Kring svenskan samlas vi, när klockan klämtar
den adertonde maj, en dag för tankar
om ”svinskans” framtid, den vi skyhögt rankar,
om vi så talar allvar eller skämtar.

Vårt språk är ingen flopp som bara flämtar,
en trall som lärarna i skolan bankar
i vilsna barn, på vilka vuxna klankar.
Det är den skatt vi barn i böcker hämtar.

Var lugna – kysser vi en språklig groda,
blir den en luftballong som seglar ut
mot nya möten, nya hav att loda!

Med ord och kunskap läser vi varandra.
Tillsammans ser vi då vart vi kan vandra,
och språket blir en saga utan slut.





                       ******************

Hur kunskap uppstår är en viktig fråga,
men språket hjälper oss att ge ett svar.
Vi skapar det vi blir av det som var;
i karnevaler växer vår förmåga.

Men vill du gunga, gäller det att våga!
Vi talar, skriver, blandar språk och far
på upptäcktsfärd i språkrummen vi har.
I detta hittar vi vår egen tåga.

Och blir du riktigt skicklig på tangent,
kan du bli ännu mer intelligent
än läraren och låta språket leva!

Vårt svenska skolspråk väcker vårt intresse.
På Hanaholmen är vi i vårt Esse,
vi kastar ingen vev som vi vill veva!