Boken Svenskt lagspråk i Finland, i innekretsarna känd som SLAF, kommer i april ut i en ny kraftigt omarbetad och moderniserad fjärde upplaga. Liksom tidigare ges boken ut av Statsrådets svenska språknämnd på Schildts förlag. Redaktörer är Henrik Bruun, Ann-Marie Malmsten och Sten Palmgren.
Sedan den förra upplagan kom ut 1998 har mycket hänt som gäller lagstiftningen i Finland och EU:s regelverk. Bl.a. Finlands nya grundlag år 2000 och ändringarna av EU:s fördrag genom de s.k. Amsterdam- och Nicefördragen har påverkat bokens innehåll.
Dispositionen har ändrats något jämfört med förra upplagan. De lagstiftningstekniska frågor som gäller EU behandlas nu i samma kapitel som motsvarande nationella frågor och beskrivningen av EU-rätten behandlas i samma kapitel som beskrivningen av den nationella lagstiftningen.
Den finsk-svenska ordlistan i slutet av SLAF har reviderats och kompletterats, och den tidigare fristående listan över besvärsterminologi har integrerats med huvudordlistan. Den omfattande myndighetslistan har självfallet uppdaterats.
Också i fråga om enskilda rekommendationer och andra detaljfrågor har det skett en hel del förändringar. Inte minst har man strävat efter att ytterligare närma lagspråket till allmänspråket. Två revolutionerande exempel är att man numera skriver t.ex. 37 § i lagen om enskilda vägar, inte ”37 § lagen om enskilda vägar” respektive lagen av den 14 mars 2002 om riksdagens justitieombudsman, inte ”lagen den 14 mars 2002 om riksdagens justitieombudsman”.
Vi återkommer med en närmare presentation i nästa nummer av Språkbruk.