Unga i Norden har svårare och svårare att förstå varandras språk, trots ökad aktivitet över gränserna. Det ska Nordiska ministerrådet och de nordiska regeringarna nu råda bot på genom en gemensam språkkampanj. Ska vi fortsatt kunna tala med varandra på ett skandinaviskt språk när vi träffar våra broderfolk från de andra nordiska länderna? Eller är slaget redan förlorat till engelskan? Paradoxalt nog brister det stort i språkförståelsen mellan länderna i Norden, trots en stadigt ökande aktivitet över gränserna.
Samhandeln är livlig som aldrig förr och otaliga unga nordbor studerar eller arbetar i grannländerna, men det leder till att språkfärdigheterna inte helt kan följa med.
Det nordiska språksamarbetet är förankrat i Deklarationen om nordisk språkpolitik från 2006, som har som mål ”att alla nordbor kan kommunicera med varandra, i första hand på ett skandinaviskt språk”. Därför har de nordiska undervisnings- och forskningsministrarna, kulturministrarna och samarbetsministrarna beslutat att genomföra en storstilad språkkampanj, som ett led i en gemensam nordisk uppföljning av språkdeklarationen. Kampanjen ska fokusera på att förstärka språkförståelsen bland barn och unga bland annat genom att främja engagemang och kreativitet i språkundervisningen.
Nordiska ministerrådets generalsekreterare Halldór Ásgrímsson lanserade språkkampanjen, som startar på allvar på hösten.
– Om man vill inspirera folk till att bygga båtar, ska man ge dem längtan efter havet. På samma sätt måste vi ge de unga lust att lära sig de skandinaviska språken, eftersom det öppnar en helt ny värld för dem, sade Halldór i sitt tal vid lanseringen av kampanjen.
Kampanjen lanserades på konferensen ”Nordiskt språk – språk i Norden” och var ett led i det danska ordförandeskapet för Nordiska ministerrådet.