Det internationella samarbetet är en del av Finlands säkerhetspolitik, så även det allt närmare militära samarbetet med Sverige. Detta samarbete har ökat behovet av svensk militär och säkerhetspolitisk terminologi även utanför det svenskspråkiga Nylands Brigad och fört fram behovet av en modern och omfattande finsk-svensk-finsk militärordbok inom hela försvarsmakten. Hittills har endast enstaka, föråldrade ordböcker, som närmast kan betecknas som ordlistor, funnits att tillgå. Författarna till den nya ordboken, FM Ritva Eskola som övertranslator vid Internationella avdelningen på Huvudstaben och överste i.a. Olof Thodén under sin tjänstgöring vid Nylands Brigad och i internationella uppgifter, hade också båda i sina respektive arbeten kunnat konstatera nödvändigheten av en ny militärordbok.

Med detta som utgångspunkt ingick Försvarsmaktens central för utveckling av utbildningen (FöCUU) år 1996 ett avtal med ordboksförfattarna om att de skulle skriva en tidsenlig finsk-svensk-finsk militärordbok. Också inom det civila området kommer militärordboken att fylla ett praktiskt behov, exempelvis inom medierna. Vi läser eller hör dagligen svenskspråkiga nyheter som innehåller militär eller säkerhetspolitisk terminologi. Genom att sammanställa de egna arkiven och övrigt material har ordboksförfattarna även utfört en kulturgärning, då materialet annars kunde ha blivit opub­licerat. Särskilt bör nämnas, att FM Ritva Eskola under sin över tjugo år långa tid som translator vid huvudstaben samlade ett omfattande kartotek av termer, av vilka lejonparten nu ingår i militärord­boken. Överste i a. Olof Thodéns yrkeskunskap och även praktiska erfarenhet inom det militära området har utgjort en av förutsättningarna för lösningen av terminologiska problem.

Finskspråkig militärhistorisk och säkerhetspolitisk litteratur och motsvarade källor kan nu lättare utnyttjas av forskare, översättare och författare samt andra intresserade i Sverige och de övriga nordiska länderna – och naturligtvis vice versa av finskspråkiga kolleger och intresserade.  Här är de talrika förklarande exemplen på båda språken till stor hjälp. Det egentliga ordboksarbetet möjliggjordes av Försvarsmaktens central för utveckling av utbildningen som förläggare och dess praktiska samarbete med förlaget WSOY.

Terminologi och beteckningar 

Det svenska språket har haft en viktig roll i vårt lands militära historia också efter 1809. Av historiska skäl har utvecklingen av den svenskspråkiga militära terminologin varit något annorlunda i Sverige och Finland efter detta. Det finns två delvis olika svenska militära terminologier, en sverigesvensk och en finlandssvensk.

Ordboksförfattarna har strävat efter att i mån av möjlighet ta med de bägge varianterna. Beteckningarna (suomr) och (ruotsr) avser att termen är typiskt finlandssvensk eller typiskt sverigesvensk och egentligen inte används inom det andra språkområdet. Här har gränsdragningen varit svår och betyder ingalunda alltid att termen (ruotsr) inte kan användas i Finland eller att termen (suomr) bara kan användas i Finland. Ofta är också termen (ruotsr) allmänsvensk. (Suom) och (Ruots) betyder att termen avser sådana förhållanden, som regleras av lagstiftning, organisation eller dylikt i respektive land och att den saknar direkt motsvarighet i det andra landet.

I ordboken ingår även historiska (hist) och föråldrade (vanh) termer, icke rekommendabla (ei suos) och slangtermer (slg). Det är sålunda möjligt att använda ordboken även i anslutning till arbete med äldre texter. Här ges även definitioner av termerna.

Omfattning

Ordboken omfattar 10 056 ordartiklar (sökord) från finska till svenska och 2 281 vari-element, 3 683 finskspråkiga exempel och 3 984 översättningar av de finskspråkiga exemplen. Vari-elementen består av synonymer till eller förkortningar av uppslagsorden. 

Ordartiklarna (sökorden) från svenska till finska är 11 284 till antalet, därutöver finns det 2 322 vari-element, 3 462 svenskspråkiga exempel och 3 421 översättningar av de svenskspråkiga exemplen.

Källor och litteratur

Författarna har använt material ur egna arkiv, reglementen, direktiv, ordlistor och ordböcker, uppslagsverk, militära tidskrifter och tidningsartiklar m.m. Som källa för de flesta definitioner med hänvisning (ruotsr) eller (Ruots) har använts svenska försvarsmaktens begreppssamling NOMEN 1998-08-14. Ordboksförfattarna har haft tillstånd att använda definitionerna.

Liksom språket i allmänhet, är även den militära terminologin i ständig utveckling, organisationer förnyas och nya termer uppstår. De senaste organisationsförändringarna inom Finlands försvarsmakt finns i bilagan ”Försvarsförvaltningens svenska benämningar”, uppdaterad i januari 2004. Den helt förnyade organisationen i Sverige hann bara delvis med i denna ordbok.

Militärordboksseminariet

Sedan ordboksförfattarna gjort ett grundarbete och samlat en terminologi som skulle granskas ville man ge experter inom olika områden av försvars­förvaltningen jämte språkvårdare och översättare möjligheten att kommentera och vid behov också komplettera terminologin. Detta skedde på ett seminarium som ordnades av Försvarsmaktens central för utveckling av utbildningen i mars år 2000.

Deltagarna fördelades på tio olika arbetsgrupper, vilkas arbetsfält utgjordes av armén (landstridskrafterna), luftförsvaret, underhållet, vapen och ammunition, vapenslagen, säkerhetspolitik, lagar och förvaltning, allmänna språkfrågor med anslutning till ämnet samt rikssvensk terminologi. På detta sätt kunde experter, språkvårdare och översättare redan på förhand inverka på slutresultatet. Arbetsgrupperna avgav sina rapporter under seminariets allmänna avslutande del. Deltagarna gavs även möjlighet att vid behov ytterligare kommentera och komplettera resultatet efter seminariet. Ordboksförfattarna kunde därefter komplettera och vid behov också ändra terminologin enligt de uppnådda resultaten. Därutöver har den nyaste terminologin som tillkommit efter tidpunkten för seminariet i mån av möjlighet tagits med.

Språkgranskning och övrigt samarbete

Synnerligen viktig har den hjälp varit som Mikael Reuter och Charlotta af Hällström på Svenska språkbyrån vid Forskningscentralen för de inhemska språken gett. De deltog i seminariet och åtog sig på begäran att språkgranska ordboken. I sitt anförande på seminariet redogjorde Mikael Reuter för de principer enligt vilken terminologin skulle uppställas, bl.a. den hierarki som gällde huvudord och underordnade termer. I sina kommentarer efter genomläsningen av korrekturen gav han preciserade direktiv om hur uppdelningen av de sverige­svenska respektive finlandssvenska termerna och exemplen skulle ske enligt beteckningarna, om bruket av skiljetecken och övriga principer som skulle iakttas. Utrymmet medger inte en närmare presentation av språkgranskarnas arbete. Det kan slutligen nämnas, att ordboken till stora delar även omstrukturerades enligt de direktiv och de kommentarer språkgranskarna givit. Förutom det allmänspråkliga kommenterade språkgranskarna också den militära terminologin. Om något fel kvarstår är det ordboksförfattarna och inte språkgranskar­na som bär ansvaret.

Ett viktigt bidrag utgör också all den hjälp och kunskap förlaget WSOY ställt till ordboksförfattarnas och förläggarens förfogande. Ilse Cantell på WSOY har hjälpt ordboksförfattarna med tillämpning av de lexikografiska principerna och med kodningen av texten. Därtill används det av WSOY och Timehouse Oy utvecklade nya 5,0 dataprogrammet i ordboken. Detta innebär att alla i ordboken (indexerade) ord kan sökas och att sökningen är snabb.

En annan viktig egenskap är att ordboken kan användas tillsammans med alla andra WSOY:s elektroniska ordböcker. Den kan således exempelvis ställas att fungera tillsammans med WSOY:s Stora finsk-svenska ordboken. Detta ger en ytterligare omfattande allmänspråklig dimension. Förlaget WSOY har på många sätt, bl.a. genom att ställa sitt kunnande som förläggare av ordböcker till förfogande och genom att bidra till allt det övriga material som ingår i ordboken såsom bruks­anvisningar och motsvarande givit förläggaren ett värdefullt stöd.

Försvarsmaktens ordböcker

Försvarsmaktens central för utveckling av utbildningen har skapat ett omfattande program av elektroniska ordböcker. Antalet är för närvarande 21 ordböcker som också kan användas samtidigt (programmet söker vid behov igenom alla). De finns även på samma CD-skiva och programmet torde vara det mest omfattande i vårt land. De allmänna svenska, engelska, tyska och franska ordböckerna är kvalitativt högtstående och består av de bästa på den civila marknaden som adapterats för att passa försvarsmaktens datasystem. I dem ingår också en tysk-finsk-tysk och engelsk-finsk-engelsk militärordbok som tillkommit med försvarsmakten som förläggare. Dessa har varit till salu i bokform även i bokhandlarna, men upplagorna är för närvarande slutsålda. Nya uppdaterade upplagor är i planeringsskedet. Den nya elektroniska finsk-svensk-finska militärordboken kommer att bli det senaste tillskottet till de redan existerande 21 elektroniska ordböckerna.

Det är första gången försvarsmakten lanserar en elektronisk ordbok för den allmänna marknaden. Inom ett par år skall militärordboken utkomma i traditionell bokform. Eventuella förslag till kompletteringar och övriga kommentarer till denna senare version emotses med tacksamhet. Kontaktuppgifterna till ordboksförfattarna finns i den nu utkommande elektroniska versionen av militärordboken.

Tidskrävande

Båda författarna har använt tusentals arbetstimmar var för sig för arbetet med källorna och skrivandet, jämte möten och övrig kontakt sinsemellan och med utomstående.  Därtill har det problematiska materialet genomgåtts via återkommande kontakt och gemensamma möten mellan författarna och artikelförfattaren på FöCUU. Artikelförfattaren som är projektansvarig inom FöCUU, har kommenterat och granskat terminologin för försvarsmaktens del och ansvarar för utgivandet som helhet. Därutöver har författarna samarbetat med företaget som handhar framställningen av den elektroniska slutprodukten och ytterligare granskat och kommenterat korrekturen i elektronisk form. Utrymmet medger inte en mera ingående redogörelse av alla arbetsskeden.

Mål

Då ordboken nu lanseras på den allmänna marknaden är syftet inte ett ekonomiskt överskott, utan att produkten skall nå en så bred krets av användare som möjligt. För att detta mål skall kunna nås kommer försäljningen att ske i WSOY:s regi via allmänna bokhandlar.

Jag hoppas att den nya elektroniska Finsk-svensk-finska militärordboken skall vara till nytta både för den som använder ordboken på yrkets vägnar som för den militär- och säkerhetspolitiskt och historiskt intresserade allmänheten.