Fråga: Vilken är skillnaden mellan orden krönika och kolumn?
Svar: Skillnaden mellan krönika och kolumn är tämligen klar om man slår upp orden i ordböckerna. En krönika är en översikt över viktiga aktuella händelser i tidsföljd medan en kolumn är en personlig spalt i en tidning.
Ordet krönika har sina rötter i grekiskans khronikos som betyder ’hörande till tiden’. Det är alltså tidsföljden för de skildrade händelserna som är det sammanhållande bandet i en krönika. Det ser vi exempelvis i mediernas årskrönikor och sportkrönikor.
I dagens språkbruk har emellertid gränserna mellan krönika och kolumn börjat lösas upp. Ordet krönika har kommit att användas i en mer allmän betydelse om en spalt som är skriven i en personlig stil om ett aktuellt ämne. Det gäller framför allt i Sverige där pressen, med kvällspressen i spetsen, inte sällan kallar de skribenter som har en egen spalt i tidningen för krönikörer. I Sverige förekommer fler belägg för ordet krönika än för kolumn. I Finland finns det däremot fler belägg för ordet kolumn än för krönika.
Läsarombudsmannen på Dagens Nyheter, Lilian Öhrström, skrev om de olika skribentspalterna i samband med att tidningens Namn och Nytt-sida fick en ansiktslyftning.
”Vad är det då för skillnad mellan en kolumnist, en krönikör och en kåsör? Jag skulle vilja uttrycka det så här: En kolumnist skriver rakt, drivande och tydligt om viktiga frågor. En krönikör skriver om vad som hänt sedan sist inom sitt ämnesområde. En kåsör kan skriva om högt och lågt, vad som helst. Det viktiga är glimten i ögat.
– Jag tror inte att yngre läsare, 30-åringar, känner den distinktionen, invänder Nils Öhman som har hand om utvecklingen av den tryckta tidningen.”
Svenska språkrådet har uppmärksammat utvecklingen och konstaterar att en mer allmän användning av ordet krönika om en personlig spalt nog får accepteras.