Bibliotekens språkbärande roll kan kanske inte explicit påvisas, men av tradition har biblioteken haft en central uppgift i kunskapsförmedling, där språket spelar en avgörande roll. Det gäller kanske speciellt biblioteksnäten i dag­ens Svenskfinland.

Biblioteken inom det svenska Finland kan delas in i forskningsbibliotek, ofta förlagda till högskolor och universitet, biblioteken vid yrkeshögskolorna, specialbibliotek vid vetenskapliga institutioner och folkbibliotek i kommuner och städer.

Åbo Akademis bibliotek har en särställning som det finlandssvenska nationalbiblioteket med uppgift att bl.a. dokumentera svenska publikationer utgivna i Finland inom ramen för nationalbibliografin. Andra viktiga forskningsbibliotek inom sina vetenskapliga discipliner är Svenska handelshögskolans bibliotek och Åbo Akademis bibliotek i Vasa inom universitetsbiblioteket Tritonia. De svenska yrkeshögskolebiblioteken i Helsingfors, Vasa och Ekenäs har en given uppgift att tillhandahålla svenskt studiematerial inom sina utbildningsområden. Bland svenska specialbibliotek kan t.ex. Donnerska biblioteket vid Åbo Akademi nämnas.

Den största svenska kundkretsen har ändå folkbiblioteken i de svenska och tvåspråkiga kommunerna i Finland. Kommun- och stadsbiblioteken i Svenskfinland har därmed också en viktig roll att förmedla svensk litteratur och information.

Bestånd och tillgänglighet

Folkbiblioteken är en naturlig utgångspunkt för att söka svensk litteratur och information om böcker och författare. Dessutom finns ett brett utbud av facklitteratur på svenska i olika ämnen.

De finlandssvenska folkbiblioteken verkar inom ramen för den lokala kommunen. Men redan i slutet av 80-talet gick de finlandssvenska folkbiblioteken in för regionala kommunövergripande bibliotekssystem, som kom att utgöra basen för de finlandssvenska biblioteksnätverk vi har i dag. I mitten av 90-talet lades bibliotekskatalogerna i de regionala biblioteksnätverken med stöd av projektet ”Informationssamhället Finland” ut på webben. Det innebär att man kan avsöka flera kommuners bokbestånd på samma gång, och att böckerna transporteras snabbare från ett bibliotek till ett annat inom regionen. I praktiken betyder det att biblioteken i princip kan fördela inköp och utlåning av material och att samlingarna är enkla att överskåda med tanke på fjärrlån inom Svenskfinland. Material på forsknings- och specialbibliotek kan också distribueras som fjärrlån via folkbiblioteken.

De flesta finlandssvenska biblioteksnätverk har också regionala tidningsförteckningar, i många fall med länkar till svenska webbupplagor. Många nätverk upprätthåller också biografiska förteckningar över lokala och regionala svenska författare.

Läsfrämjande

Barnbiblioteksverksamheten är essentiell för att skapa och understödja en tidig läsvana. Inom den finlandssvenska bibliotekssektorn har olika projekt pågått för att locka unga att läsa svensk litteratur.

I Nykarleby genomfördes ett samarbete mellan representanter för barnrådgivning, daghem, förskola, skola och bibliotek enligt den s.k. Markarydmodellen i början av 2000-talet. I Ekenäs genomfördes projektet Bokeken inom ramen för det nationella programmet Bokäventyr 2001. På Kimitoön samarbetade kommunbiblioteken kring projektet Bokprat 2004.

De svenska skolorna är givetvis en viktig samarbetspartner i läsfrämjande projekt riktade till barn och unga. Finlands svenska biblioteksförening startade i samarbete med Utbildningsstyrelsen projektet Bittis för ett par år sedan. Målsättningen är att utveckla skolbiblioteken och intensifiera samarbetet mellan finlandssvenska skolor och bibliotek i litteraturfrämjande syfte.

Klassifikationssystem och ämnesordsregister

Samlingarna på folkbiblioteken är uppställda enligt ett klassifikationssystem som följer den s.k. decimalklassificeringen KAB (Klassifikations­system för allmänna bibliotek). Systemet utgör i sin svenska översättning en gedigen beskrivning över indelning och aspekter på alla de ämnen som kan tänkas ingå i bibliotekens bestånd. Helsingfors stadsbibliotek tillämpar en separat version (HSKS). Bägge klassifikationssystemen finns numera som databaser på webben.

Tesaurusen Allärs (Allmänt ämnesordsregister) är en svensk översättning av Yleinen suomalainen asiasanasto YSA, som produceras vid Helsingfors universitetsbibliotek – Nationalbiblio­teket. Tesaurusen används på nationell nivå för innehållsbeskrivning av dokument enligt en bunden vokabulär, både på bibliotek och på andra dokumenterande institutioner.  Den svenska versionen utkom i tryck 1995 på initiativ av Finlands svenska biblioteksförening. Allärs omfattade då ca 18 000 termer, som språkgranskades vid Svenska avdelningen vid Forskningscentralen för de inhemska språken. Allärs finns i dag i en utökad webbversion inom Nationalbibliotekets webb­tesaurus Vesa. En specialversion för skönlitteratur har också kommit ut under namnet Bella. Svenska Allärs upprätthålls numera av Åbo Akademis bibliotek.

Ämnesordsregistret Allärs och registret till KAB samt Helsingfors stadsbiblioteks klassifikationssystem utgör grunden för adekvata sökuppslag i form av allmängiltiga svenska termer anpassade till finlandssvensk informationsförsörjning.

Svensk informationstjänst på webben

Förutom att tillhandahålla litteratur har biblioteken traditionellt en viktig roll som informationsförsörjare genom sina referenstjänster. I Finland har biblioteken sedan slutet av 90-talet befäst sin roll som moderna informationsaktörer genom att lägga ut sin referensverksamhet i form av samordnade informationstjänster på webben.

Biblioteken.fi är en enhet som svarar för de finländska (folk)bibliotekens webbtjänster på nationell nivå. Enheten finansieras av Undervisningsministeriet och administreras inom Helsingfors stadsbibliotek i dess egenskap av centralbibliotek för folkbiblioteken. Målsättningen är att sköta den nationella biblioteksportalen Biblio­teken.fi, koordinera bibliotekens webbtjänster samt att upprätthålla och utveckla gemensamma biblioteks- och informationstjänster på webben. Den svenska verksamheten vid Biblioteken.fi skall tillgodose finlandssvenska informationsbehov, beakta svenskt informationsutbud i hela landet och erbjuda en kanal för Finlandsrelaterad informationssökning i allmänsvenskt perspektiv. Projektet Finlands Bibliotek drivs parallellt med Biblioteken.fi för att koordinera verksamhet och planering för söktjänster inom de olika bibliotekssektorerna.

Biblioteken.fi upprätthåller olika tillämpningar av samsöktjänster för bibliotekskataloger. En av de populäraste är Söksam, där man kan göra samtidiga sökningar i finlandssvenska bibliotekskataloger enligt deras svenska innehållsbeskrivning.

Biblioteken.fi har också ett ämnesindex med kvalitetskontrollerade länkar. I Länkbiblioteket ingår kring 900 svenska webbplatser med svensk innehållsbeskrivning enligt en tillämpning av det internationella indexeringsformatet Dublin Core. Länkarna är uppställa enligt klassifikationssystemet KAB och kan bl.a. sökas enligt termer i Allärs. Meningen är att finlandssvenska bibliotek kontinuerligt bidrar med uppdatering och nyindexering.

Digital referenstjänst och chatt

Fråga bibliotekarien är en digital referenstjänst där man kan skicka in referensfrågor över webben och få svar på sin egen e-post inom tre arbetsdagar. Fråga bibliotekarien täcker geografiskt hela landet och ur svensk synpunkt är det viktigt att också svenska eller tvåspråkiga kommuner ingår. För tillfället deltar folkbiblioteken i Borgå, Helsingfors, Esbo, Kyrkslätt, Åbo, Mariehamn, Vasa och Karleby. Av specialbiblioteken deltar Riksdagsbiblioteket och Statistikbiblioteket. Ett sökbart arkiv över frågor och svar ingår.

Mariehamns stadsbibliotek deltar också som brobyggare i motsvarande tjänst Fråga biblioteket i Sverige.

En allt populärare form av referensarbete över webben är chattreferens. Med chattreferens avses en interaktiv referenstjänst i realtid baserad på chatteknik, som tillämpas för tvåvägskommunikation mellan anlitare och biblioteksanställda. Kunden kopplar upp sig på bibliotekets chattsida och kan skriva en fråga som får ett omedelbart svar. Här kan man bland annat fråga om hur man beställer böcker i bibliotekskatalogen, eller var man hittar litteratur om Svenskfinland på webben. Vissa chattreferensprogram stöder dessutom handledning med gemensam bläddring i webbfönster, s.k. co-browsing. Inom projektet Finlands Bibliotek kommer en nationell plattform för chattreferens att framställas i testsyfte under sommaren. I testverksamheten kring chattprojektet deltar 16 bibliotek innan den nationella chattreferensen tas i bruk i full omfattning. Stadsbiblioteket i Jakobstad har redan anmält sitt intresse. Erfarenheter från tvåspråkiga chattreferenser i Kanada tyder på att de mest kvalitativa resultaten nås då chatten upprätthålls genom två enspråkiga parallellkanaler. Det innebär att den nationella chattreferensen i Finland kommer att ha separata kanaler för finska och svenska frågor. Det förutsätter att fler finlandssvenska bibliotek deltar i chattjouren.

Samportalen

Projektet Finlands Bibliotek utvecklar en samsöktjänst för övergripande webbsökning. Den skall fungera som en kanal och plattform för bibliotekens informationstjänster och elektroniska betjäningstjänster samt för allmänna söktjänster. Alla inbegripna informationstjänster är fritt tillgängliga kvalitetstjänster. Samsöktjänsten utgör på så sätt ett komplement till Nationalbibliotekets sökportal Nelli. I regeringens program för informationssamhället beskrivs tjänsten som en ”gemensam nationell informationsportal för alla typer av bibliotek”.  Den svenska versionen går under arbetsnamnet Samportalen och lanseras i höst. Samportalen omfattar sökingångar till författare/personer, ämnesindex, sökmaskiner, regionala databaser och offentliga sektorn anpassade enligt allmänsvenska sökbehov.

Ordsökningen i Samportalen baserar sig på de 27 000 svenska termer som ingår i registret till Helsingfors stadsbiblioteks klassifikationssystem. Det speciella är att termerna inte enbart utnyttjas som ämnesord, utan också tillämpas för att klar­göra olika ämnesaspekter på sökordet. Aspekterna hänför sig till klassifikationssystemets hänvisningar till olika betydelser av uppslagsord. På det här sättet bildar ämnesorden s.k. ontologier enligt datatekniskt producerade betydelsesammanhang. Ändamålet är att underlätta övergripande svensk sökning genom att öppna den semantiska webben för anlitaren. Samportalens kombination av ämnesord och vidare aspekter är tillsvidare unik i bibliotekssammanhang.

Samportalen illustrerar väl bibliotekens insatser som kvalitetsaktör i informationssamhället. Bibliotekens roll för livslångt lärande och informationskompetens blir allt centralare. I verksamheten inbegrips naturligtvis också skyldigheten att tillgodose svenska informationsbehov i dag och i morgon. Samordnade svenska digitala referens- och informationstjänster kommer att vara ett tema på Finlands svenska biblioteksförenings årsmöte i augusti.

 

Referenser

Biblioteken.fi - http://www.biblioteken.fi
Projektet Finlands Bibliotek – http://www.biblioteken.fi/biblioteksbranschen/finlands_bibliotek/
Webb-KAB – http://ykl.kirjastot.fi/index.aspx?lang=SW
Webb-HSKS – http://hklj.kirjastot.fi/index.aspx?lang=sv
Allärs - http://vesa.lib.helsinki.fi/allars/
Projektet Bittis – http://www.edu.fi/svenska/page.asp?path=499,19696,26855,37545
Lupien, Pascal: Bilingual Virtual Reference: It’s Better Than Searching the Open Web. Computers in Libraries, Volume 24: number 5. May 2004
Suomalaiset semanttisen webin ontologiat (FinnONTO-projekti) – http://www.cs.helsinki.fi/group/seco/ontologies/index.fi.html
National Semantic Web Ontology Project in Finland (FinnONTO) – http://www.cs.helsinki.fi/group/seco/ontologies/index.en.html