Utvecklingsarbetet bottnar i ett regeringsuppdrag men också i det faktum att världen förändrats mycket under de senaste tjugo åren. I den digitala världen kan i stort sett vem som helst producera texter och förmedla information, och det kan vara mycket svårt att avgöra vad som är relevant och tillförlitlig information. När textvärlden förändras, fungerar inte de gamla kompetenserna längre helt ändamålsenligt. Förmågan att söka, hantera och kritiskt bedöma informationens värde framstår som en allt viktigare färdighet i dagens multimediala samhälle. Det nya modersmålsprovet, som skrivs första gången hösten 2018, kommer därför att ha en betoning på just kritisk läsförmåga. Det nya provet sammanfaller dessutom med digitaliseringen av studentexamen och skrivs alltså på dator.
Under vinterhalvåret 2012–2013 gick utvecklingsarbetet huvudsakligen ut på en testning och en analys av tänkbara nya provuppgifter. Sammanlagt utvecklades 16 svenskspråkiga och 15 finskspråkiga uppgifter inom ramarna för testningen. Uppgifterna testades i 6 svenskspråkiga och 9 finskspråkiga gymnasier. Gymnasierna var av olika storlek, belägna i olika slags kommuner och i olika delar av landet.
I februari i år publicerades en rapport från testningen. Rapporten, som är tillgänglig på nätet, har rubriken Vad är relevant och tillförlitlig information? Rapport över testningen av uppgifter i kritisk läsförmåga i sex svenskspråkiga gymnasier 2012–2013.(avautuu uuteen ikkunaan, siirryt toiseen palveluun) Den är sammanställd av Jan Hellgren, forskare i utvecklingsprojektet och ordförande för modersmålet i Studentexamensnämnden.
Uppgifterna hade en betoning på processer som att identifiera, avgöra, se samband och sammanhang, granska, bedöma, analysera, generalisera och tillämpa. Det gällde också att t.ex. kunna identifiera falsk, vilseledande, icke-relevant information, eller t.ex. sakliga, informativa, kommersiella, manipulativa, underhållande eller ideologiska aspekter i informationen. Uppgifterna testade också skribenternas förmåga att kombinera information från olika källor och bygga upp en koncentrerad helhet av relevant information.
I rapporten diskuteras vilken typ av uppgifter som kan anses vara lyckade och vilka som fungerade mindre bra. I ljuset av de uppgifter som fungerade väl i testningen kan man säga att uppgiften i kritisk läsförmåga fungerade bra och att den kan bearbetas, anpassas och införlivas i ett kommande elektroniskt modersmålsprov.
I utvecklingsgruppen för det nya studentprovet i modersmål ingår följande medlemmar: professor Minna-Riitta Luukka (Jyväskylä universitet; ordförande ), gymnasielektor Minna Harmanen (Äidinkielen opettajien liitto r.y.), gymnasielektor Pamela Granskog (Brändö gymnasium, Svenska modersmålslärarföreningen r.f.), språkvårdaren Anna Maria Gustafsson (Institutet för de inhemska språken), specialsakkunnige Jan Hellgren (Utbildningsstyrelsen), professor Mikko S. Lehtonen (Tammerfors universitet), gymnasielektor Anna-Stina Lindholm (Gymnasiet Lärkan), gymnasielektor Merja Lumijärvi (Vammalan lukio), forskaren Olli Löytty (Åbo universitet) och överläraren Aino Vuorijärvi (Metropolia).