ett par år.