Två av Svenska avdelningens medarbetare på Institutet för de inhemska språken har nyligen disputerat i nordiska språk vid Helsingfors universitet. Svenska avdelningens namnvårdare Leila Mattfolk disputerade den 7 december 2011 på avhandlingen ”Finlandssvenska attityder till och åsikter om modern språkpåverkan”. Opponent var professor Catharina Nyström Höög (Högskolan Dalarna) och kustos professor Hanna Lehti-Eklund.
Mattfolks avhandling beskriver och analyserar finlandssvenskars attityder till modern språkpåverkan; vi säger att vi ogillar engelska lånord medan vi de facto gillar dem. Studien gör en åtskillnad mellan explicit uttryckta åsikter och implicita och mer undermedvetna attityder. Resultaten i de kvantitativa delarna av studierna visar att de åsikter vi uttrycker går att binda till det explicita i språket. Men studien visar också att man kan hitta undermedvetna attityder till språkpåverkan som folk inte själva vet om att de använder sig av i sitt dagliga liv när de fattar beslut. Diskursanalysen visar att det i viss mån är undermedvetna signaler man kan läsa mellan raderna av det som uttrycks, men studien visar också att signalerna uppstår till följd av samtalspartnern, situationen, normen och samhället.
Leila Mattfolk presenterade sin pågående forskning i Språkbruk 3/2006. Hennes avhandling finns också tillgänglig via e-thesis: http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-10-7370-0(avautuu uuteen ikkunaan, siirryt toiseen palveluun).
Språkvårdaren Charlotta af Hällström-Reijonen disputerade den 3 februari 2012 på avhandlingen är ”Finlandismer och språkvård från 1800-talet till i dag”. På s. 19–21(avautuu uuteen ikkunaan) kan du läsa en artikel om finlandismer som baserar sig på ett avsnitt i avhandlingen. Avhandlingens syfte var att undersöka användningen av finlandismer över tid, synen på finlandismer från mitten av 1800-talet till i dag samt språkvårdens inverkan på bruket av finlandismer. Avhandlingen visar att även om tilltron till den finlandssvenska språkvården har varit stor, särskilt under mellankrigstiden efter att Hugo Bergroths Finlandssvenska (1917) hade utkommit, så har språkvården ändå nått förhållandevis anspråkslösa resultat i fråga om motarbetandet av finlandismerna. Mest etablerade är finlandismer som kännetecknas av att de är stilistiskt neutrala, verkar helt svenska men trots det har stöd i finskan, och har en förskjuten betydelse i förhållande till standardsvenskan.
Olle Josephson från Stockholms universitet var opponent och kustos professor Jan-Ola Östman. Också af Hällström-Reijonens avhandling finns tillgänglig på nätet på adressen http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-10-7598-8(avautuu uuteen ikkunaan, siirryt toiseen palveluun). Avhandlingen kan därtill köpas från Finska, finskugriska och nordiska institutionen vid Helsingfors universitet för 20 euro (nordica-kansli@helsinki.fi).