I grunderna för gymnasiets läroplan 2003 står att eleven genom modersmålet gestaltar sin verklighet och kommunicerar med andra och på så sätt stärker sin personliga och kulturella identitet. Modersmålet har alltså enligt läroplansgrunderna en stor betydelse för den sociala kompetensen och den egna identiteten. Genom att läroämnet baserar sig på ett vidgat textbegrepp kommer eleverna i kontakt med autentiska texter, vilket är ett krav för att texterna skall vara så levande och erfarenhetsgivande som möjligt.

Sedan 2006 pågår ett projekt kallat Språklig mångfald (Kielitaidon kirjo) mellan Helsingfors universitet och Jyväskylä universitet med måletatt skapa en bild av vad som avses med gymnasisters modersmålskunskaper samt på vilka sätt dessa kan utvärderas och utvecklas. I projektet deltar både pedagoger och språkforskare som representerar finska och svenska. Projektledare är professor Anneli Kauppinen vid Institutionen för lärarutbildning vid Jyväskylä universitet och för den svenskspråkiga delen av projektet ansvarar professor Hanna Lehti-Eklund vid institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur vid Helsingfors universitet. Språklig mångfald finansieras åren 2006-2009 av Finska Kulturfonden.

Intressant samarbetsprojekt

Det intressanta med Språklig mångfald är att det är ett samarbetsprojekt mellan det finska och svenska modersmålet i Finland. Inom projektet arbetar förutom tre doktorander och en forskardoktor ett flertal forskningsassistenter. Bakom projektet står en expertgrupp bestående av professorer, lektorer och undervisningsråd som bidragit med idéer till forskningsprojektet.

Följande centrala forskningsfrågor står som bas för projektet:

1. Vad läser gymnasister och varifrån får de sina  textmodeller?

2. På vilket sätt stöder klass- och skolmiljön modersmålsinlärningen?

3. Vad kräver studentexamensprovet i modersmål och litteratur och på vilket sätt syns de olika normerna i textgenrer bland skribenter på olika nivåer?

4. På vilket sätt stöds modersmålet i de övriga läroämnena?

Pilotundersökning

Läsåret 2006–2007 genomfördes en pilotundersökning som i huvudsak riktade in sig på gymnasisters läs- och skrivmodeller samt attityder till ämnet modersmål. Genom elevenkäter och elev­intervjuer samt genom lärarintervjuer samlades informationen för pilotundersökningen in. På bas­is av pilotundersökningen som genomfördes i fyra svensk- och fyra finskspråkiga gymnasieskolor runt om i Finland har forskargruppen kommit fram till följande hypoteser:

1. Den (skön)litteratur som eleverna läser korrelerar mer med elevernas betyg i läroämnet modersmål än de tidskrifter eller de texter på Internet som eleverna läser.

2. För att läroämnet skall vara motiverande skall det enligt eleverna anknytas till världen utanför skolan samt till framtiden efter skolgången.

3. Elevernas flerspråkiga textvärld korrelerar positivt med betyget i modersmål och litteratur.

Ett intressant resultat ur pilotundersökningen är att de svenskspråkiga gymnasisterna läser betydligt färre böcker av eget intresse än vad de finskspråkiga gymnasisterna gör. I medeltal läser de svenskspråkiga eleverna som deltog i undersökningen 1-4 böcker per år, medan de finskspråkiga läser över 10 böcker per år. Detta är alltså vad eleven läser på sin fritid, den mängd litteratur som hänför sig till undervisningen är lika stor på svenskt och finskt håll.

Gymnasisters läsvanor och skrivvanor

Som en del av pilotprojektet har hum.kand. Sandra Petas gjort en undersökning om gymnasisters läsvanor och skrivvanor utanför skolan samt undersökt vad gymnasister har för åsikter om ämnet modersmål och litteratur. Detta redogör hon för i sin pro gradu-avhandling Gymnasisters läsvanor och skrivvanor. Finlandssvenska gymnasisters åsikter om ämnet modersmål och litteratur (2007). Bakgrunden till undersökningen är att nivån i studentskrivningarna i modersmål och litteratur har sjunkit under de senaste tio åren bland både finskspråkiga och svenskspråkiga gymnasister i Finland. Petas har valt att undersöka några bakgrundsfaktorer som möjligen kan inverka på detta, dvs. vad och hur ofta gymnasister läser och skriver under sin fritid. Hon har undersökt om det finns skillnader mellan vad gymnasister med låga respektive höga betyg i modersmål och litteratur har för läs- och skrivvanor.

Materialet består av en enkätundersökning bland 81 studerande i gymnasiet samt av intervjuer med åtta gymnasister. Undersökningen är gjord i fyra finlandssvenska skolor i Nyland och alla informanter går andra året i gymnasiet.

Resultatet visar att gymnasister läser dagstidningar i betydligt större utsträckning än de läser böcker. I tabell 1 på sidan 5 presenteras hur många böcker informanterna läser under ett år av eget intresse samt hur många böcker de läser för skolan.

Största delen av informanterna läser 1–4 böcker per år både av eget intresse och för skolan. Där­emot läser majoriteten av informanterna dagstidningar varje dag, vilket man kan se i tabell 2. Nästan en femtedel av informanterna läser inte alls böcker av eget intresse, medan endast 2 % av informanter­na aldrig läser dagstidningar.

Speciellt gymnasister med låga betyg i modersmål och litteratur läser sällan eller aldrig skönlitteratur. Av informanterna med betyget 9 läser en fjärdedel över tio böcker per år medan ingen av informanterna med betygen 5 eller 6 läser över tio böcker per år. Däremot läser över hälften av informanterna som har betygen 5 eller 6 i modersmål och litteratur (56 %) aldrig böcker av eget intresse.

Skrivkulturen bland gymnasisterna innefattar främst medier som textmeddelanden per mobiltelefon och debattinlägg på diskussionsforum på Internet. I dessa texter används oftast ett enkelt och kortfattat språk. Men precis som gällande läsning skriver gymnasister med höga betyg i modersmålsämnet oftare och flera olika genrer under sin fritid än vad gymnasister med låga betyg gör. I tabell 4 och tabell 5 presenteras några exempel på genrer samt hur ofta informanterna med betygen 9 samt 5 och 6 skriver dessa genrer. Informanter med betyget 9 skriver även medietexter som textmeddelanden och e-post oftare än informanter med betyget 5 eller 6.

Gymnasister med höga betyg läser och skriver även oftare på svenska än vad gymnasister med låga betyg gör. Det verkar dock inte vara gynnande att endast läsa på svenska, utan de gymnasister som oftast läser på svenska men även på andra språk har de högsta betygen i modersmål och litteratur.

I Petas (2007) studie framkommer det att gymnasisterna anser att modersmålsämnet är viktigt, men inte speciellt attraktivt, samt att höga betyg korrelerar med positiva attityder. De som har negativa attityder har ofta haft svårigheter med ämnet och har även svårt att se någon koppling mellan modersmålsämnet och vardagen samt framtiden. Många av dem anser att studentskrivningarna är det enda målet med modersmålsämnet.

Övrig forskning inom Språklig mångfald

Inom projektet undersöks bland annat uppgifterna i studentexamensprovet i modersmål och litteratur och de texter som skrivits till uppgifterna, samt censorernas bedömning av goda studentuppsatser.

På finskspråkigt håll undersöker fil.mag. Riitta Juvonen för sin doktorsavhandling hur skribentens röst kommer fram i de finskspråkiga studentskrivningarna i modersmålet och litteraturen. Studentprovet är en institutionell och komplex text som abiturienten skriver utan egna konventioner. I en typisk studentexamensuppgift förutsätts det att skribenten reflekterar över uppgiften ur många olika syvinklar, vilket ger upphov till en tävlan mellan olika synpunkter på texten och den röst skribenten står för. Juvonen undersöker hur skribentens röst genom ett samspel av lexikala och syntaktiska grepp förhåller sig till den tilltänkta läsaren och till de åsikter som skribenten framför.

Fil.mag. Sofia Stolt som är doktorand vid Nordica undersöker för sin doktorsavhandling hur de svenskspråkiga censorerna bedömer goda studentuppsatser i modersmål och litteratur och vilka implicita bedömningsramar censorerna i sin bedömning utgår från. Censorer är erfarna bedömare och deras arbete ger en god grund för forskning i bedömning av goda texter. Stolts avsikt är att beskriva vad som karaktäriserar och profilerar en god text, speciellt intressanta är de uppsatser som censorerna i sin bedömning varit oense om. I en god text binder skribenten ihop innehållet bestående av egna åsikter och tankar kring ett eventuellt material till en struktur som fungerar på flera olika plan. Hos en god skribent finns en balans mellan djup och yta i texten. I materialet ingår uppsatser från både de gamla studentuppsatserna och det nya essäprovet samt samtal med censorerna kring bedömning av goda texter.  

Utifrån de resultat som framkommit i pilotundersökningen inom Språklig mångfald håller forskargruppen för tillfället på att sammanställa ett elektroniskt frågeformulär för den fortsatta forskningen inom projektet. Frågeformuläret kommer att gå ut till alla svenskspråkiga gymnasieskolor och till ett representativt urval av de finskspråkiga gymnasieskolorna i Finland. Forskarna kommer förutom att skicka ut den elektroniska blanketten till eleverna även att vara ute i skolorna. Genom att undersöka hur eleverna under lektionstid talar kring texter får forskarna information om elevernas textmodeller och skolans verksamhetskultur. Det samarbete forskarna hade med lärarna i modersmål och litteratur i samband med pilotundersökningen har varit väldigt värdefullt, och med målet att gagna den svenskspråkiga skolan i Finland hoppas vi på ett lika gott samarbete med skolorna även i framtiden.

 

Projektets hemsida

http://www.helsinki.fi/hum/skl/tutkimus/kielitaidonkirjo/index.htm

Källor

Grunderna för gymnasiets läroplan 2003 (2004). Helsingfors: Utbildningsstyrelsen.

Petas, Sandra (2007): Gymnasisters läsvanor och skrivvanor. Finlandssvenska gymnasisters åsikter om ämnet modersmål och litteratur. Opublicerad avhandling pro gradu vid institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur vid Helsingfors universitet.