När Eivor Sommardahl går i pension i höst har hon jobbat som språkvårdare i nästan trettio år. Sedan 1988 har hon varit fast anställd som myndighetsspråkvårdare och ledande språkvårdare vid Institutet för de inhemska språken, dit hon kom efter att ha varit lektor i svenska vid Svenska social- och kommunalhögskolan.
– Efter Soc & kom kändes det här som nästa stora utmaning, men jag tänkte: ”Klarade jag Soc & kom så klarar jag det här med!”, säger Sommardahl.
Efter Soc & kom kändes det här som nästa stora utmaning.
Tack vare att hon tidigare hade haft kortare anställningar och vikariat på dåvarande Forskningscentralen för de inhemska språken och varit med och arrangerat översättarseminarier hade hon redan en del kontakter bland språkvårdarna och översättarna.
– Via översättarna fick jag en inblick i myndigheter och myndighetsspråk. Jag förstod hur viktigt det är att det skrivs och översätts begripligt på myndigheter, säger Sommardahl.
Samarbete med kommuner och skolor
Begripligheten, det vill säga arbetet med klarspråk, är det som Eivor Sommardahl sedan mitten av 1990-talet har ägnat största delen av sin tid och sitt engagemang. År 1995 började hon ett kommunalt klarspråksprojekt med två pilotkommuner. Sommardahl var konsult för de båda kommunerna och projektet resulterade i en handbok för kommunerna. Mellan åren 2010 och 2012 pågick ett likadant projekt, nu med sex kommuner. Efter tre år och en hel del resande mellan olika delar av Svenskfinland resulterade också det senare projektet i en handbok, Klarspråk i kommunen – en skrivhandledning.
– Det första projektet gällde i stort sett bara svenskan och jag jobbade ensam med det, men i det andra samarbetade jag mycket med den finska språkvården. Inget lika omfattande projekt hade gjorts på finska och därför fanns det en nyfikenhet på finskt håll, säger Sommardahl.
Sommardahls projekt väckte också intresse i övriga Norden, där man inom klarspråksarbetet hade fokuserat främst på statliga myndigheter.
Jag höll nästan på att stryka med kring jul, men det var väldigt roligt!
Förutom språkvård på myndigheter har Sommardahl också jobbat en hel del med de finlandssvenska skolorna. Läsåret 2000–2001 reste hon runt som språkkonsult till skolor i hela Svenskfinland och höll kurser och föreläsningar för lärare, elever och föräldrar.
– Skolorna fick själva välja vad de ville att jag skulle tala om, så vi diskuterade till exempel kring språkstimulans, tvåspråkighet och lärare som språkliga förebilder. Det var ingen hejd på det hela, jag kunde vara bokad sex dagar i veckan. Jag höll nästan på att stryka med kring jul, men det var väldigt roligt!
Norden inspirerar
Det nordiska samarbetet har tagit upp en hel del av Eivor Sommardahls arbetstid. På 1980- och 1990-talen var hon nordisk sekreterare i nätverket för de nordiska språknämnderna, vilket betydde flera möten med nordiska kollegor varje år. Under de senaste åren har det internationella samarbetet och i synnerhet samarbetet inom Norden ökat i betydelse också när det gäller klarspråk.
– Det nordiska klarspråkssamarbetet är en verklig källa till glädje och inspiration. Svenskarna har hunnit mycket längre än vi, så vi har fördelen av att kunna snegla på dem. Det har betytt mycket för den svenska myndighetsspråkvården i Finland, men också de finska kollegorna har stort förtroende för det som görs i Sverige, säger Sommardahl.
Det nordiska klarspråkssamarbetet är en verklig källa till glädje och inspiration.
Det som Sommardahl uppskattar med det nordiska klarspråkssamarbetet är att samhällena i Norden fungerar ungefär lika och har liknande värderingar och strukturer, vilket gör att samarbetet löper smidigt. Finland och Norden kan inte jämföras med USA eller Mexiko.
– Det går inte att bara ta ett koncept från ett annat land och använda det direkt, men man kan samla idéer och anpassa dem för sina egna behov.
Sommardahl påpekar att samarbetet mellan den finska och svenska myndighetsspråkvården i Finland också är värdefullt och inte får glömmas bort. Det är en fördel att jobba parallellt med två språk. Det gör att man hinner analysera texterna bättre, vilket kan ge bättre texter på båda språken.
Texterna påverkar samhället
Myndighetsspråk och myndighetsspråkvård kanske kan låta torrt och byråkratiskt, men Eivor Sommardahl säger att det har varit otroligt spännande att hålla skrivkurser på olika myndigheter och den vägen inse hur samhället egentligen fungerar.
– Jag har fått inblick i många samhällsfunktioner som mannen på gatan inte vet ett dugg om. Inför kurserna har jag läst texter om allt från beskattning och FPA-bidrag till hur lantmätarna mäter upp tomter och hur dagvården fungerar. Jag har lärt mig förstå mitt eget samhälle, säger Sommardahl.
Sommardahl har också insett vilken central roll texter spelar i ett fungerande samhälle. Inget beslut kan fattas utan att det skrivs en text och en dålig text kan betyda ett dåligt beslut, om de som ska fatta beslutet har tolkat texten fel.
I dag vet de offentligt anställda att de måste kunna skriva.
Under åren har hon sett en attitydförändring till språket och skrivandet på myndigheter och i kommuner.
– I dag vet de offentligt anställda att de måste kunna skriva. De har förstått att det är på deras ansvar att skriva så att mottagarna förstår, säger Sommardahl.
Gillar att hålla kurser
Hon berättar att just kursverksamheten hör till det hon har tyckt allra mest om i sitt jobb. Hon uppskattar den omedelbara respons som hon får.
– Folk kan tycka att det verkar torrt att arbeta med myndigheter, men de offentligt anställda har ett enormt kunnande och engagemang och kommer oftast gärna på kurser. Det är roligt att se hur kursdeltagarna går från att tycka att skrivande är en pest till att förstå att det inte är så hopplöst. Varje gång någon förstår idén med att skriva enklare och klarare och tänka på mottagaren känns det riktigt bra!
Jag har aldrig tänkt på att språk egentligen är roligt!
Sommardahl berättar om en verklig glädjestund på en kommun, då hon träffade ett gäng stadsplanerare, många av dem ingenjörer. I början såg de tveksamma ut och funderade över varför de skulle syssla med språk. Men när dagen var över sade en av dem: ”Jag har aldrig tänkt på att språk egentligen är roligt!”
– Då tänkte jag: ”Wow, det här lyckades!” Man måste få kursdeltagarna att våga prata om språk och skrivande och förstå poängen med att skriva på ett visst sätt.
Intresset för språkvård har ökat
Språkvården har förändrats en hel del under Eivor Sommardahls tid som språkvårdare. När hon började lade man mer vikt vid språket som system, på ord och grammatik. Med tiden har man börjat fokusera mer på texten som helhet och sammanhanget där den publiceras. En stor orsak till det här är förstås internet.
– Ännu på 1990-talet levde vi i ett papperssamhälle. Sedan dess har det hänt rasande mycket och i dag måste man fundera på var en text ska publiceras och hur den hänger ihop med det visuella. I framtiden måste språkvårdarna veta mer om till exempel bilder och visualitet, säger Sommardahl.
I framtiden måste språkvårdarna veta mer om till exempel bilder och visualitet.
Glädjande nog tycker sig Sommardahl se att intresset för språkvård och klarspråk har ökat. Hon tror att det beror på att myndigheter förstår att de blir mer och mer beroende av att mottagarna förstår de budskap de sänder ut.
– I dag tar myndigheter allvarligare än förr på det här, för när kundservicen minskar och levande människor plockas bort måste myndigheterna hitta andra sätt att kommunicera begripligt.
Här ser Sommardahl en av språkvårdens viktigaste uppgifter: att bidra till att det finns information om och verktyg för att skriva begripligt. Det arbetet har underlättats tack vare internet.
– Jag är jätteglad över att alla slags hjälpmedel snart finns på nätet. Tack vare nätet är förutsättningarna för att skriva bra texter mycket bättre än förr, säger Sommardahl.
Hon menar att det som krävs egentligen är att medvetenheten väcks. Sedan kan folk själva utveckla sitt skrivande, tack vare elektroniska hjälpmedel som klarspråkstest, ordböcker och skrivregler.
– Vi hinner inte besöka alla myndigheter men vi borde få ut informationen om att det finns lättillgängliga hjälpmedel till alla. Det gäller också på finskt håll. Om de finska texterna förbättras gör de svenska det också, eftersom de svenska texterna ofta översätts från finska.
Prisbelönt språkvårdare
Eivor Sommardahls arbete för svenskan i Finland har inte gått obemärkt förbi. För några år sedan fick hon folkbildningspriset av Svenska folkskolans vänner och i år tilldelades hon Svenska Akademiens språkvårdspris. Hon gläds inte bara över priset utan också över hur beskedet mottogs på olika håll. Många som hörde av sig och gratulerade tyckte att det var en ära inte bara för Sommardahl utan också för Finland.
– Det var överraskande, omtumlande och härligt! Jag blev glad över att mitt klarspråksarbete premierades. Det är en ödesfråga för svenskan i Finland att vi noteras i Sverige och att vi kan samarbeta med svenska kollegor.
Sommardahl säger också att hon aldrig hade blivit den hon blev utan sin arbetsplats och sina kollegor. Studier i all ära, men det är i arbetslivet man lär sig det viktigaste och tryggheten som behövs i jobbet kommer via kollegorna.
– Det har varit en förmån att ha erfarna och kunniga kollegor att lära sig av och diskutera med. Språkvetarkollegor, jurister, översättare och andra har lärt mig det mesta jag kan i dag, säger hon.
Jag tänker inte förfasa mig över hur språket och språkvården utvecklas.
Pensioneringen ser Sommardahl fram emot utan att oroa sig över hur språkvården ska se ut i fortsättningen.
– För mig känns det mesta roligt, också att gå i pension. Jag ser fram emot att ha mer tid att måla, snickra, sy och gräva i jorden. Och jag tänker inte förfasa mig över hur språket och språkvården utvecklas. Allt var inte bättre förr!