I slutet av augusti kommer Språktidningen, ett populärvetenskapligt magasin bara om språk. Här berättar chefredaktör Patrik Hadenius om den nya tidningen.
– Ni svenskar bryr er inte om ert språk, sa en kvinna jag mötte på en konferens i Vasa nyligen.
Jag höll inte med och snart var vi indragna i en rolig och rapp diskussion kring språk och språkintresse i Sverige och Finland. Jag menade att situationerna givetvis är mycket olika i de två länderna, och att intresset för språk styrs av det, men att svenskarnas språkintresse ingalunda är lågt och att vi visst bryr oss om svenskan.
För mig är det en viktig diskussion. Jag är chefredaktör för nya Språktidningen som kommer med sitt första nummer i slutet av augusti i år. En tidning som riktar sig till alla språkintresserade i svenskspråkiga Finland och i Sverige. Jag hoppas alltså innerligt att kvinnan i Vasa har fel. Och jag tycker att det finns mycket som tyder på att jag har rätt.
Böcker om allt från latin till corporate bullshit säljer i stora upplagor. Radioprogrammet Språket lockar 300 000 lyssnare varje vecka och tv-program som Värsta språket och Dialektmysteriet har haft höga tittarsiffror. Invandring och miljonsvenska, en ny svensk språkmyndighet, EU-samarbetet och minoritetsspråkens stärkta ställning har också bidragit till ett ökat intresse för språk. Dessutom har teknik- och medieutvecklingen gynnat intresset för språk: aldrig förr har så många skrivit som nu.
I Finland har finlandssvenskarna sedan länge erfarit att modersmålet är hotat. Men nu har även svenskarna börjat ana att svenskan är ett litet språk. En del känner att det svenska språket är hotat av globalisering, invandring och dålig svenskundervisning. Hur allvarliga dessa hot är i realiteten kan man diskutera, men förnimmelsen av hot gör att fler vill värna och diskutera det svenska språket.
Och den nya språktidningen kommer förstås som ett svar på detta intresse. Språktidningen kan sägas vara en blandning av den populärvetenskapliga tidningen Forskning & Framsteg och Språkrådets tidning Språkvård. Från Forskning & Framsteg lånar vi en vetenskaplig grundsyn och flera av artiklarna kommer att skrivas av aktiva forskare. Från Språkvård lånar vi artiklarna om språkriktighet och språkvård, liksom avdelningen med frågor & svar. Språkrådets chef Olle Josephson kommer också att ha en fast plats i tidningen.
Språktidningen kommer främst att skriva om svenska och andra språk som används i Norden, men också om moderna världsspråk, döende minoritetsspråk och utdöda kulturspråk.
Det ska vara en nyttig tidning för dem som arbetar med språk - lärare, informatörer, redaktörer, översättare, journalister, tolkar och så vidare - och en inspirerande, allmänbildande, roande och reflekterande tidning för alla som är intresserade av språk.
Språktidningen skriver med andra ord om allt som har med alla språk att göra. Vi gör det högt och lågt, kort och långt, roligt och provocerande. I en och samma tidning ryms både avancerad populärvetenskap och lättsamma reportage. Här finns kontroverser, kuriosa och konkreta skrivråd.
I skrivande stundproduceras det första numret och hur det kommer att se ut vet vi inte säkert. Det kommer troligen att bli några artiklar om ungdomsspråk, en artikel om den litauiska språkspillran karaimiska och något om det skorrande r-ljudets framfart i Europa.
I framtiden hoppas vi på en artikel om till exempel det svenska språkets ställning i Finland. Jag vill gärna publicera en artikel om svenska språkbad i Finland.
I varje nummer finns också flera fasta avdelningar, till exempel om runstenar, nya ord, ortnamn, nya böcker och nya skrivverktyg. Till tidningen har vi också knutit ett antal experter som ger praktiska råd för alla möjliga och omöjliga skrivsituationer.
Några krönikörer ryms också. Fredrik Lindström skriver sin språkhistoria, Catharina Grünbaum berättar om ett ord och Jonas Hallberg är allmänt bättrevetande, utan att egentligen veta något alls.
Språktidningen har ingen egen stark språkpolitisk uppfattning. Vi inskränker oss till att gilla och vilja veta mer om språk. Men vi vill gärna främja debatten. Därför viker vi flera sidor åt debattinlägg. Redan har några inlägg dykt upp och vi önskar fler.
I tidningen finns också läsarnas spaningar - roliga skyltar, fåniga korrfel, obegripliga meningar, nya tilltal. Sist i tidningen kommer språkgymnastiken, med korsord, tävlingar och kluriga frågor.
Men det finns nog plats för mer. Vad vill du läsa om? Skriv till oss! Berätta vilka du tycker ska skriva. Berätta vad du har svårt för när du skriver själv. Berätta varför du älskar språk.
Tycker du dessutom att Språktidningen verkar vara något för dig, så teckna dig för en prenumeration omedelbart. Gå in på www.spraktidningen.se(siirryt toiseen palveluun) och se om vi inte har ett förmånligt erbjudande redan nu. Trots att vi ännu inte börjat marknadsföra tidningen tycks många fattat tycke. Varje dag trillar det in prenumerationsanmälningar. INGET UNDERSTREÄCK HÄR!
Samtidigt som Språktidningen uppstår går Språkvård i graven. Efter sommaren 2007 tar den nya tidningen över Språkvårds prenumeranter. Om du är prenumerant på Språkvård behöver du inte göra något alls. Alla vi andra får gå in på nätet och anmäla vårt intresse.