Substantivet boende och olika sammansättningar på -boende har förekommit flitigt i texter av olika slag under den senaste tiden. Det skrivs mycket om fritidsboende och permanentboende, om gruppboende och andrahandsboende, om övergångsboende och skärgårdsboende. Också särskilda boendeformer för äldre, s.k. seniorboende eller äldreboende har varit aktuella.

Ordet boende har visat sig vara en aning knepigt både för läsare och för skribenter. Problemen beror bland annat på att ordet kan användas i två olika betydelser, dvs. dels om personer och dels om ’det att bo’. Exempelvis kan orden  fritidsboende och permanentboende betyda antingen det ena eller det andra. I de allra flesta fall framgår det av sammanhanget vilket som avses, men ibland kan det hända att läsaren måste anstränga sig en smula. Vid vissa sammansättningar kan dubbel­tydigheten undvikas genom särskrivning, såsom i fallet permanentboende/permanent boende (jfr tillfälligt boende).

Det andra problemet sammanhänger med att man här hos oss ibland inte riktigt tycks känna till ordet boende. I stället använder man invånare överallt där finskan skriver asukas. Invånare bör man emellertid använda bara då man talar om invånarna i ett land, en stad eller ett bostadsområde – t.ex. antalet röstberättigade invånare i en kommun. De som bor i ett hus kallas däremot  (de) boende. Här bör väl också nämnas att parkeringssystemet i Helsingfors kallas boendeparkering (fi. asukaspysäköinti), inte ”invånarparkering”.

Ibland dyker orden ”beboare” och ”boare” upp i texter som handlar om boende och bostäder. Observera att ingetdera ordet finns i svenskan trots att man ibland träffar på dem i finlandssvenska texter. Adjektivet beboelig, med betydelsen ’möjlig att bebo’, är däremot helt korrekt.

När ord eller ordleder blir produktiva händer det förstås också att de används i situationer där de inte hör hemma. Som exempel kan nämnas det nya systemet med  bostadsrättslägenheter (fi. asumisoikeushuoneisto) som på vissa håll har översatts till ”boenderättslägenhet”. Samma typ av  översättningsproblem har vi också i fråga om omistusasunto, som alltför ofta blir ”ägobostad” i stället för det korrekta ägarbostad.