Tomas Lehecka från Helsingfors universitet disputerade den 7 december på inlåningen av engelska adjektiv i svensk tidningstext. Avhandlingen har rubriken Interrelaterade lexikala egenskaper – Engelska adjektivimporter i en svensk tidningskorpus.
Studien behandlar användningen av 133 engelska adjektiv som har lånats in från engelskan till svenskan under perioden 1945–1999. Materialet består av 11 tidningskorpusar fördelade över åren 1965–2004, totalt cirka 110 miljoner löpord.
Resultaten visar att inlånade adjektiv anpassas på ett annat sätt än inlånade substantiv. Anpassningen av adjektiven styrs primärt av de morfosyntaktiska kraven på adjektivens kongruensböjning. Dessa krav är störst vid species- och numeruskongruens. Anpassningspraxisen samvarierar med flera av adjektivens lexikala egenskaper: härstamning, morfologisk form, syntaktisk preferens, kollokationsmönster och registertillhörighet.
Analyserna visar att predikativ funktion prefereras för oanpassade adjektiv och mer generellt för adjektiv som tillhör ett talspråkligt register. Predikativ funktion föredras också i högre grad för utrum- och neutrumformer än för pluralformer. Attributiv och adverbiell funktion prefereras däremot för adjektiv från formellare register. Registertillhörigheten återspeglas av adjektivens kollokationsmönster. Studien åskådliggör följaktligen att var och en av de lexikala egenskaperna både påverkar och påverkas av egenskaperna på andra lingvistiska nivåer.
Opponent vid disputationen var professor Helge Sandøy från universitetet i Bergen.
Doktorsavhandlingen finns tillgänglig via http://ethesis.helsinki.fi/(avautuu uuteen ikkunaan, siirryt toiseen palveluun)