Ahtisaari är en stark förespråkare för tvåspråkigheten i Finland. Han har aktivt deltagit i samhällsdebatten, bl.a. genom en uppmärksammad artikel i Hufvudstadsbladet och Helsingin Sanomat i september 2009. Han ledde även arbetet med Folktingets tvåspråkighetsrapport som publicerades i mars.

Ahtisaari kallar Norden en elitgrupp i världen, med sina unika värderingar och samhällssystem. Vi ska vara stolta över att världen ser på Finland som en del av Norden, och utnyttja de fördelar Norden kan ge i internationella sammanhang, t.ex. i EU och FN. Ahtisaari betonade själv den nytta han haft av att arbeta nordiskt och i Norden, en erfarenhet som varit avgörande med tanke på hans senare framgångar internationellt.

Språkklimatet i Finland verkar sämre än tidigare, men situationen är inte så alarmerande som många anser. En del kan nämligen skyllas på medierna, som ger en tillspetsad bild av debatten, anser Ahtisaari. Han menar att man inte behöver lägga alltför mycket vikt vid folkopinionen. För vad vet folket egentligen? En enkät visade i mars att hela 30 % av befolkningen tror att socialdemokraterna har suttit i Kiviniemis regering – det är alltså uppenbart att folk inte vet vad de talar om, menar Ahtisaari.

Det handlingsprogram för hur Finland ska förbli ett land med två levande nationalspråk som Ahtisaari nyligen utarbetat i samarbete med Folktinget innehåller ett förslag om att en av ministrarna i regeringen ska ha ansvar för hur ministerier och övriga myndigheter fullföljer de språkliga skyldigheterna. Det räcker inte med en bra språklag, den måste också tillämpas och följas upp. I dag ger brott mot språklagen mindre straffpåföljd än trafikförseelser.

Handlingsprogrammet föreslår vidare att det ska inrättas en språkombudsman vid justitieombudsmannens kansli med uppgift att handlägga klagomål från allmänheten och övervaka att myndigheterna agerar i linje med lagstiftningen om nationalspråken finska och svenska. Ahtisaari ser allvarligt på att kunskaperna i svenska har sjunkit under de senaste åren och föreslår bland annat att studierna i svenska ska inledas senast i årskurs 6. Att färre elever läser sven­ska är en del av en allmän trend med minskade språkstudier. Nästa regering måste vidta snabba åtgärder för att öka språkkunskaperna i Finland. Regeringen bör utarbeta ett nationellt språkmål som definierar vilka språkkunskaper Finland behöver. Även studentexamen bör förnyas, så att två språk utöver modersmålet blir obligatoriska. Vilket språk invandrare ska lära sig är en känslig fråga. Men det är inte alla gånger självklart att invandrare ska lära sig finska; i vissa situationer har man större nytta av svenskan. Det är inte alltid självklart att integreringen lyckas bäst på majoritetens språk, utan faktorer som sociala nätverk spelar en viktig roll.  Till exempel inom sjukvården finns det ett klart behov av svenskspråkig personal, och med kunskaper i svenska har man goda möjligheter att få arbete, speciellt på tvåspråkiga orter. Dessutom ger svenskan en bättre rörlighet inom Norden. På tvåspråkiga orter borde invandrare och flyktingar därför erbjudas integreringsmöjligheter på båda språken.

Vad borde finnar, svenskar och finlandssvenskar göra för att gagna tvåspråkigheten i Finland? Goda finnar måste protestera när svenskan ifrågasätts, anser Ahtisaari. När Sverige tar väl hand om sina minoritetsspråk gagnas även minoritetsspråken (inklusive svenskan) i Finland. Och finlandssvenskarna får sig en liten åthutning av Ahtisaari för att inte stå på sig och tala svenska i alla sammanhang.


Ur Handlingsprogram för ett Finland med två levande nationalspråk, Folktinget 2011

”Vi anser att framtiden för Finlands två nationalspråk måste diskuteras på högsta politiska nivå.”

”Med vårt handlingsprogram vänder vi oss till de ledande politiska beslutsfattarna i Finland. Vi förväntar oss att våra förslag vinner understöd och tas in i nästa regeringsprogram som konkreta åtgärdsförslag.”

”Finland står inför ett vägval. För oss är valet enkelt. Vi vill att Finland förblir ett land med två levande nationalspråk. För det behövs en mobilisering på bred front och en ökad förståelse för det svenska språkets plats och funktion i det finländska samhället. Det svenska språket har spelat en central roll i Finlands historia, i formandet av vår nationella identitet och utgör i dag också en viktig byggsten i vår nordiska identitet. Vi tror på ett mångkulturellt Finland där svenskan fortfarande utgör ett starkt band till Norden, kan fungera som en inkörsport till andra språk och utgör en grund för en levande förståelse av landets kultur och historia.”

”Vi efterlyser därför en politisk vilja bland landets ledande politiker att stå upp för Finlands båda nationalspråk. Vi förväntar oss att styrgruppens förslag vinner understöd och inkluderas i nästa regeringsprogram som konkreta åtgärdsförslag. Vi litar på att den nya regeringen, med statsministern i spetsen, tar ett aktivt ansvar för att myndigheterna tryggar att befolkningens språkliga rättigheter tillgodoses på det sätt som gäller för de grundläggande fri- och rättigheterna.”

Ur Martti Ahtisaari: Bevara och stärk svenskan i Finland
(debattartikel i Hbl 28.9.2009)

”Det är mycket svårare att förstå oss själva och lära känna vår historia om vi inte kan göra det på det språk som historien och vår nationella identitet huvudsakligen skapats på.”

”Om vi kan svenska tredubblar vi det nordiska område, som också Finland är en del av, där vi kan förstå varandra.”

”Ett av huvudargumenten i kritiken mot svenskan är att finskspråkiga klarar sig utmärkt på engelska också i de övriga nordiska länderna. Men ta exempelvis de tusentals finländare som varje år flyttar till ett annat nordiskt land på grund av arbete eller studier. Hur mycket lättare är det inte för dem att anpassa och integrera sig i samhället om de kan åtminstone lite svenska?”

”Svenskan är en resurs både i hemlandet och utomlands – genom att lära oss flera språk, som ju lagrar kultur och värden och är ett kollektivt minne, kommer vi närmare en djupare förståelse för det som är främmande och annorlunda. Vi blir mer toleranta. Kunskap hjälper oss att förstå, okunskap leder ofta till negativa attityder mot det som är olika och annorlunda, det man inte vill förstå.”

”Svenskan är vår vän – inte vår fiende.”