Italienskspråkiga studenter i Sydtyrolen är mer motiverade att läsa tyska än de finskspråkiga nylänningarna är att läsa svenska. Orsakerna till detta har bland annat att göra med språkkraven inom den offentliga sektorn; större språkkrav skapar starkare motivation. Den så kallade etnolingvistiska vitaliteten hos den språkliga minoriteten är av största betydelse, samt den livskraft minoritetsspråket uppskattas ha i framtiden. Artikeln ger en inblick i hur tvåspråkigheten kommer att utvecklas i Nyland och Sydtyrolen.
Många undersökningar har gjorts för att studera vilken roll motivation spelar i andraspråkinlärning. Den övervägande delen av dessa undersökningar har dock fokuserat på inlärning av engelska eller andra världsspråk. Hur talarna av majoritetsspråken i tvåspråkiga regioner är motiverade att lära sig sin regions andra språk, dvs. minoritetsspråken, har hittills varit ett mycket mindre utforskat problem, men detta är ett mycket lovande forskningsområde. Detsamma gäller även forskning kring hur samma individer är motiverade att lära sig olika språk.
Framgång och effektivitet i andraspråksinlärning såväl som kunskapsnivå i det andra språket beror på två faktorer: språkbegåvning som naturligt anlag och motivation. Eftersom språkbegåvning är en inneboende förmåga kan språkkunskapen påverkas enbart av motivationen.
I den här artikeln visar vi att finskspråkiga gymnasieelever i Nyland är mindre motiverade att lära sig svenska än vad italienskspråkiga gymnasieelever i Sydtyrolen är motiverade att lära sig tyska. Vi visar också på vad detta kan bero.
Teoretisk bakgrund
Forskningen integrerar två teorier, nämligen etnolingvistisk vitalitet (Giles et al. 1977) och den sociopedagogiska modellen för andraspråksinlärning (socioeducational model of second language learning, Gardner 1985, 2006).
Den etnolingvistiska vitaliteten erbjuder ett konceptuellt redskap för analys av sociostrukturella variabler som påverkar språkens stryka i tvåspråkiga miljöer. Ju större vitalitet en etnolingvistisk grupp har, desto mer sannolikt är det att gruppen överlever och mår bra som en kollektiv enhet i en tvåspråkig kontext. En språkgrupps etnolingvistiska vitalitet bygger på tre dimensioner: statusmässiga faktorer, demografiska faktorer och institutionellt stöd för språket.
Den sociopedagogiska modellen för andraspråksinlärning analyserar olika dimensioner av språkinlärningen som inriktning, motivation, gruppspecifika attityder, attityder till inlärningssituationen samt vissa generaliserade attityder i andraspråkinlärning. Modellen skiljer på två typer av motivation:
1) instrumentell motivation, som uppstår när studenten har praktiska mål med andraspråkinlärning (t.ex. uppnå social eller ekonomisk belöning, bättre jobb osv.)
2) integrativ motivation, då eleven vill integreras i andraspråkskulturen och identifiera sig med talarna av det andra språket.
Material och metoder
Enkätmaterialet insamlades 2009 bland studerande i finskspråkiga gymnasier i Lojo, Kyrkslätt, Borgå och Raseborg samt i italienskspråkiga gymnasier i Bozen (Bolzano), Meran (Merano) och Brixen (Bressanone). Studerande från tvåspråkiga hem utelämnades från analysen. Sammanlagt 231 finskspråkiga och 163 italienskspråkiga elever besvarade enkäten.
Studien använder sig av fyra olika mått på motivationsattityderna. Lokal vitalitet baserar sig på kommunens demografi samt antal kontakter med det andra språket; kommunerna grupperades i tre kategorier efter hur stor andel minoritetsspråket utgjorde av befolkningen (1–25 %, 26–50 %, 51–75 %). För variabeln framtidsvitalitet ombads respondenterna uppskatta vilken livskraft minoritetsspråket kommer ha i framtiden. Interpersonell kontakt via det egna sociokulturella nätverket med det andra språket och medierad kontakt med det andra språket mättes med en femgradig skala från ”enbart på minoritetsspråket” till ”enbart till majoritetsspråket”.
Svenskans och tyskans vitalitet
Svenskan i Nyland kan anses vara stark vad gäller status och institutionellt stöd, men demografiskt betydligt svagare eftersom den finlandssvenska befolkningen kontinuerligt har minskat i både absoluta och relativa termer från 1940-talet. År 1940 utgjorde de svenskspråkiga nästan 10 % av Finlands hela befolkning med ett absolut tal på 354 000 i dag är 290 000 personer registrerade med svenska som modersmål, vilket betyder att den svenska språkgruppens andel är ca 5,4 % i landet.
Enbart 4 % av respondenterna anser att svenskan i framtiden blir starkare i regionen än i dag, samtidigt som 52 % av dem uppskattar att språket blir svagare i framtiden (se diagram 1). Var tionde student använder också svenska med sina vänner och en fjärdedel av studenterna använder medier dagligen också på svenska.
Diagram 1. Uppskattad framtidsvitalitet för andraspråket.
Etnolingvistiskt kan den tyskspråkiga minoriteten i Sydtyrolen anses vara mycket vital med avseende på alla tre dimensioner: demografi, status och institutionellt stöd. I dag är cirka 70 % av befolkningen i Sydtyrolen tysktalande. Den tyska språkgemenskapen är en av de få minoritetsgrupper i Europa som ständigt växer i antal: medan det fanns 224 000 tyskspråkiga i området år 1910, uppgick antalet år 2001 till 296 000. I regionen har både italienska och tyska officiell status och samma rättigheter. Språklig jämlikhet säkerställs också genom två speciella föreskrifter. En av dessa är principen om etniska gränser: jobb i den offentliga sfären, allmännyttiga bostäder (sociala bostäder), samt bidrag till kultur och idrott är indelade enligt språkgruppers andel av befolkningen i kommunerna. Enligt den andra specialförordningen är kunskaper i båda språken obligatoriska i den offentliga sfären, och det är också obligatoriskt att avlägga en språkexamen för att inneha positioner inom den. Tyska stöds också av starka formella och informella institutionella nätverk.
57 % av respondenterna tycker att tyskans position förblir lika stark i framtiden som i dag, medan 31 % anser att språket kommer att vara viktigare i framtiden än i dag. En fjärdedel av studenterna har kontakt med tyskspråkiga kamrater, och 37 % av studenterna använder medierna också på tyska dagligdags.
Attityder i Nyland och Sydtyrolen
Diagram 2 representerar motivationsattityder i de två regionerna (ju längre från mittpunkten desto positivare attityd). De italienskspråkiga studenterna i Sydtyrolen är mer motiverade att läsa tyska än de finskspråkiga nylänningarna är att läsa svenska. Kännetecknande i båda regionerna är att den instrumentella attityden är starkare än den integrativa, samt att attityden gentemot språkminoriteten och språkgruppen som talar samma språk som språkmajoriteten i ett annat land (dvs. svenskar och tyska) är mycket lika. Skillnaderna mellan regionerna ligger mest i att de finskspråkiga studenterna har större intresse för främmande språk i allmänhet än för svenskan, medan de tyskspråkiga är mer intresserade av tyskan än av andra främmande språk; det är synnerligen märkvärdigt att det svaga intresset för svenska bland finskspråkiga i Nyland kontrasterar mot det starka intresset för tyska bland italienskspråkiga i Sydtyrolen. Ännu mer dramatisk är skillnaden mellan regionerna när det gäller attityden till engelska kontra andraspråket: samtidigt som italienskspråkiga i Sydtyrolen tycker att tyska är mycket viktigare än engelska, anser finskspråkiga i Nyland engelska vara mycket mer väsentligt än det svenska språket.
Diagram 2. Motivationsattityder i Nyland och Sydtyrolen.
Tabellen på sidan 7 inkluderar data gällande kontexten för motivationsattityderna. Som man kan se är andraspråkets uppskattade framtidsvitalitet mest relaterad till attityderna. Något överraskande är interpersonell kontakt med andraspråket mindre viktig i båda regionerna. I Nyland är medierad kontakt med det andra språket en lika viktig faktor som framtidsvitalitet, medan medieanvändningen är mindre central i Sydtyrolen. Å andra sidan kan man också observera att den lokala vitaliteten i Sydtyrolen oftare är i samband med motivationsattityderna än i Nyland; med andra ord påverkar den andra språkgruppens andel i Nyland attityderna mycket mindre än i Sydtyrolen.
Tabell 1. Kontext för motivationen.
Vad är orsaken till skillnaderna?
Även om motivation och språkkompetens inte är samma sak är motivationen en betydelsefull faktor då man undersöker andraspråksinlärning. Den här lilla studien ger på detta sätt en viktig inblick i tvåspråkighetens utveckling i två regioner.
Trots att forskare ofta pekar på dåliga kunskaper i tyska bland italienskspråkiga i Sydtyrolen visar dessa resultat att de italienskspråkiga studenterna är mer motiverade att läsa tyska än de finskspråkiga nylänningarna att läsa svenska. Avvikelsen i attityderna mellan de två regionerna kan sannolikt kopplas till tre orsaker.
För det första finns det i Nyland och Sydtyrolen stora skillnader när det gäller språkkraven i den offentliga sektorn och detta inverkar förmodligen på hur man uppskattar praktiska språkkunskaperna i det andra språket; större språkkrav i andraspråket verkar skapa starkare motivation hos studerande. För det andra verkar medier spela en viktig roll i utveckling av attityderna: eftersom både de tyska och de italienska TV-kanalerna dubbar de engelskspråkiga filmerna, har man i Sydtyrolen inte en vardaglig kontakt med det engelska språket och anser det vara mycket mindre betydelsefullt än nylänningarna som har en ständig kontakt med engelskan via TV. Slutligen är tyska ett stort språk med ca etthundra miljoner talare och är i flera länder officiellt språk som kraftigt kan öka sitt värde även bland italienskspråkiga i Sydtyrolen.
Språkminoriteternas etnolingvistiska vitalitet verkar i hög grad inverka på attityderna. Samtidigt är det klart att den uppskattade framtidsvitaliteten är mer utslagsgivande än den nuvarande lokala vitaliteten. Kontakt med andraspråket via medier visade sig mer relaterad till motivationsattityderna än via det egna sociokulturella nätverket.
Fast den här pilotstudien betraktade andraspråkinlärningen ur ett individuellt perspektiv är det också fråga om hur språkundervisningen fungerar i de två regionerna: i vilken utsträckning den gör andraspråket attraktivt och i vilken utsträckning den bidrar till framgången i andraspråket. Även om den här studien är liten, är de empiriska observationerna märkliga. Dock bör forskningen utvidgas och resultaten måste bekräftas av större undersökningar.
Litteratur
Civegna, K. (2004) Zweitsprachunterricht an Südtiroler Schulen – Unter besonderer Berücksichtigung der Schulen mit italienischer Unterrichtssprache. In Krechel, Hans (szerk.) Mehrsprachiger Fachunterricht in Ländern Europas. (pp. 109–118). Tübingen: Günter Narr Verlag.
Gardner, R.C. (1985) Social Psychology and Second Language Learning: The role of attitudes and motivation. London: Edward Arnold.
Gardner, Robert C. (2006) The socio-educational model of Second Language Acquisition. A research paradigm, 237–260, In: EUROSLA Yearbook
Garotti, Federica Ricci (2008) Warum so wenige Kompetenzen nach so vielen Jahren Deutsch? Der Fall “Deutsch als Nachbarsprache” in der Provinz Trento/Trient: Chance oder Problem? Zeitschrift für Interkulturellen Fremdsprachenunterricht 13(1), 1–17
Giles, H. & Bourhis, R.Y. & Taylor, D.M. (1977) Towards a Theory of language in ethnic group relations. In H. Giles (Ed.) Language Ethnicity and Intergroup Relations. 307–348 London: Academic Press
Paladino, M.; Rauzi, M.; Vaes, J.; Cadinu, M. & Forer, D. (2009) Second language competence in the Italian-speaking Population of Alto Adige/Südtirol (Evidence for linguistic stereotype threat). Journal of Language and Social Psychology, 28(3), 222–243.