Stora finsk-svenska ordboken (nedan SuRu) kom ut i bokform i maj 1997 och med ett nytryck hösten samma år. Som cd-romordbok kom materialet ut i december 1998. Efter det har ordboken getts ut som en webbordbok och som en intranetordbok som används inom koncernen SanomaWSOY. De elektroniska ordböckerna på olika underlag har använts av ett stort antal professionella språkbrukare.

I nummer 3/1998 av Språkbruk ingick en beskrivning av den första uppdateringen av ordboks­materialet. Resultatet av det arbetet var ca tusen nya artiklar som inte finns i boken från 1997 men kom med i cd-romordboken 1998. För det praktiska arbetet ansvarade då Eva Orava och Ilse Cantell.

I presentationen i Språkbruk beskrevs den gången också hur arbetet med materialet planerats fortsätta. En arbetsgrupp hade redan tillsatts och hösten 2001 startade den på allvar ett nytt upp­dateringsprojekt. Nina Martola och Ilse Cantell, som båda utöver huvudredaktören Birgitta Romppanen och Mats-Peter Sundström varit med i den ursprungliga ordboksredaktionen, utsågs att utföra det praktiska arbetet utgående från en gemensamt utarbetad arbetsplan. Arbetet och kostnaderna fördelades mellan Forskningscentralen för de inhemska språken (FCIS) och förlaget WSOY enligt samma principer som vid arbetet med den första upplagan.

Den andra uppdateringens innehållsliga fas blev färdig i slutet av år 2003. Resultatet blev ca 5 000 nya artiklar och ca 5 000 ändringar och rättelser i de befintliga artiklarna. Nu pågår en teknisk genomgång, kontrollen av att innehållet i möjligaste mån är konsekvent t.ex. då det gäller böjningsangivelser samt till sist en korrekturläsning av alla nya artiklar och alla ändringar som gjorts i materialet. Den nya boken kommer ut på hösten detta år och sedan blir det igen aktuellt med nya elektroniska versioner.

Uppdateringen av ordboksmaterialet bestod av tre ”delprojekt”. För det första ville vi gå igenom alla de kommentarer som flutit in sedan första upplagan kom ut och i samband med detta naturligtvis också alla våra egna anteckningar. FCIS gick ut med en begäran om kommentarer till deltagarna på Internet-postlistan för översättare, Hieroglyfus. En del professionella översättare har varit mycket aktiva och lagt stor möda på att hjälpa till med att åstadkomma en bra andra upplaga. För det andra ville arbetsgruppen koncentrerat gå igenom och införa aktuella termer på ett antal specialområden om vilka man visste att de genomgår stora och snabba förändringar. Sist men inte minst ville vi införa nyord i så stor utsträckning som möjligt.

Som ett resultat av det första delprojektet, dvs. kommentarinförandet, finns i det nya SuRu-manuset nu över 300 nya ordartiklar. 1 000 ändringar har gjorts i befintliga artiklar utgående från de insamlade kommentarerna. Här har alltså användarna varit en viktig granskargrupp. Här några exempel på nya uppslagsord från den här gruppen: allekirjoituspöytäkirja (signaturprotokoll), AMK-insinööri (ingenjör [YH]), asiakaslähtöinen i t.ex. asiakaslähtöinen palveluservice som utgår från kundens behov (önskemål, perspektiv); kund­inriktad service; kundnära service; service på kund­ernas villkor, elatussuhde (ekonomisk försörjningskvot), hedelmöityshoito (fertilitetsbehandling; barnlöshetsbehandling; behandling av ofrivillig barnlöshet), henkilöstövuokraus (personaluthyrning), huoltosuhde ([demografisk] försörjningskvot), kierrätyspolttoaine(returbränsle).

Det andra delprojektet, specialområdesgenomgången, omfattade några områden som fick en massiv genomgång och några områden där vi koncentrerade oss på en del av terminologin. Bland de områden som gåtts igenom mycket grundligt finns juridiken, medicinen, ekonomin, affärslivet och biologin och naturligtvis IT-branschen (både mobiltelefonin och terminologin som anknyter till datorer inklusive Internet). Mindre omfattande granskningar har gjorts t.ex. inom den militära terminologin (de nya benämningarna för försvarsgrenarna), idrottsterminologin, skogsvårdsterminologin och mjölkproduktsterminologin. På juridikens område har ca 400 nya ordartiklar införts, bl.a. alemmanasteinen (alemmanasteiset säädökset författningar på lägre nivå), alitäytäntöönpanija (lägre verkställande myndighet), asetuksenantovaltuus (bemyndigande att utfärda förordning), hallintokantelu (förvaltningsklagan), henkilökorttilaki (lagen om identiteskort), oikeusperusta (rättslig grund), työturvallisuusrikos (arbetarskyddsbrott). Genomgången av den medicinska terminologin gav inte fullt så många nya uppslagsord, dock ca 40 stycken, bl.a. aavekipu (fantomsmärta), anestesiologi (anestesiolog), esiintyvyys (prevalens), injektiokynä (injektionspenna), korvaushoito (substitutionsbehandling). Tack vare att Duodecims medicinska ordbok Lääketieteen termit i sin nyaste upplaga också har svenska termekvivalenter kunde den medicinska terminologin i SuRu granskas s.g.s. i sin helhet. Utöver de rätt få nya artiklarna gjordes ca 700 ändringar på detta område.

Det tredje delprojektet, dvs. nyorden, sköttes egentligen vid sidan om de två andra delprojekten. Nyord tillkommer ju numera språket just genom terminologin på olika specialområden. Terminologin inom områden som folk ofta råkar i kontakt med t.ex. i medierna blir allmänt språkgods, termerna ”avterminologiseras”. Allt som allt ingår i SuRu:s nya manus nu ca 5 000 ordartiklar som inte fanns i första upplagan. Av dessa är ca 1 000 sådana som tillkom under den första uppdateringen och något över 1 000 står ortnamnen för. Ortnamnen fanns tidigare som en bilaga i slutet av ordboken och upptäcktes inte av alla användare. Nu finns de med bland de andra ordartiklarna. Men ca 3 000 riktigt nya uppslagsord har nu tillkommit.

SuRu baserar sig på den enspråkiga finska ordboken Suomen kielen perussanakirja och urvalet av uppslagsorden styrdes i rätt hög grad av urvalet i den finska ordboken. Fördelen med detta var att man vid utarbetningen av den första upplagan kunde utgå från en färdig bas med omsorgsfullt valda och granskade uppslagsord. Nackdelen var att urvalet inte var gjort med tanke på kontrastiva behov. Då den första upplagan av SuRu bearbetades fanns ingen egentlig möjlighet att samla in egna uppslagsord. Däremot infördes redan då ett stort antal nya exempelfraser med tanke på översättningssvårigheter. Samma tanke förde också till att en hel del exempel ur Suomen kielen perussanakirja inte kom med i SuRu. Den här gången har nyorden inte samlats i samarbete med redaktionen för Suomen kielen perussanakirja. Fördelen med det egna insamlandet inom SuRu-arbetsgruppen är att urvalet alltid styrs av frågan ”vad är detta på svenska”.

Vi ser fram emot en ny SuRu på hösten. Vi hoppas att den ryms i ett band i och med en ny mindre platskrävande typografi. På finska kommer ordboken nu att heta Suomi-ruotsi-suursanakirja (tidigare Suuri suomi-ruotsi-sanakirja), men det svenska namnet Stora finsk-svenska ordboken förblir oförändrat.