Samhället behöver en alert och aktiv språknämnd

1. Hur ser du på svenska språknämndens uppgift och din roll i nämnden?
2. Vilka utmaningar står nämnden inför under den kommande mandatperioden?

Johan Bärlund, ordförande, juris doktor, professor, rektor för Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet

1. Svenska språknämnden är enligt min mening en viktig del av de strukturer i Finland vilkas syfte är att garantera att tvåspråkigheten i Finland bevaras och utvecklas. Nämnden har hittills gjort ett viktigt arbete genom att den har tagit ställning till språkpolitiskt aktuella frågor. Men under senare år har direkta beslut om språkliga rekommendationer av principiell eller allmän natur mig veterligen inte förekommit, även om detta nämns som en av nämndens uppgifter. Jag har nyss inlett min andra treårsperiod i nämnden, denna gång som dess ordförande. Arbetet under min första period innebar i hög grad att nämnden med fog reagerade på sådana olägenheter där svenskan på något sätt kommit i kläm. Jag tror att det i nämnden skulle finnas större utrymme för proaktiva åtgärder även i berömmande syfte. Jag har inför nämnden kastat fram tanken om att även språknämnden bättre kunde uppmärksamma sådana aktörer i landet som på ett berömligt sätt har främjat tvåspråkigheten.
   
   I nämnden uppfattar jag mig som en representant för lag- och myndighetsspråket. Min strävan är att svenskan fortsättningsvis ska vara ett samhällsbärande språk i Finland, och med hänsyn till detta är det viktigt att det svenska lag- och myndighetsspråket i Finland är på samma kvalitativt sett höga nivå som i Sverige. Grunden för ett gott lag- och myndighetsspråk på svenska i Finland läggs givetvis på de olika stadierna i vårt utbildningssystem, även om tyngdpunkten borde vara på vårt universitets- och högskolesystem. För varje studentkull som börjar sina studier måste man hålla framme betydelsen av de goda språkliga färdigheterna. Själv har jag redan länge propagerat för att svenskan i Finland mår bäst av att en så stor grupp finskspråkiga som möjligt har goda kunskaper i och en välvillig inställning till svenskan i Finland. Ett utomordentligt bra sätt att stärka intresset för svenskan bland juristkåren i Finland har varit Helsingfors universitets initiativ att ordna studierna så att studenterna siktar mot en tvåspråkig examen, med vilken de kan visa att de under sina studier har avlagt en betydande del av sina studier på det andra inhemska språket.
    
2. I dagens medielandskap tror jag att det är viktigt att nämnden försöker synas mer i offentligheten än förr, eftersom synlighet ofta samtidigt utgör en legitimation för att organisationen finns till. Att komma över nyhetströskeln och att få plats i människors medvetande är utmaningar som nämnden borde jobba för inom denna treårsperiod. Med tanke på kommande generationers finlandssvenskar är det viktigt att den svenskspråkiga läromedelsproduktionen i Finland stöds och stärks. Digitaliseringen av läromedlen kan ses både som en utmaning och som en möjlighet för utbudet av läromedel på svenska. En allmän oro som avspeglar sig på den språkliga kompetensen är att ungdomarna läser dagstidningar i allt mindre utsträckning. Över lag torde den allmänna trenden vara att ungdomens läsaktivitet minskar i takt med att den tid som fördrivs på nätet ökar. Minskade läsvanor bådar inte gott för den språkliga utvecklingen.
   
   Med min bakgrund som professor i nordisk rätt skulle jag avslutningsvis gärna slå ett slag även för den nordiska språkgemenskapen. En god språklig kompetens i svenska underlättar umgänget med de andra nordiska länderna på de stora skandinaviska språken. Min förhoppning är att det finns utrymme i dagens skolvärld att låta eleverna komma i kontakt med danskan och norskan i den normala modersmålsundervisningen. När eleverna i ett tidigt skede kommer i kontakt med de andra nordiska språken, ökar förståelsen för att det finns ett värde i att vi i nordiska sammanhang kan kommunicera med varandra på de skandinaviska språken.

 

Anna Maria Gustafsson, ledande språkvårdare, Institutet för de inhemska språken

1. Svenska språknämnden i Finland har genom sin sammansättning en unik överblick över många viktiga domäner för svenskan i Finland, dvs. skolan och den akademiska världen, medierna, det juridiska fältet och Institutet för de inhemska språken. Det innebär att vi i språknämnden kan få inblick i helheter och få information om förändringar och projekt som berör svenska språket och dess ställning i Finland. Vi behov kan vi reagera på sådant som kräver det, t.ex. genom riktade punktinsatser eller ett ställningstagande.

Jag hoppas att jag som medlem i nämnden ska kunna bidra med synpunkter på och information om t.ex. de språkliga förändringar jag som språkvårdare noterar och tar ställning till i mitt arbete i såväl finländska som svenska expertnätverk och i mina kontakter med t.ex. mediefältet och översättare.

2. I dag gäller ännu mer än tidigare att reagera innan det är för sent. Jag hoppas vi kan nå ut i sammanhang där det är viktigt med ett utlåtande och att vi också kommer att kontaktas mer och höras i språkpolitiskt viktiga frågor. Utmaningen ligger som sagt i att få syn på de frågor där vi kan verka och göra en konkret insats genom att t.ex. initiera samarbete och utvecklingsprojekt.

 

Bodil Haagensen, filosofie doktor, universitetslektor vid Jyväskylä universitet

1. Svenska språknämnden har en synnerligen viktig roll i dag när svenskan diskuteras och ifrågasätts på många håll i samhället. Myndighetstexter bör också i framtiden skrivas på en god svenska. Samma sak gäller texter som publiceras inom den privata sektorn.

Nämnden är redaktionsråd för Språkbruk, vilket är ett viktigt uppdrag. Medlemmarna i nämnden har alla ett specialkunnande, vilket skapar förutsättningar för att innehållet i Språkbruk också i fortsättningen ska kunna vara intressant och varierat.

Jag representerar högskolesektorn i nämnden och ser som min uppgift att via språknämnden utgöra en länk mellan Institutet för de inhemska språken och utbildningen av språkexperter, i synnerhet inom svenskämnet. Som nämndmedlem får jag en inblick i aktuella  samarbets- och forskningsprojekt. Jag har även möjlighet att i nämnden dela med mig av mina erfarenheter från högskolevärlden.

2. Flera stora samhällsreformer är på gång och det är synnerligen viktigt att svenskans ställning inte försvagas på grund av att samhällsstrukturen ändras. Nämndmedlemmarna bör vara alerta och aktivt följa samhällsutvecklingen med fokus på språkfrågor.

Vi bör inom språknämnden även arbeta för att svenskan i Finland inte går sina egna vägar utan följer svenskan i Sverige och dess utveckling. Jag är bekymrad över att känslan för vad som är idiomatisk svenska och för vad som inte är det håller på att gå förlorad hos många språkbrukare. Också här har språknämnden ett viktigt uppdrag.

 

Jannika Lassus, universitetslektor, Finskugriska och nordiska avdelningen, Helsingfors universitet

1. Svenska språknämnden i Finland stöder den finlandssvenska språkvården och vi medlemmar följer aktivt med språkvården i Finland och Språkrådets arbete i Sverige. Jag hoppas att språk- och namnvårdarna vill använda Svenska språknämnden i större och mindre ställningstaganden som specifikt berör svenskan i Finland.

Språkvården och språknämnderna är ändå inga språkspioner: vi känner inte till allt som sker och alla diskussioner som förs. Så jag vill uppmuntra alla som i sitt arbete har ett mindre eller större språkligt dilemma att ta kontakt med språkvårdarna som sedan kan ta större frågor till oss i språknämnden. Det kan gälla enskilda ord och uttryck eller språkval och kommunikationsstrategier. I våra nätverk har vi kontakter till forskare och experter som kan rådfrågas.

Jag ser att min roll i nämnden är att gå med öron och ögon öppna, följa vad som händer i samhället och att tillämpa forskningsbaserad kunskap då vi diskuterar ärenden. Själv känner jag bäst till kommunikationssituationer i skrift i olika kanaler.

2. Svenska språknämnden kunde gärna göra mer. För att vi ska kunna göra mer, måste vi veta mer och rådfrågas mer. Samtidigt behöver vi fråga oss: När ska vi uttala oss utan att ha blivit ombedda att uttala oss, dvs. när ska vi aktivt ta ställning och påverka opinionen i frågor som berör svenskan i Finland? När ska vi avvakta? Jag hoppas alltså att fler frågor kunde nå oss. Som en positiv utmaning ser jag den flerspråkiga vardagen som många av oss lever och arbetar i. Språkexperterna i Finland behöver i stort och smått arbeta för en hållbar, positiv och jämlik samhällsutveckling.

 

Dan Lolax, journalist, Åbo Underrättelser

1. Medan tempot på alla håll i samhället trappas upp, på ett sätt som inte är till språkets fördel, ska nämnden hålla koll på språkfrågor som annars kommer i skymundan. Svenskan är som ett språk i minoritet extra ansatt, och nämndens uppgift är att uppmärksamma sådant som på ett eller annat sätt underminerar svenskans ställning. Min uppgift, som representant för medierna, är att till nämnden föra fram trender inom branschen, och från nämnden föra med mig sådant som journalister bör tänka på.
    
2. Som journalist har jag märkt hur svenskan allt mera faller undan som myndighetsspråk eller, i bästa fall, släpar efter finskan. Jag tänker mig att nämnden har en roll att uppfylla när det handlar om rätten till information på god svenska i tvåspråkiga och statliga sammanhang. Den här rollen är också en utmaning eftersom översättningar till svenska ofta dröjer eller genomförs hafsigt, ofta med hänvisning till resursbrist. Utmaningen är alltså tudelad: att påpeka att svenska texter inte är något ”extra”, och att de ska vara språkligt korrekta.

 

Michaela Örnmark, lektor i modersmål och litteratur, Tölö gymnasium

1. Utmaningen för språknämnden och alla språkbrukare är den snabba utvecklingen. Bilden av var vi kommunicerar och hur vi kommunicerar förändras hela tiden. Det betyder att stilkänslan och medvetenheten om genre och kontext är mer aktuell än någonsin. Som gymnasielärare och förälder är det fascinerande att se hur snabbt ungdomar anpassar sig till allt det nya och hanterar bild, text och ljud parallellt. Samtidigt är det också skrämmande att se hur många unga människor som har en bristande språkkänsla och en ovana att uttrycka sig i traditionell skrift. För några är ovanan så stor att det blir omöjligt att förstå vad de vill säga på sitt modersmål.

Mitt bidrag till språknämnden är att jag varje dag jobbar med framtidens språkbrukare. Jag ser den del av deras kommunikation som hör till skolan och i deras texter får jag också läsa om hur de ser på kommunikation i olika sammanhang.

Som lärare i ett finlandssvenskt gymnasium i huvudstadsregionen skulle jag vilja ge ungdomarna en känsla av att svenskan duger. Jag skulle vilja att fler kände att svenskan uppfyller deras krav på ett språk de behöver för att kunna klä sin verklighet i ord. Den stora utmaningen för mig, för de finlandssvenska lärarna och för språknämnden är att hitta sammanhangen där svenskan känns som det smartaste valet, för då blir det också viktigt att kunna uttrycka sig så exakt och effektivt som möjligt. Kan det vara i strategidialogen i onlinespelet Fortnite eller i klasschatten i Whatsapp? Det ska åtminstone inte vara bara i studenternas uppsatser och essäer.

2. Med tanke på ovanstående kanske en målsättning för språknämnden kunde vara att höja svenskans status bland barn och ungdomar i den svenska skolan i vårt land. För att det ska kännas meningsfullt att finslipa språkkänslan behöver man känna att det är meningsfullt att använda språket. Det gör många ungdomar, men kanske inte alla. I handlingsprogrammet Tänk om ... från 2003 slog språknämnden fast att vi inte kan nöja oss med att fundera på vilka krav man kan ställa på skolan, utan att vi också måste försöka förstå vad skolan behöver för att kunna uppfylla dem. Det tror jag gäller i högsta grad också år 2018.