Birdlife Sverige har publicerat en lista med svenska namn på världens alla fågelarter, 10 709 stycken. Den kommer att ges ut i tryck under 2015, men finns redan nu tillgänglig på Birdlife Sveriges webbplats www.sofnet.org. Listan innehåller namn på alla nulevande arter, och dessutom cirka 150 arter som dött ut efter år 1500. En bilaga med svenska namn på arter som dött ut efter istidens slut och före år 1500 kommer att publiceras under 2015.
Cirka en tredjedel av arterna har fått förändrade svenska namn, till stor del som en följd av de stora förändringar i systematiken som skett tack vare ökad genetisk kunskap.
Vid namnsättningen har i första hand etablerade svenska namn använts, men för det stora flertalet arter har sådana inte funnits. Listan kan därför ses som en domänvinst för det svenska språket. När inget etablerat namn har funnits har man tagit inspiration från namn på andra språk, främst engelska, danska och norska.
Namn som beskriver en arts utseende, utbredning eller habitatpreferenser ska vara någorlunda rättvisande. Exempelvis har senegalvipan (Senegal Lapwing, Vanellus lugubris) ersatts med mörk sorgvipa, eftersom arten förekommer över stora delar av Afrika, men inte i Senegal.
I den nya listan har man haft som ambition att fågelnamnen inte ska innehålla ett nedsättande språkbruk. Namn som innehåller namnleden neger, zigenare, kaffer eller hottentott har ersatts med nya namn. Däremot har namn som innehåller lapp behållits, eftersom de kan sägas syfta på Lappland och inte nödvändigtvis på samer. Totalt är det bara tio arter som påverkats av detta. I medierna har kafferseglaren/vitgumpsseglaren (Apus caffer) fått mest uppmärksamhet. Ordet kaffer är ett starkt nedsättande ord, som ursprungligen kommer från arabiskans k?fir (ungefär ’otrogen, icke-muslim’).
En närmare presentation av namngivningsprinciperna ges i en artikel av Markus Lagerqvist och Erling Jirle i tidskriften Vår Fågelvärld (1/2015). Artikeln är tillgänglig på Birdlife Sveriges webbplats. Denna text är baserad på samma artikel.