Frågan om den obligatoriska svenskan i finskspråkiga skolor har debatterats mycket under senare tid. Vissa vill avskaffa obligatoriet, andra önskar att allt förblir som förr, eventuellt med utökad undervisning. Men vad skulle de olika alternativen egentligen innebära? Åsa Palviainen, docent vid Jyväskylä universitet, analyserar konsekvenserna av ett eventuellt avskaffande av den obligatoriska svenskan i finska skolor i Magmarapporten Frivillig svenska? Utbildningsrelaterade konsekvenser.  Palviainen visar att man inte ska betrakta frågan om ett eventuellt frivilliggörande av svenskan som ett enkelt ja/nej-beslut. Beslutet skulle få konsekvenser för rekryteringspolitiken i Finland, universitetens verksamhet, språkkraven inom den offentliga sektorn och tillgången på kom­petent personal på olika områden. På individnivå skulle beslutet påverka skolelevernas framtid i yrkeslivet. Samtidigt är också dagens situation problematisk, eftersom den obligatoriska un­dervisningen i dess nuvarande form leder till svaga kunskaper i svenska hos många elever. Reformer behövs för att göra undervisningen mer lockande och effektiv. Detta kan förutsätta både tidigarelagd undervisning och ett mer medryckande innehåll.

Palviainen anser att opinionen mot att Finland ska vara ett of­ficiellt tvåspråkigt land är svag, vilket pekar på att grundlagen inte kommer att ändras inom överskådlig framtid. Däremot kan en systemförändring där svenska skulle bli ett frivil­ligt skolämne komma att utmana det som grundlagen ska trygga, dvs. att tillgodose landets finskspråkiga och svenskspråkiga befolk­nings kulturella och samhälleliga behov enligt lika grunder. Det finns en risk att samhället inte i framtiden längre kan trygga denna rätt. Ett frivilliggörande av svenskan kan också på sikt urlaka den tvåspråkiga identiteten hos nationen och försvaga den naturliga samhörigheten med det övriga Norden.