I Svenska skrivregler försöker Språkrådet ge svar på de flesta skrivtekniska frågor en skribent kan tänkas ha, t.ex. om kommatering och val av stor och liten bokstav. Den första upplagan kom 1947, och sedan början av 1990-talet har boken kommit ut med cirka 8–9 års mellanrum. Våren 2017 är det återigen dags för en ny upplaga. Den här artikeln presenterar nyheterna i den.
För varje ny upplaga har boken svällt en del. Cirka 35 sidor har tillkommit sedan förra upplagan, mest för att några kapitel blivit fylligare och tar upp fler skrivtekniska detaljer. Det har även tillkommit ett nytt kapitel om hantering av engelska ord, uttryck och texter i svenska sammanhang (men även råd om hur svenska namn ska hanteras i engelskan).
Normkritisk språkvård sätter spår
Den stora förändringen i boken gäller dock det redaktionella arbetet. Som ett led i att öka vetenskapligheten i rådgivningen har vi stämt av en hel del av de mer problematiska råden mot bruket genom en rad olika miniundersökningar: Vilka datumformat är vanligast i dokumenthuvud respektive löptext, i Sverige och i andra länder? Hur skrivs namninitialer i olika språk (H.C., H. C., HC eller H C Andersen)? Hur ofta skrivs solen och jorden med stor bokstav i dagens texter? Används tankstreck för avbruten replik i svensk skönlitteratur? osv. Vi har även jämfört råden mot dem i andra skrivregelssamlingar, även för språk som danska, norska, engelska, franska och tyska. Samtidigt är skrivråden något mer deskriptivt grundade: de formuleras oftare som ”x är vanligt i bruket” och lite mindre ofta som ”man bör skriva x”. De ”bör” som finns har vi också försökt motivera bättre, och då mer utifrån att ett skrivsätt är t.ex. funktionellt eller otydligt snarare än korrekt eller olämpligt.
De ”bör” som finns har vi också försökt motivera bättre, och då mer utifrån att ett skrivsätt är t.ex. funktionellt eller otydligt snarare än korrekt eller olämpligt.
Den här kursändringen handlar förstås om den mer demokratiska språksyn som utvecklats i samhället de senaste två decennierna, där språkbruket som norm vinner mark över den traditionella språkvårdens auktoritet. Ska språkvården ha fortsatt legitimitet kräver det välgrundade rekommendationer som avspeglar både mångfald och förändringar i språkbruket.
Sen handlar självfallet inte allt om bruket, även andra principer måste ofta vägas in, i synnerhet när bruket är alltför mångfacetterat. För ett så svårt område som stor och liten bokstav kan det t.ex. vara viktigare med pedagogiska regler som utgår från vad som är namn och inte än att avspegla ett osäkert bruk: även om en sammansättning med ett namn i sig inte utgör ett namn, är det enklast att skriva alla sammansättningar med namn med stor bokstav (Gotlandsbolaget, som är ett namn, men också Gotlandsfärja, som inte är ett namn). Och ibland tillåts logik och ordning styra för att det ska bli mer konsekvens i systemet: namninitialer skrivs både i bruket och i skrivhandledningar ofta som avbrytningar med punkter (G.W.), men eftersom de i grunden beter sig som initialförkortningar råder vi nu i första hand att skriva dem så, utan punkter (GW).
Främmande ord och namn
I flera av de kapitel som byggts ut kan man se ett tydligt tema: hantering av främmande ord och namn. I stavningskapitlet står det t.ex. fylligare om stavning av främmande ortnamn (Plze? eller Pilsen, Rocky Mountains eller Klippiga bergen?), även om finska respektive svenska namn i Finland. Både stavnings- och böjningskapitlet ger mer vägledning i hanteringen av lånord, inte minst om engelsk s-plural (thrillers, thrillrar eller rysare?). Kapitlet om främmande tecken förklarar nu mer om hanteringen av arabiska ort- och personnamn, med en särskild translittereringstabell för arabiska tecken, och serbisk-makedonsk kyrilliska har fått ett eget translittereringsschema särskiljt från ryska, ukrainska, vitryska och bulgariska. Dessutom har råden om sortering byggts ut för att omfatta också asiatiska och arabiska personnamn (Tu Youyou eller Youyou Tu?).
Men även andra kapitel har nyanserats eller byggts ut. Här följer några exempel:
- Avsnittet om webbtext handlar mer om webbtillgänglighet, t.ex. om rubrikkodning och utformning av länktexter. Men också om skrivande i sociala medier.
- I källhanteringskapitlet ges nu betydligt mer detaljerade råd om källhänvisningar och källförteckningar, t.ex. om verk utan årtal och om huruvida utgivningsort bör sättas ut eller inte.
- Det som i avstavningskapitlet tidigare kallats enkonsonantsprincipen bygger egentligen på indelning i stavelser, varför den döpts om till stavelseprincipen. Det har gett en naturligare presentation av avstavning efter olika slags stavelsegränser; tidigare förklarades dessa fall snarast som undantag till enkonsonantsprincipen.
- I kapitlet Ett ord eller flera ges mer nyanserade råd om foge-s i sammansättningar, både om foge-s:ets funktion (som genitivrest, ordbildningsmarkör, uttalslättnad osv.) och om olika osäkra fall (kolgruvearbetare eller kolgruvsarbetare, stamcellterapi eller stamcellsterapi, skrivregelsamling eller skrivregelssamling?). Råden om när man skriver isär (allt mer) och ihop (alltmer) är vidare inte längre så baserade på uttal som på uttrycks etableringsgrad och fasthet – och på bruket.
- Den 1 juli 2017 får Sverige en ny lag om personnamn där dubbla efternamn återigen blir tillåtna och s.k. mellannamn fasas ut. Sorteringskapitlets råd för sortering av dubbelnamn har anpassats enligt detta. Även råden om sortering av flerordsuttryck efter ord- eller bokstavsprincipen har modifierats, och stämts av gentemot Kungliga bibliotekets konventioner.
Vilka råd har ändrats?
Få råd har ändrats i grunden, och det är så det ska vara – skrivregelskonventioner ska vara stabila över tid. Här följer några fall där råden i viss mån har ändrats:
Skrivregelskonventioner ska vara stabila över tid.
- För stor och liten bokstav i avdelningsbenämningar (Informationsenheten eller informationsenheten?), förvaltningsorgan (Miljökontoret eller miljökontoret?) och liknande gråzonsfall råder vi i den nya upplagan i högre grad till stor bokstav vid osäkra bedömningar.
- Vissa förkortningar som tidigare ofta behandlats som avbrytningar – trots att de består av initialbokstäver – öppnar vi nu mer för att hantera som initialförkortningar, som i bg för bankgiro och vt för vårtermin (se även rådet om namninitialer ovan).
- Datumformatet 2017-05-11 accepteras mer och likställs med andra format (11/5 2017, 11.5.2017), helt enkelt för att det blivit så mycket vanligare i det svenska bruket det senaste decenniet.
Inte bara en bok
Redan upplagan år 2000 gavs ut som e-bok, och den nya upplagan kommer senare att finnas i olika elektroniska format (i skrivande stund är den elektroniska utgivningen inte helt fastställd). Det finns även planer på en lättläst kortversion av skrivreglerna på cirka 30–40 sidor, där målgruppen är både skolelever och personer med svenska som andraspråk – och alla som bara snabbt vill ha det viktigaste ur skrivreglerna. En sådan bok, som även är tänkt att ges ut som gratis-pdf, kommer dock tidigast 2018 eller 2019.
Det finns planer på en lättläst kortversion av skrivreglerna på cirka 30–40 sidor.
I framtiden skulle vi dessutom gärna se att skrivreglerna gjordes tillgängliga i nya kanaler och format, inte minst som en hypertextresurs där användaren kan välja typ av råd: korta och mer normerande råd på nivå ett, den mer nyanserade grundversionen av Svenska skrivregler på nivå två och en fördjupningsversion på nivå tre, med både mer utredande texter och fler specialfall som inte får plats i dagens bokversion.
Men först får vi alltså avnjuta den gamla trotjänaren Svenska skrivregler i vanlig bokform. Den kommer att släppas i bokhandeln under maj månad.