Problemet med identiska ortnamn gäller inte bara namn på öar, utan också andra traditionella ortnamn. I dagligt namnbruk skiljer vi på sådana orter genom att precisera namnen med hjälp av andra namn på viktiga orter i närheten. Adresser bör däremot vara mer exakta. Posten ska levereras och i nödsituationer måste räddningstjänsten snabbt hitta fram till rätt adress. Hur får man en fungerande lösning på detta problem?
Kommunförbundets anvisningar
Finlands kommunförbund gav år 2007 ut publikationen Kommunens adressystem. Anvisningar och rekommendationer, i vilken det framgår hur man skapar adressnamn för öar och områden utanför vägnätet. Enligt publikationen bör kommunen tilldela sådana orter adressnamn om det finns byggplatser på dem. I allmänhet utformas adresser till bostäder som är belägna på öar enligt mönstret ”namn på ön och ett adressnummer”, till exempel Svartholmen 24, Esbo.
Ett befintligt namn på en ö bör enligt anvisningarna inte ändras. Om flera öar har samma namn, kan namnen i adressystemet vid behov kompletteras med ett bynamn, ett sjönamn eller ett annat namn som avser ett större närbeläget område. Kommunförbundet ger ett exempel, som visserligen är mekaniskt: ett tänkt Svinö, som befinner sig nära Sommarön, skulle enligt anvisningarna heta Svinö, Sommarön i preciserad form, medan normal namnbildningssed rekommenderar genitivbestämningar av typen Sommaröns Svinö. Även den senare konstruktionen stämmer överens med Kommunförbundets rekommendationer och kan ur praktisk synvinkel betraktas som den bästa lösningen.
Utgångspunkter
I namn- och stadsplaneringen bör man skilja på kartor som har publicerats av olika myndigheter, samt på olika namnanvändningssituationer. Ortnamnen på Lantmäteriverkets grundkartor har granskats av namnexperter, och dessa namn används även på guidekartorna. Namnen på grundkartorna faller inte inom ramen för stadsplaneringen eftersom namnplaneringen i städerna och kommunerna gäller adressnamn. När man använder namn i t.ex. rapporter och utredningar bör man därför hålla de namn som ges på kartorna åtskilda från adressnamn och andra planenamn.
Detta innebär t.ex. att ett traditionellt önamn som Björkholmen bevaras i sin ursprungliga form, även om det i närheten finns en annan Björkholmen. Däremot kan adressnamnet, om det behövs, kompletteras med ett preciserande namn, vilket man gjort med t.ex. Sökö udds Björkholmen i Esbo.
På grundkartan införs inga adressnamn (väg- och gatunamn), utan öns namn bevaras i oförändrat skick. Detta gäller också naturnamnen på städernas och kommunernas guidekartor. Däremot kan guidekartorna kompletteras med adressnamn, dock skrivna med annat typsnitt så att de skiljer sig från naturnamnen.
Svenska och finska namnvården vid Institutet för de inhemska språken har i samarbete med namnplanerare vid Helsingfors stad och Esbo stad sammanställt följande rekommendation. Syftet med rekommendationen är att åstadkomma ett så enhetligt system som möjligt kring adressnamnen, och den kan också tillämpas i situationer då samma namn förekommer på tre eller flera platser.
Att skilja på platser med samma namn i stadsplanering och i adressystem
1. Namn på grund- och guidekartor
Huvudprincipen är att traditionella ortnamn bevaras i sin ursprungliga form; namnen på grundoch guidekartorna ändras inte. Guidekartorna kompletteras med nya adressnamn.
2. Adressnamn
I allmänhet kan ett traditionellt ortnamn (t.ex. ett namn på en ö) fungera som adressnamn i sig. Om identiska ortnamn vållar problem kan adressnamnet skapas genom att ett av namnen preciseras.
3. Att precisera adressnamn
Som preciserande bestämning kan man använda ett bynamn, ett sjönamn eller ett annat namn som avser ett närbeläget större område, t.ex. Nagu Berghamn, Hästö Busö Enbart identiska namn preciseras. Om namnen är identiska på svenska, men inte på finska, preciseras bara det svenska adressnamnet (och tvärtom), vilket kan illustreras med följande exempel från Helsingfors: Kalvholmen – Vasikkaluoto (i stadsdelen Vårdö) och Kalvholmen – Vasikkasaari (i stadsdelen Sveaborg) > adressnamnen Vårdö Kalvholmen – Vasikkaluoto och Kalvholmen – Vasikkasaari.
Som identiska namn betraktas dels namn som är så lika att de försvårar namnbruket, dels namntyper som är svåra att skilja från varandra. Hit hör t.ex. obestämd och bestämd form hos svenska namn, t.ex. Granholm och Granholmen, och singulara och plurala namn, t.ex. Muurahaissaari och Muurahaissaaret.
4. Antalet preciserade namn
Antalet preciserade namn ska vara så litet som möjligt.
När två orter har samma namn räcker det vanligen att det ena namnet preciseras.
I allmänhet ges bara det underordnade namnet en preciserande bestämning (önamnet Kalvholmen > adressnamnet Vårdö Kalvholmen) medan det överordnade namnet förblir oförändrat också som adressnamn (önamnet Kalvholmen > adressnamnet Kalvholmen).
Om ett namn ska definieras som över- eller underordnat avgörs från fall till fall, t.ex. utifrån följande kriterier: välkändhet, storlek, fast bosättning, invånarantal.
I vissa speciella fall kan det finnas orsak att precisera bägge adressnamnen för två orter med samma namn.
5. Namn som märks ut på guidekartan
Ett preciserande namn som getts som adressnamn märks ut på guidekartan. Adressnamnet ska visas med ett typsnitt som gör att det tydligt skiljer sig från det traditionella ortnamnet.
6. Utöver adressnamn
I t.ex. beskrivningar av detaljplaner är det också möjligt att skilja på platser med samma namn med en tillfälligt preciserande bestämning. Ett sådant namn kan bildas enligt samma principer som ett preciserat adressnamn. Namnet får dock inte officiell status och märks inte ut på kartor, såvida det inte bekräftas som ett adressnamn eller som ett egentligt namn i detaljplanen.
7. Samarbete med sakkunniga
Vid planering och språkgranskning av adressnamn och namn i detaljplaner kan man be om råd av sakkunniga vid Institutet för de inhemska språken.
På guidekartan anges förutom namnet på ön, Björkholmen, det preciserade adressnamnet Sökö udds Björkholmen. (Esbo guidekarta © Esbo stad)
Översättning: Maria Rönnbacka.