När man som språkvårdare blickar tillbaka på det gångna årets språkfrågor brukar man tydligt kunna se vilka händelser och stora nyheter som varit på tapeten under året, dvs. vilka stora evenemang som inträffat, vilka nya fenomen som spritt sig, vilka nyord som dykt upp och diskuterats runt kaffeborden och i sociala medier osv. I år är det förstås ingen som helst konst att se vad som präglat såväl nyhetsflödet som språkfrågorna. För precis som i så många andra branscher har det inom mediespråkvården handlat väldigt mycket om coronaviruset.
Massiv kommunikationsvåg
De första coronarelaterade frågorna som hamnade på språkvårdarnas bord dök upp i början av februari 2020. Frågorna gällde då namnet på viruset (coronaviruset, sars-cov-2), hur det skulle skrivas och vad själva sjukdomen (covid-19) som orsakades av viruset skulle kallas. Sedan började coronafrågorna strömma in i jämn takt. Det som hände var att vi alla plötsligt befann oss i en aldrig tidigare skådad kommunikationstsunami, dessutom en global sådan. Vi översköljdes av information, rekommendationer och instruktioner från statsmakten, kommunerna, hälsovårdsmyndigheterna, skolan, affärsvärlden – ja från alla upptänkliga experter i samhället.
Fackspråk blev allmängods
Inom mediespråkvården har mötet mellan experternas fackspråk och det allmänspråk som journalisterna ska använda inneburit många utmaningar. Journalisterna har som alltid haft en nyckelroll som förmedlare av viktig information, och för att kunna göra detta måste termerna vara korrekta, vägas mot eventuella motsvarigheter i allmänspråket och framför allt användas i en förklarande kontext där mottagarna förstår dem och kan ta till sig dem.
De flesta termer som nått oss via medierna det gångna året och på det sättet blivit mer eller mindre allmängods kommer av naturliga skäl från det medicinska området. Inom mediespråkvården har vi diskuterat bland annat flockimmunitet, incidenstal, antikroppstest, accelerationsfas och vårdskuld.
Inte bara medicinska termer
Men pandemin har involverat många andra experter också, inte bara de som arbetar med hälso- och sjukvård. Ur lagspråket har vi fått ta till oss innebörden av termen undantagsförhållanden (i andra länder undantagstillstånd). I samband med undantagsförhållandena aktualiserades också substantivet nedstängning som vi rekommenderade som en svensk motsvarighet till det engelska lockdown. Ordet lockdown har visserligen spritt sig snabbt efter det och förekommer nu i många språk. Det kan kallas ett internationellt nyord och det har redan hunnit utses till årets ord av ordboken Collins Dictionary.
Lockdown kan kallas ett internationellt nyord och det har redan hunnit utses till årets ord av ordboken Collins Dictionary.
Genom myndighetstexterna har vissa finska termer ur författningstext vållat utmaningar på svenska. Ett sådant ord är ulosmyynti som blev aktuellt när regeringen stängde restaurangerna på våren. Ulosmyynti i den här kontexten betyder motsatsen till servering av mat på själva restaurangen eller kaféet och är ett typexempel på en term som kan var knepig att översätta till svenska. Den direkta översättningen utförsäljning betyder närmast dumpning av priserna eller slutförsäljning. Medierna rekommenderades att använda sig av uttryck som försäljning av mat för avhämtning (och hemleverans), hämtmat och varianter av det. Också aktiva uttryck som (man får) köpa mat på restaurangerna, avhämta mat, beställa hem mat kan fungera bra beroende på kontexten.
Ur författningstext och meddelanden från myndigheter härstammar också termen förplägnadsrörelse (ravitsemusliike). Andra termer som använts parallellt i samma sammanhang är trakteringsställe och utskänkningsställe. Alla dessa tre ord klingar ålderdomligt och högtravande i allmänspråket i dag, och därför är de inte så lämpliga i medietexter heller. Här rekommenderade vi också pragmatiska lösningar med konkreta ord som restauranger, kaféer och barer eller eventuellt restaurangrörelse.
Finskans etä- och lähi-
Pandemin har också inneburit ett uppsving för de finska produktiva förlederna etä- och lähi- i såväl nya som gamla sammansättningar. På svenska fungerar inte motsvarigheterna fjärr- eller distans- respektive när- på samma sätt i alla gånger. Ord med etä- som förled kan visserligen ofta motsvaras av distans-. Inom språkvården har vi tagit upp till exempel distansarbete, som visserligen är ett fungerande svenskt ord, men i svenskan i Finland används ordet nästan uteslutande som motsvarighet till etätyö. Vi har därför påmint om att man inte alltid behöver använda just det ordet utan att man också kan jobba hemifrån eller jobba hemma eller ha hemmakontor, uttryck som är klart mer frekventa i sverigesvenskan än hos oss.
För motsatsen till etä-, dvs. lähi- gäller samma sak. Lähi- ingår i till exempel lähiopetus, där vi i svenskan i Finland har motsvarigheten närundervisning som kan betraktas som en etablerad finlandism. Ordet är mycket praktiskt och det är svårt att ersätta det med något annat. Man kan förstås också tänka sig undervisning i klass eller i skolan. Inom språkvården dök frågan upp när medierna rapporterade om att skolorna skulle återgå till närundervisning igen. Vi avrådde förstås inte från det ordet, men vi skrev ett språkråd om att det också, särskilt i medietexter, går bra att ibland använda formuleringar av typen skolorna öppnar igen, skolan är öppen, eleverna återvänder till skolan eller uttryck med undervisning i skolan.
Närundervisning fyller uppenbarligen en lucka i språket som ett praktiskt ord.
En intressant detalj är att närundervisning har blivit ett vanligare ord också i Sverige. Ordet som knappt alls förekom tidigare i sverigesvenska sammanhang har börjat dyka upp på till exempel olika svenska kommuners webbplatser där man informerar om hur undervisningen ska ordnas i samband med pandemin. Närundervisning fyller uppenbarligen en lucka i språket som ett praktiskt ord.
Betydligt knepigare är det att hitta en svensk motsvarighet till det finska lähityö, en retronym som står för det traditionella sättet att jobba, dvs. att jobba på sin arbetsplats i motsats till hemifrån. Den direkta översättningen ”närarbete” fungerar inte, utan här måste man definitivt tillgripa ett beskrivande uttryck i stället, till exempel gå till jobbet, jobba på kontoret, jobba på arbetsplatsen, eller helt enkelt benämna arbetsplatsen.
Vardagliga coronaord
Många av de rekommendationer vi formulerat inom mediespråkvården gäller allmänspråkliga eller vardagliga ord. I början av pandemin var det mycket tal om ”käsidesi”. Språkvården rekommenderade handsprit och det man gör med handspriten är spritar händerna.
I de finska medierna uppstod ordet koronalinko som då det introducerades syftade på skidorten Ischgl i Österrike. Med koronalinko avses alltså en plats där många personer vistas tätt tillsammans och där coronaviruset sprids okontrollerat (linko = centrifug). Ordet spred sig i finskan och kom att användas om till exempel nattklubbar och barer mer generellt. En direktöversättning av ordet till svenska, alltså ”coronacentrifug”, känns inte lika naturligt och slående och det har inte samma stilvärde, inte heller ”coronaslunga” som användes någon enstaka gång. När vi fått frågan har vi därför rekommenderat det lite mer formella smitthärd i stället.
Ett ord som också visar hur mycket vi i Finland styrs av finskan är säkerhetsavstånd, ett ord som nästan uteslutande används som svensk motsvarighet till finskans turvaväli på skyltar och lappar. Säkerhetsavstånd är förvisso ett användbart svenskt ord, men jämfört med våra grannar i väst används säkerhetsavstånd klart mer hos oss, medan det egentligen handlar enbart om avstånd och uppmaningar av typen Tänk på avståndet! och Håll avstånd! I Sverige har uttrycket tvåmetersregeln etablerat sig, medan detta igen är så gott som obekant i språkbruket hos oss.
Lättsamma coronaord
Pandemin har fört med sig en hel del nyord av det mer lättsamma slaget. Den språkliga kreativiteten har flödat framför allt i sociala medier och det finns otaliga sammanställningar över roliga coronaord. Exempel på sådana är covidiot, coronafrilla, corontän, zoombomba, hobbyepidemiolog, snorpolis och hostskam. I takt med att det nya normala har blivit att göra allt via datorskärmen hemma eller som hybridmöten eller webbinarier, har köttvärlden blivit en benämning på livet utanför hemmakontoret och man går på köttmöten när man träffas på riktigt. Nya tidsuttryck som pre-corona för tiden före pandemin och post-corona om livet efter pandemin har också sett dagens ljus.
Vad blir kvar?
Det är förstås svårt att spekulera om vad som blir kvar i svenskan av allt detta efter att pandemin är över. Eventuellt har vissa medicinska termer faktiskt blivit en del av vårt allmänna ordförråd. Inom språkvården har i alla fall behovet av samarbete mellan experter, terminologer, översättare och språkvetare blivit ännu tydligare än tidigare.
Pandemin har också inneburit en återkomst för hälsningsfraser som har med vår hälsa att göra. När vi möts och skriver till varandra i dessa tider (för övrigt ett uttryck som används frekvent nu också), nämner vi oftare fraser av typen hoppas ni är friska, hoppas ni mår bra, ta hand om er osv. – och nu är dessa fraser inte längre bara artighetsfraser utan de har fått en ny och djupare innebörd.